Interiör
Genom västentrén nås ett mindre vindfång med vitputsade väggar och tak, varifrån en rakt avslutad pardörr som liksom kyrkportens insida är gråmålad och utformad med flera på varandra liggande fyllningar leder in till vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med en heltäckningsmatta och väggarna är putsade och vitmålade. Det panelade taket med inklädda bjälkar är målat i ljusgrått. Till sakristia och wc leder sentida vitmålade fyllnadsdörrar och i nordväst återfinns trappan till orgelläktaren. Rummet har platsbyggda hyllor för trycksaker. Kyrkorummet nås via en pardörr med liknande liggande fyllningar som dörren i väster, men med glasade övre fyllningar och figursågad spröjsning i form av hjulkors.
Golven i långhus och korsarmar är belagda med gulröd oktagonal klinker med kvadratiska svarta mellanstenar. Väggarna har slätputsad och gråmålad bröstning som avslutas med en profilerad bröstningslist. Ovan listen är väggarna liksom valven slätputsade och vitkalkade. Långhuset är slaget med två senmedeltida, svagt spetsbågiga kryssvalv med fyrkantiga ribbor. Även korsarmarna täcks av ribbvalv, som är något högre än långhusets. Valven vilar på knippepilastrar med profilerade kapitäl. Sköld- och gördelbågar är spetsbågiga. Fönstren har ospröjsade innerbågar i betsad ek, vitputsade smygar och fönsterbänkar belagda med svart skiffer. Två slutna bänkkvarter flankerar mittgången medan ett öppet bänkkvarter återfinns i södra korsarmen. I norra korsarmen har bänkarna tagits bort till förmån för lösa stolar och bord. Predikstolen med baldakin återfinns söder om triumfbågen och dopfunten norr om. Orgelläktaren i väster är placerad under den spetsbågiga tornbågen och upptar hela långhusets bredd. Läktaren vilar i framkant på fyra mörkbetsade träkolonner med akantuskapitäl målade i grått och förgyllning. Den täta läktarbarriären i ramverkskonstruktion har släta rektangulära fyllningar laserade i en rödbrun kulör och är i övrigt målad i grått med detaljer i blått, vitt och förgyllning.
Den rundbågiga triumfbågen mot koret har oputsat kvadermurverk som på undersidan av bågen pryds av kalkmålningar. Koret har ett steg högre golvnivå än långhuset. Golvet är belagt med kvadratiskt gult tegel med avfasade hörn och svarta mellanstenar. Golvytan upptas till största del av altaret och altarringen, innanför vilken golvet täcks av en mönstervävd heltäckningsmatta. Väggarna har samma gråmålade bröstning som i långhus och korsarmar. Sydväggen och det senmedeltida ribbvalvet är slätputsade och vitkalkade, medan kvadermurverket på norra väggen är frilagt, med fragmentariska kalkmålningar.
Absiden har samma golvbeläggning som koret. Väggarna är tunt putsade, med kvaderstrukturen synlig, och rikt dekorerade med kalkmålningar. I sydost finns en igenmurad tidigare öppning där kalkmålningar saknas. Tribunbågen utgörs av korets senmedeltida gördelbåge, men i murverket bakom finns utskjutande imposter som bör tillhöra den romanska tribunbågen.
De romanska kalkmålningarna i triumfbåge, kor och absid anses ha utförts av den så kallade Vinslövsmästaren under förra hälften av 1100-talet och är därmed sannolikt samtida med kyrkans uppförande. Målningarna är av hög konstnärlig kvalitet och man antar att Vinslövsmästaren tillhör en första generation kyrkomålare som kom till Skåne från kontinenten. Triumfbågens målningar påträffades 1898 och frilades av Gottfrid Persson, medan övriga målningar frilades dels vid Wåhlins restaurering 1918-19, dels 1930, båda gångerna av konservator Hans Erlandsson. I triumfbågen framställs medaljonger där Kain och Abel bär fram offergåvor till Guds lamm, mot en bakgrund av ornamentalt måleri. Av målningarna i koret återstår endast fragment, medan absidens målningar är ovanligt välbevarade. Här framställs ett Majestas Domini-motiv med Kristus tronande på en regnbåge i mandorla omgiven av evangelistsymbolerna. Nedanför finns två motiv, av vilka det södra endast är fragmentariskt bevarat medan det norra framställer en gravläggningsscen. Möjligen kan gravläggningsscenen föreställa kyrkans skyddshelgon, som enligt olika förslag ansetts vara martyren Vincentius alternativt martyrerna Stefanus och Laurentius. Konstvetaren Mereth Lindgren har pläderat för det första alternativet och funnit likheter med en absidmålning i den år 1007 invigda kyrkan San Vincenzo i den lilla byn Galliano strax söder om Como i Lombardiet. Hon drar vidare slutsatsen att den utländske mästare som utförde målningarna i Vinslöv kan ha tillhört den grupp av lombardiska konstnärer och hantverkare som på 1100-talet kom till Lund för att medverka vid domkyrkobygget.
Kyrkvindarna nås via det utvändiga trapphuset. Takstolskonstruktionen över långhuset har hanband av ek, eventuellt medeltida, i övrigt är den uppbyggd av mer sentida furu. Korets takstolar i bilad ek är huvudsakligen medeltida och består av högben, stödben samt bind- och hanbjälkar. Frånsett de två yttre takstolarna är de även försedda med saxsparrar. Korsarmarnas takstolar i furu härstammar från 1870- respektive 1920-talen. Korets murar och långhusets i anslutning till koret har partiellt puts från tiden före de senmedeltida valvslagningarna och fragment av kalkmålningar. Valven är isolerade.
Tornets övre våningar nås från långhusvinden och har generellt obehandlade brädgolv och gråstensmurverk med skolade och brett utstrukna fogar. Andra våningsplanet har endast en spång över det isolerade tornvalvet. Torntakets takstolskonstruktion är utförd i furu, troligen från ombyggnadsåret 1759.
Inredning och inventarier
Altaret utgörs av ett blockaltare ritat av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Det är murat i tegel, putsat och har altarskiva av grå kalksten. Den tidigare altaruppsatsen av Helgo Zettervall, som nu förvaras på vinden, ersattes 1936 av ett triumfkrucifix som sedan restaureringen 197274 hänger i norra korsarmen. Idag pryds altaret av ett enkelt träkors.
Den halvrunda altarringen tillhör Zettervalls fasta inredning men fick ny överliggare och sockel vid Torsten Leon-Nilsons restaurering 197274. Den är uppbyggd av betsade kolonnetter med tärningskapitäl, snarlika orgelläktarens kolonner. Den profilerade överliggaren i ek är lackad och sockeln brunmålad. Knäfallet är stoppat och klätt med brunt skinn.
Predikstolen med baldakin av snidat polykromt bemålat trä är tillverkad 1643. Den fyrsidiga korgens sidor pryds av snidade skulpturer föreställande evangelisterna med respektive attribut stående i rundbågar med rikt skuren bladornamentik och änglaansikten. Hörnen markeras av grönmarmorerade kolonnetter med korintiska kapitäl som vilar på postament med maskaroner. Under- och överstyckena har textfält med senare tillkomna inskriptioner i form av bibelord på svenska och evngelisternas namn. Upptill avslutas korgen med ett förkroppat listverk med tandsnitt och äggstav och nedtill av en figursågad lambrekäng. Underdelen är klockformad och vilar på en oktagonal fot. Färgsättningen går främst i rött, grönt, gult och förgyllning. Den sexsidiga baldakinen följer inte predikstolens form men är uppbyggd som ett förkroppat listverk som i sitt formspråk anknyter till korgens överstycke. Nedtill finns skurna änglaansikten och upptill fyra kartuscher/ broskverk som tillsammans framställer årtalet 1643. Hörnen markeras av trumpetspelande putti och centralt står en Kristusskulptur. Vid restaureringen 19721974 sänktes predikstolens fot 40 cm och ny trappa av ek tillkom. Konserveringsarbeten har utförts 1976 0ch 1982.
Kyrkans dopfunt tillskrivs den så kallade Munkarpsgruppen. Den fyrsidiga cuppan, som sannolikt är samtida med kyrkan, har rundbågiga fält där åttabladiga rosetter framställs i relief. Hörnen accentueras av rundstavar. Cuppan är senare försedd med en sarg av betsat trä med plats för dopfat. Foten är sekundär.
Bänkinredningen fick vid restaureringen 197274 nya sitsar och ryggstöd. Dörrarna och de rundbågiga gavlarna återanvändes från den äldre bänkinredningen, vilken sannolikt kan tillskrivas Zettervall. Bänkarna är gråmålade och de rundbågiga gavlarnas, dörrarnas och bänkskärmarnas fyllningar rödmålade med lister i vitt och mörkblått. Dörrarnas överliggare är målade i mörkgrått. Bänkkvarteret i södra korsarmen saknar dörrar. Motsvarande kvarter i norra korsarmen har ersatts av lösa stolar och bord.
Kyrkorgeln med 17 stämmor fördelade på två manualer och bas är tillverkad 1971 av Anders Perssons Orgelbyggeri, Viken. Den föregående orgeln var byggd 1937 av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund, vilken ersatte en orgel byggd 1873 av A.V. Lundahl, Malmö, med ny fasad 1896. Den tidigast kända orgeln från 1821 var byggd av Carl Grönwall, Hyby. Den nuvarande orgelns sjudelade fasad i ek med öppna pipfält ritades av Torsten Leon-Nilson och är uppbyggd kring en central hög turell med avtrappande, upptill svängda sidopartier.
Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Storklockan är gjuten 1588 och pryds av medaljonger med örnar, ornamentbårder och inskription på latin. Lillklockan är gjuten 1910 av M.&O. Ohlssons klockgjuteri, Lübeck. Även denna klocka är dekorerad med ornamentbårder samt inskription på svenska.
Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse kan nämnas två epitafier från 1600-talet, äldre psalmnummertavlor samt textil- och metallföremål från 1600- och 1700-talen.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
