GULLHOLMENS KYRKA

GULLHOLMENS KYRKA är uppförd med en stomme av timmer, och består av rektangulärt långhus och kor, med sakristia tillbyggd i öster, och ett torn av trä i väster. Dessutom ett vindfång på sydsidan. FASADERNA är vitmålade och klädda med liggande panel (fasspont), med inbrädade knutlådor och förstyvningar mellan fönstren. Sockeln är en kraftig stensockel, högre på norrsidan eftersom marken sluttar. Kyrkans TAK är ett sadeltak, täckt med rött tegel (flacktegel). Tornspiran är klädd med kopparplåt.
TORNET är av timmer, troligen jämnårigt med kyrkan men ombyggt 1904. Fasaderna är klädda med liknande panel som kyrkan, men är genom förstyvningar indelade i tre delar. Klockvåningen är klädd med stående panel, något utkragande ovanför panelen nedanför. Tredubbla gråmålade ljudluckor i alla väderstreck. Torntaket har i sitt nedre takfall spetsiga små takkupor. Ovanför detta en låg åttkantig turell, och ovanför detta en smal hög spira.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i fyra steg och med smidesräcken leder till en dubbel gråmålad trädörr, panelklädd och med svarta dekorativa smidesbeslag. Ovanför dörren ett skärmtak, plåtklätt och med snickeridekorationer i gavelspetsen. YTTERLIGARE EN INGÅNG finns på sydsidan till koret, genom ett inbyggt vindfång. Stentrappor leder upp till gråmålade trädörrar på vindfångets både östra och västra sida. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

GULLHOLMEN blev egen församling med tillstånd i ett kungligt brev 8 maj 1798. Kyrkobygget kunde då börja planeras, och inleddes under vintern i början av året därpå. Timret kom från skog i Morlanda. Under hösten 1799 stod kyrkan klar att användas, troligen invigd till första advent. Inredningen var då inte helt färdigställd, vilket skedde allt eftersom. 1828 införskaffades en altartavla, och predikstolen fick ett ljudtak.

Kyrkan genomgick en grundlig renovering 1904, under ledning av arkitekt Gustaf Améen, med flera förändringar som följd. Tornspiran byggdes (sedan 1828 endast ett sadeltak på tornet), och tillsammans med en ny panel och nya fönster och dörrar samt en tillbyggd sakristia, så gav detta kyrkan ett nytt utseende utvändigt. Även invändigt skedde ändringar detta år, vilkas sekelskifteskaraktär dämpades genom 1935 års renovering, ledd av arkitekt Axel Forssén, en renovering som hade mer klassicistiska förtecken. I allt väsentligt bär interiören fortfarande den prägel den fick då, med undantag för färgsättningen från 1977.

KYRKORUMMET är ljust med en inredning hållen främst i vitt och blå och blågrå kulörer. Ljusspelet genom de färgade fönsterglasen ger liv åt interiören. Koret har rak avslutning åt öster och markeras genom att två korta väggliv sticker ut från långhusväggarna. Korgolvet har samma nivå som i långhuset.

GOLVET är ett lackat trägolv, av äldre datum av yngre datum. VÄGGARNA är klädda med släta träfiberskivor, vitmålade i koret och ljust blå i långhuset. Inne i bänkkvarteren en rödbrun bröstning. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat i koret, och klätt med släta träfiberskivor. Taket är vitmålat. I mötet mellan tak och vägg en smal profilerad taklist, målad i ljusblått. Tvärs över kyrkorummet går två tvärbjälkar.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt på korets sydsida. Spegeldörrar med tre fyllningar, med beigerosa speglar och blått ramverk. Troligen från 1935. Dörrarna vid koringången är en smal dubbel spegeldörr, av äldre datum. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. I innanfönstren sitter färgade glas i blyinfattning. Fönsterbågarna troligen från 1904.

SAKRISTIA - På korets östsida, byggd 1904. Inredningen är från 1935, med förhållandevis enhetlig skåpsinredning. Fönster år öster av motsvarande typ som i övriga kyrkan.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av linoleum, vitmålade brädväggar och ljust grågrön pärlspont i taket. Ljusblå lister. Vissa delar av inredningen från 1904, övriga delar från 1935 och senare. RUMMET EN TRAPPA UPP har en liknande inredning. Rummet är genom en brädvägg avskiljt från tornvåningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. Dörren in till läktaren är en dubbel spegeldörr, från 1904.

INREDNING:

ALTARE - Av trä, placerat en bit framför korväggen. Sidorna klädda med släta träskivor, med utanpåliggande speglar i form av kors. Målat i beigerosa med gråbeige speglar. Ett äldre, möjligen ursprungligt, altare byggt av spontade hyvlade brädor, som skivklätts troligen vid renoveringen 1935. ALTARUPPSATS - Placerad på altarets bakkant. Förhållandevis smal men hög. Huvudmotivet är en målning (olja på duk) föreställande ett krucifix, mot en gråmarmorerad bakgrund. Under målningen en lägre målning föreställande ett vilande Guds Lamm. Allt detta omgivet av en profilerad och förgylld ram. Ovanför denna en mindre målning med halvrund ovansida, föreställande Uppståndelsen. Alla målningarna flankerade av tunna smala kolonner och med enkla figursågade vingar utanför, gråmarmorerade. Altaruppsatsen från 1828. Krucifixmålningen har 1889-1935 varit övertäckt med en annan målning, men togs fram och konserverades 1935 av C O Svenson. Uppståndelsemålningen utförd av Gunnar Erik Ström
ALTARRING - Rektangulär med snedfasade hörn, och öppen i bakkant. Figursågade balusterdockor, marmorerade i grått med blå över- och underdelar. Knäfall och överliggare klädda i blått tyg. Troligen från byggnadstiden.
PREDIKSTOL - På norrsidan, bestående av korg, trappa och ljudtak. På KORGENS sidor sitter evangelistmålningar inom arkadbågar, med profilerade lister runt om. Profilerade lister också längs över- och underkant, samt ett inåt svängt och skrånande underrede. Evangelistbilderna är förhållandevis stora och dominerar uttrycket hos predikstolen, som i övrigt är målad i rött, blått, grönt och svart. Underredet är rödbrunt. TRAPPAN har ett slutet räcke med profilerad överliggare. På sidan finns dekorationsmålade festonger, i övrigt målad likt predikstolen. LJUDTAKET är åttkantigt med snidade ornament längs över- och underkant, och med ett genombrutet krön, på vars topp ligger ett vilande lamm med en fana. Tillverkad av Olof Eliasson från Huseby i Morlanda 1828. Målningarna på sidorna av Gunnar Erik Ström 1949-50.
DOPFUNT - Av trä, placerad på korets sydsida. Sexkantig fot, på vilken står sex kolonner som bär upp cuppan, sexkantig även den och med kraftig och profilerad kant. Målad i brunrosa och med förgyllda ornament och lister. Från 1906.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning utmed båda långväggarna. Gavlarna är rektangulära med enkla utanpåliggande speglar. Bänkskärmar mot koret med utanpåliggande speglar även de. Speglarna svagt marmorerade i grått, och gavlarna i övrigt blåmålade liksom överliggaren. Ryggar av pärlspont. Bänkarnas insida målad i brun lasering. Bänkgavlarna från 1935, innanmätet i bänkarna troligen från 1904. På läktaren står 1904 års bänkar kvar oförändrade.
KORBÄNKAR - En mindre sluten korbänk på korets norrsida. Motsvarande ålder och utformning som övriga bänkinredningen.
LÄKTARE - I väster, uppburen av fyrkantiga pelare med fasade kanter, och med lister markerade kapitäl. Läktarbröstningen indelad i speglar, med dekorativa blomsterornament målade i. Övriga delar av läktarbröstningen målade i blått. Läktaren sannolikt 1800-tal, möjligen ursprunglig, men förefaller ombyggd 1904.
ORGEL - Tredelad orgelfasad med tydlig nyklassicistisk utformning. Rundbågiga pipöppningar flankerade av pilastrar, och med ett mittpartiet högre än sidopartierna. Målad i vitt och blått med förgyllda ornament. Orgelhuset byggt 1879 eller 1880. Orgelverket var ursprungligen byggt av Salomon Molander, men byggdes om 1935 av Hammarbergs och 1983 av Grönvalls orgelbyggeri.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade på korväggen, på ömse sidor om altaruppsatsen. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar, och med snidade och förgyllda krönornament, 1800-talsarbeten. KLOCKOR - I tornet hänger två klockor. Den äldsta är från 1799, gjuten av C F Grönwall i Stockholm. Den yngre är från 1931, gjuten av M&O Ohlsson i Ystad.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - På norra långväggen hänger den tavla som under perioden 1889-1935 utgjorde huvudmotivet i altaruppsatsen. Målningen har också ett snidat överstycke, som då också utgjorde en del av altaruppsatsen.