STURKÖ KYRKA

Kyrkans planform utgörs av rektangulärt långhus, smalare kor med indragen tresidig absid i öster samt västtorn med utanpåliggande femsidigt trapphus i norr. Murverken i fullmursteknik vilar på en skråkantad sockel av granit och är huvudsakligen uppförda av gråsten, sannolikt med delvis återanvänt material från den medeltida kyrkan. Omfattningar och absidens valvslagning är utförda i tegel. De vitmålade fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och hörnlisener, liksom den profilerade takfotsgesims med tandsnittsfris som avslutar samtliga fasader. Långhus och kor har ett sadeltak med gemensam nocknivå, belagt med enkupigt tegel i varierande röda och bruna kulörer. Torntaket och spiran är liksom absidens och torntrappans polygonala tak avtäckta med kopparplåt i skivtäckning med förskjutna tvärfalsar.

I tresprångiga rundbågiga fönsternischer med solbänkar i röd granit sitter fönster av vitmålat trä och munblåst glas, indelade som parställda småspröjsade spetsbågar. Långhusets nord- och sydfasader har fyra fönster vardera och koret ett i varje väderstreck. Även absiden har ett fönster i norr och ett i söder, med snarlik utformning men något mindre. Prästingången i öster utgörs av en rakt avslutad enkeldörr med liggande svartmålad panel och lunettformat överljus. Ovanför ingången finns ett rundfönster med tvåsprångig omfattning, stjärnformad spröjsning och polykromt glas.

Huvudentrén i väster utgörs av en svagt utskjutande kopparplåtsavtäckt portal med en rakt avslutad pardörr under ett lunettformat överljus med samma gestaltning som långhusets fönster. Den svartmålade pardörren har tre fyllningar per dörrblad och trycke i mässing. I den rundbågiga portalens polygonala gavelfält återfinns Oscar II:s monogram och ovanpå denna vilar en mindre variant av samma portal, vilken omger ett smalt rundbågigt fönster och kröns av ett kors. Nedre delen av tornet avslutas med en bred slät fris under en enkelt profilerad gördelgesims avtäckt med kopparplåt. Ovan detta är murverket indraget och pryds i väster av en rektangulär granitplatta med den svartmålade texten Bygd 1878 och direkt ovan detta ytterligare ett enkelt profilerat och kopparplåtavtäckt listverk. I botten- och första tornvåningarnas syd- och nordfasader finns vardera ett fönster med utformning snarlik kyrkans övriga men mindre. Trapptornet i norr har ett smalt rundbågigt fönster medan klockvåningen har rundbågiga ljudluckor med liggande panel i fyra väderstreck, den östra mindre för att rymmas vid anslutningen till långhustaket. Torntaket utgörs av ett tälttak i vilket är placerat en högrest åttasidig spira med åtta spetsbågiga lukarner som kröns av ett kors.

Interiör
Genom kyrkans huvudentré i väster nås det kvadratiska vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med grå kalkstensplattor samt åtta äldre gravhällar i kalksten. De slätputsade väggarna är vitmålade och det plana innertaket klätt med gråmålad och listindelad pärlspont. Kyrkportens insida är gråmålad med svartmålade kraftiga smidesgångjärn. I norr leder en stickbågig ramverksdörr i två grå kulörer och blå karm till torntrappan. Genom en pardörr med samma form och färgsättning i öster nås den mindre hallen under orgelläktaren som flankeras av underbyggnadernas vitmålade och pärlspontsklädda väggar. Dörrarna mot samtalsrum, wc och förråd har utformats med ytterportarna som förlaga. Taket utgörs av läktarens undersida, som är utformad lika vapenhusets tak men med blåmålade listverk. Kring och i underbyggnaderna är de hexagonala pelare på vilka orgelläktaren vilar synliga, gråmålade med enkelt profilerade kapitäl i rött och förgyllning. Den gråmålade läktarbarriären pryds av ljusröda fyllningar omgärdade av mörkgrå listverk. Nedtill en profilerad blåmålad list ovan en röd tandsnittsfris och överst en profilerad blåmålad överliggare med förhöjning i smide.

Långhuset har såpade brädgolv i mittgången och lackade furugolv i de två slutna bänkkvarteren. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Det femdelade innertaket är likt tidigare beskrivna tak klätt med gråmålad pärlspont och indelat i kassetter av blåmålade listverk och panelklädda bjälkar. Fönstren har djupa nischer och gråmålade innerbågar.

Koret avskiljs från långhuset genom en rundbågig triumfbåge och tre steg högre golvnivå. Golv, väggar och fönster är utförda lika långhuset, medan taket utgörs av ett vitputsat tunnvalv, troligen på en träkonstruktion. Genom triumfbågens södra mur leder en smal välvd trappuppgång upp till predikstolen som är placerad i långhusets sydöstra hörn. Absiden i öster fungerar som sakristia och avskiljs från koret av en rundbågig tribunbåge samt ett altarskrank som är uppbyggt med gråmålade ramverk, rödmarmorerade fyllningar samt en profilerad överliggare i blått och förgyllning med underliggande röd tandsnittsdekor. Altaruppsatsen är integrerad i skranket och kröns av ett förgyllt klöverbladskors. På vardera sida om altaruppsatsen leder enkeldörrar in till absiden som har samma golvnivå som långhuset, vitputsat hjälmvalv och i övrigt ytskikt lika övriga kyrkorummet. Prästingången i öster är försedd med ett vindfång.

Första tornvåningen har vitputsade väggar, gråmålat tak och i öster en gråmålad pardörr in mot orgelläktaren. Andra tornvåningen och klockvåningen har enklare karaktär, med grovt putsade murverk och obehandlade brädgolv på öppna bjälklag. Från tornvåningen nås kyrkvinden. Valven är isolerade och takstolskonstruktionen i dymlad furu är av svensk typ.

Inredning och inventarier
Sturkö kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan.

Altaret utgörs av ett blockaltare i gråmarmorerad ramverkskonstruktion. På södra sidan finns en lucka till ett förvaringsutrymme i altaret.

Altaruppsatsen är integrerad i det bakomliggande altarskranket och är uppbyggd som en förenklad renässansgavel med marmorerade pilastrar som flankerar en slät förgylld rundbåge med blåmålad fyllning. Framför rundbågen står en replik av Bertel Thorvaldsens skulptur Den uppståndne Kristus. Uppsatsen kröns av ett förgyllt klöverbladskors.

Altarringen i trä är marmorerad likt altarordningen och återfinns på bilder före restaureringarna 191416 vilket bör betyda att den är samtida med kyrkans uppförande 1846. Barriären är uppbyggd av svarvade balusterdockor med profilerad överliggare och knäfallet är klätt med rött tyg.

Den sjusidiga altarringen med grindar i norr och söder har snarlik uppbyggnad som läktarbarriären och altarskranket, med gråmålade ramverk och liggande fyllningar marmorerade i ljusrött. Den profilerade överliggaren och knäfallet är stoppade och klädda med blått tyg.

Predikstolen med baldakin har sjusidig planform. Korgens fem synliga sidor pryds av målningar föreställande kristna symboler. De nuvarande målningarna utfördes 1961 av konstnären Ivar Gustafsson men äldre fotografier uppvisar liknande föregångare. Även det konformade understycket med centralt placerad fot är uppbyggd med ramverk och fyllningar och målat i grått, rosa och förgyllning. Baldakinen är uppbyggd som ett förkroppat listverk och kröns av ett förgyllt kors. Färgsättningen går i grått och förgyllning, med blåmålat innertak där det centralt hänger en förgylld duva som tillkom 1961. Delar av en äldre predikstol tillverkad 1694 i Karlskrona finns deponerad på Blekinge museum.

Dopfunten i trä med oktagonal planform är samkomponerad med predikstolen, med nedåt avsmalnande cuppa och grå ramverk med rosa fyllningar samt förgyllda profiler. I cuppans plana blåmålade bräm är en rund dopskål av mässing med hamrad yta nedsänkt. Dopfunten ska tidigare ha varit vitmålad.

Den slutna bänkinredningen flankerar mittgången i två kvarter. Bänkrader har avlägsnats i flera omgångar under 1900-talet, idag har kvarteren 12 bänkar vardera. Färgsättningen går i grå nyanser med blågrå profilerad överliggare. Gavlarna är släta medan ryggstöd, dörrar och bänkskärmar är utförda i ramverkskonstruktion, de två sistnämnda med gulmarmorerade fyllningar. Bänkarna har psalmbokshållare och klädhängare.

Den ursprungliga orgeln hade fyra stämmor och var sannolikt införskaffad 1882. Efter att ha renoverats 1952 ersattes den 1967 av den nuvarande orgeln med 15 stämmor tillverkad av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgelfasaden är ritad av arkitekt Torsten Leon-Nilson och består nedtill av ett gråmålat ramverk med centrerat spelbord och upptill av en central och högre turell flankerad av sex öppna pipfält med utåt stigande höjd och bemålning i rött, svart, rosa och förgyllning.

I klockbocken av furu hänger två kyrkklockor. Den större är gjuten av C.A. Norling i Jönköping 1877 medan den mindre är omgjuten i Lübeck 1914. Lillklockan är i nuvarande utförande delvis en replika av den äldre föregångaren från 1655 och bär inskriptionen ANNO 1655. ME FECIT. CLAVES: VAIN. DAM. IN. KOBENAVEN. samt tillägget 1914.

Bland kyrkans övriga inventarier av särskilt kulturhistoriskt intresse märks ett rikt skulpterat corpus från ett medeltida altarskåp med motiv av Kristi gravläggning. Verket hänger på den norra långhusmuren, är ett av Blekinges tre bevarade från den här tiden och är tillverkat i antingen en baltisk eller skånsk verkstad. På den norra triumfbågemuren hänger en oljemålning på duk som införskaffades som altartavla till den gamla kyrkan år 1700. Motivet föreställer Korsnedtagningen. I samband med kyrkans hundraårsjubileum återinfördes målningen efter att ha varit deponerad på Blekinge museum sedan rivningen av den gamla kyrkan.

Det medeltida kapellet som efter utbrytningen till egen socken på 1500-talet uppgraderades till kyrka var av enkel karaktär, med rektangulärt långhus av putsad gråsten och ett timrat vapenhus i väster, antagligen adderat på 1600-talet. Liksom på många andra håll i landet kom den medeltida anläggningen på grund av 1700- och 1800-talets befolkningsutveckling att ersättas av en nyuppförd helgedom. På Sturkö togs beslutet efter biskop Vilhelm Flensburgs besök 1872. En första ritning med det medeltida långhuset inkorporerat som kor upprättades av byggmästare Björksten från Listerby, men ogillades av Kungl. Maj:t. Nytt förslag utarbetades 1873 av arkitekt Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet, vilket innebar rivning av den medeltida kyrkan och uppförande av en helt ny, ett arbete som pågick 18751878. Dock flyttades vapenhuset till den södra delen av kyrkogården och utgör idag sockenstuga. Till Blekinge museum deponerades några utvalda objekt, däribland innertaket med dekorationsmålningar från 1728 av kyrkomålare Daniel Lindgren.

Den nya kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil med västtorn, rektangulärt långhus, ett något indraget kor samt lägre och tresidig absid. Få förändringar har sedan invigningen skett exteriört, medan ett antal restaureringar under 1900-talets andra hälft gjort avtryck interiört. 1957 tillkommer två mindre underbyggnader under läktaren och bänkrader tas i samband med detta bort i väster. Dessutom installeras varmluftsanläggning. Två år senare förses fönstren med innerbågar. 1961 genomförs en restaurering enligt ett redan 1947 framtaget förslag av dåvarande stadsarkitekten i Karlskrona Sigge Ullén. Arbetena inbegriper nytt brädgolv i långhuset, bänkinredningen justeras och får liksom andra delar av inredningen, däribland det kassetterade innertaket, sin nuvarande färgsättning. Predikstolen får nya målningar av konstnär Ivar Gustafsson, de tidigare kalkade väggarna målas med matt oljefärg och ett samtalsrum tillkommer under läktaren. 1967 införskaffas ny kyrkorgel.

Vid en utvändig restaurering 1986 knackas spritputsen ned och ersätts med ny. Fasaderna avfärgas med silikatfärg. 1990 utökas läktarens underbyggnader med wc och textilkammare efter ritningar av K-konsult. Tre år senare isoleras vindsbjälklaget.

Ett förslag till invändig restaurering 1995 av Arne Hjalmarsson, Creacon AB, genomförs troligen endast delvis och omfattar möjligen rengöring och partiell ommålning av fast inredning, borttagande av heltäckningsmattor, lutbehandling av trägolv samt installation av nya radiatorer. Den senaste större restaureringen genomförs strax därefter, 199899, efter förslag av arkitekt Lars Holmer. De två främre bänkraderna avlägsnas för att skapa utrymme för kören, textilförvaring tillkommer i sakristian och orgelläktarens barriär höjs med smidesräcke. Väggarna målas med bruten vit emulsionsfärg och fast inredning målas i grått med accenter i rött, blått och ockra.