GULLEREDS KYRKA

1836 uppmanade stiftet Gullereds och Hössna sockenmän till sammanbyggnad av sina kyrkor. Detta gillades ej av gulleredsborna vilka sedan beslöt att bygga en ny egen kyrka. Det skulle uppenbarligen inte bli dyrare än en reparation av den gamla. För finansieringen beviljades stamboksmedel. Kyrkan uppfördes 1844-45 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom vid Överintendentsämbetet. Byggmästare var Lars Nilsson från Sandhult. Drivande kraft bakom bygget var prosten Anders Essén. Sten till bygget skall bl.a. ha hämtats från Tissereds ödekyrka. 1873 försågs kyrkan med en orgel byggd av Svante Johansson, Liared. 1902 installerades två kaminer med rökrör, en vid vardera mittport.
1921 borttogs den vita övermålningen på predikstolen. Figurer i fyllningarna frilades och konserverades av dekormålare Johan Sedlund. 1925 genomfördes en smärre renovering efter program av arkitekt Anders Roland från 1920. Hela kyrkorummet fick nya golv. Innanfönster insattes. Väggarna omputsades in- och utvändigt samt kalkades. Färgsättningen på altaruppsats, tak och läktare bibehölls (altaruppsats, huvudsakligen blågrått, vitt och violett med mörkgrönt nedtill, tak grått, läktare gråvitt). Roland fann inredningen tilltalande såväl till färg som form. Predikstolen försågs med ny trappa och bas, ritat av Frej Klemming. 1931 byggdes ett nytt pneumatiskt orgelverk av Levin Johansson, Liared. 1936 skedde ut- och invändig avfärgning av väggar. Innertaket rengjordes och dörrarna målades. Kaminerna försågs med nya skorstenar av plåt. 1946 omtäcktes det norra takfallet med nytt enkupigt tegel.
1951 ersattes kaminerna av elektrisk uppvärmning. Även belysningen och klockringningen elektrifierades. Interiören ommålades med bibehållen färgsättning. Väggarna fick en emulsionsmålad bröstning. För att ge mer plats i kor vid begravningar slopades den främre bänkraden. 1955 frågade församlingen om råd hos arkitekten Axel Forssén angående altaruppsatsen. Man hade fått en donation avsedd att brukas för altarprydnad. Emedan det var olämpligt med en altartavla så beställdes ett krucifix av bildhuggaren Arthur Johansson. Detta kom att ersätta altaruppsatsens mantelkors. Samtidigt bättringsmålades altaruppsatsen och några malplacerade sentida lampetter flyttades. Följande år konserverades predikstolen av Thorbjörn Engblad. Originalfärgen på korgens ramverk togs fram. Bitvis var den mycket skadad och fick rekonstrueras.
1966 renoverades interiören av arkitekt Stig Berg. Arbetena föranleddes av behovet av riktig sakristia och bekvämare bänkar. Dessutom var kyrkan för stor för det krympande antalet besökare. En läktarunderbyggnad utfördes, i vilken sakristia och samlingsrum inrymdes. För att i "görligaste mån bibehålla kyrkorummets visuella form" lämnades de främre läktarpelarna fristående och den övre delen av de nya väggarna glasades. Bänkarna byggdes om till större bekvämlighet varvid sitsarna och gavlarna breddades. Sidogångar ordnades likaså. Korbänkarna slopades. En toalett tycks vid detta tillfälle ha installerats under en av läktartrapporna.
1984 omputsades tornet och målades med KC-färg. Sannolikt vid samma tillfälle eller tidigare försågs övriga kyrkan med cementputs. Fönstren målades med plastfärg. Detta föranledde stora in- och utvändiga underhållsarbeten 1992-93. Bygg-Arvid AB svarade för reparation av lanterninens rötskador och förgyllning av korset. Putsens cementlagningar och skadade partier avlägsnades på fasaderna samt avfärgades med kalkfärg. Gällstads färg AB svarade för målningsarbetena. Fönstren renoverades. I kyrkorummet målades taket. Dekoren vid taklisten rengjordes och bättrades. "Ej antikvariska ytor" på altaruppsats, altarring och predikstol målades. Marmoreringarna lämnades orörda. Bänkarna ommålades i sin helhet med undantag för fyllningarna. Samma gällde läktarbröstet som på församlingens önskemål gavs samma marmorering som bänkarnas fyllningar. Läktarpelarnas marmorering förnyades. Orgeln ommålades. Golven lackades. Den flagnande plastfärgen i läktarunderbyggnaderna skrapades bort. Innerväggarna kalkades. Altaruppsatsen rengjordes och retuscherades av konservator Christer Wildenstam. Kolonnerna ommålades. Kororgel är införskaffad vid okänt tillfälle utan tillstånd från länsstyrelse.

GULLEREDS KYRKA - Salkyrkan är uppförd 1844 i empirestil. Den består av ett långhus med något smalare rundat kor i öster och torn med lanternin i väster. Långsidorna har mittportar som förstärker symmetrin.
FASAD - Kyrkan vilar på en utkragande spritputsad sockel med grå kalkfärg. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Över den norra mittporten sitter en rektangulär kalkstensplatta med byggnadsår och regent i förgyllning. Varje sida av tornets klockvåning har en rundbågig ljudglugg med ursprungliga rundbågiga parluckor, vilka har svart fiskbenspanel och sentida svarta träjalusier infattade. Den fyrkantiga lanterninen har en stor rundbågig öppning i varje sida. Dessa har svarta spjälräcken. Lanterninen är klädd med vit träpanel och har lisener på hörnen. FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga och har handblåsta glasrutor i blyspröjs. Karmar och bågar är av grått trä. Lufterna är ej öppningsbara. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av gråsten, på södra sidan putsade och avtäckta med svarta fönsterbleck. Långhus och kor har rundbågsfönster med fem lufter, vilka har tolv rutor var med undantag av lunetten som har 24. Över mittportarna och västporten sitter sådana lunetter. På insidan har ytterlufterna stormjärn. Tornets andra våning har i väster ett rundfönster med enkel luft och tät spröjsning av bly och trä.
PORT - Alla portarna är ursprungliga pardörrar. Västporten är rak och bär svart panel, vilken har fiskbensmönster upptill och rombiskt mönster nedtill. Handtaget är sentida. Porten sitter i en rundbågig smyg med överljus. Framför smygen ligger en gråstenshäll. De båda mittportarna är stickbågiga och har svart fiskbenspanel från tidigt 1900-tal. Framför dem båda är gråstenstrappor.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak med täckning av enkupigt lertegel och plåtklätt kors på gaveln. Vindskivorna är av vitt trä. Kortaket är valmat över rundningen och täckt med falsad plåt med förskjutna hakfals, målad med blymönja. Takfötterna är av vitt trä och har karnisprofil. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt. Tornet har två takfall som skiljs åt av lanterninen. Båda är fyrkantiga och flacka med täckning av falsad plåt. På krönet sitter ett förgyllt kors på kula. Takfötterna utgörs av rundstavar och konsoler i vitt trä. Hängrännor och stuprör är av vit plåt.