RAPPESTADS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:

KYRKOBYGGNADEN
Den medeltida kyrkan var byggd av kalksten, förmodligen vid 1200-talets början. Senare under medeltiden tillbyggdes sakristia i norr och vapenhus i söder och på sydsidan tillkom ett gravkor av okänd ålder. Kyrkan utmärktes av sitt höga västtorn av okänd ålder, försett med en spira byggd av Gabriel Månsson på 1740-talet. Vid ett åsknedslag 1785 blev kyrkan illa skadad och 1799 beslutade sockenstämman att en ny kyrka skulle byggas direkt norr om den gamla kyrkan som revs. Som byggmästare engagerades Erik Fredberg från Örebro, som vid tiden arbetade med Charlottenborgs slott i Motala. Arkitekten Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet har justerat nybyggnadsritningarna vilka troligen är baserade på Fredbergs ritningar med Gammalkils kyrka som förebild.

Kyrkan började användas 1802 trots att den var i halvfärdigt skick. Fredbergs arbete visade sig ha brister, särskilt på klockstolen. Eftersom byggmästaren gick ur tiden fick snickare Anders Lorens Thunström, ansvarig för kyrkorummets snickerier, i uppdrag att göra en ny klockstol. Kyrkan stod färdig 1807 och hade ett rödfärgat spåntak och svagt brunaktig spritputs med vita, släta omfattningar. Stommen är av gråsten med tegel i lister och omfattningar. Vid sockelns friläggning på 1960-talet fann man att medeltida huggen kalksten ingick i sydmuren. Enligt landsantikvarien Bengt Cnattingius ingår den gamla kyrkans nordmur i södra muren, men det förefaller troligare att man har återanvänt material från den gamla kyrkan. I stort sett hela inredningen tillkom vid byggnadstiden såsom altaret, altarringen, bänkinredningen och läktarbarriären. Flera av socknens bönder bidrog genom gåvor till kyrkans inredning, till exempel bekostade Nils Jonsson och Anders Larsson i Arnorp den stora altartavlan från 1802 av Pehr Hörberg. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Predikstolen, skänkt av Magnus Andersson i Tyttorp, är tillverkad 1802 av Carl Fredrik Beurling som även står bakom nummertavlorna och sakristiedörrens omfattning. Beurling (1755-1837?) var verksam som bildhuggare, förgyllare och spegelmakare i Norrköping. Han har tillverkat minst ett tiotal predikstolar i länet, och anlitades även till andra inredningsarbeten i kyrkor. Orgeln är ett av landets största och viktigaste verk från den nyklassicistiska tiden, färdigställd 1815. Den byggdes av Pehr Schiörlin (1736-1815), som var en av tidens främsta orgelbyggare med verkstad i Linköping. Pehr Schiörlin avled under byggnadstiden och orgeln färdigställdes av hans son Jonas Fredric Schiörlin som ritade fasaden vars ornament snidades av bildhuggaren Anders Malmström.

År 1871 gjordes en större invändig ommålning utförd av fotografen och skarpskytten S L Rydholm från Linköping då altartavlan blev "bättrad", väggar och tak ommålades i vitt och inredningen färgsattes i vitt och guld. Altartavlans omfattning förblev dock orörd. I slutet av 1800-talet tillkom också de småspröjsade gjutjärnsfönster som finns kvar än idag. År 1899 ersattes långhusets och korets spånklädda takfall med svartplåt och putsen avfärgades i grågult. Arkitekten Isak Gustaf Clason ansvarade för en restaurering 1925 som förutom yttre och inre underhåll bl a innebar att bänkarna fick nya sitsar och en inbyggnad gjordes under läktaren med nya läktartrappor och utrymme för två mindre skrubbar. Clason (1865-1930) tillhörde tidens ledande arkitekter och var en förnyare inom den svenska arkitekturen med arbeten såsom Nordiska museet, Hallwylska palatset och Norrköpings rådhus. Dopfunten skänktes av föreningen "Vi Unga" 1960. Vid 1960-talets mitt och i början av 1970-talet restaurerades kyrkan utvändigt under Ture Jangviks ledning då taken på långhus och sakristia belades med galvaniserad bandplåt, tornets spåntak ersattes med kopparplåt, och pga fuktproblem avlägsnades puts på murarnas nederdel så att sockeln frilades. Under senare tid har läktarunderbyggnaden inretts med WC och besöksrum, orgeln har restaurerats och interiört och exteriört vård- och underhållsarbete har utförts.