Bod

Härbret är ett sk långsideshärbre med ingångsdörren placerad på långsidan och har genom dendrokronologi daterats till 1338-45. Det högresta härbret vilar på stolpar i en kraftig syllram och är timrat av rundtimmer med rännknut. Flera stockar är troligen utbytta eller kompletterade i senare tid, sannolikt har timret i de båda gavelröstena bytts i sin helhet.

Knutskallarna är inklädda med knutbrädor, de få som är synliga uppvisar en något oregelbunden form, en del tydligt sexkantiga, andra med tendens till urnform. I nordöstra hörnet finns på väggbandsutskottets undersida en dekoration i form av kavelkrus. Troligen har sådana förekommit även på övriga tre utskott. Härbret är naturligt grånat med spår av rödfärgning på knutlådor och knuthjässor.

Takkonstruktionen vilar på tre åsar och väggband. Under befintlig taktäckning av tvåkupigt lertegel återfinns pärt på ett underlag av gles läkt. Takfallets lutning har troligen ursprungligen varit brantare då spår i gavlarnas sk röstmödrar uppvisar avfasning för tidigare takfall med betydligt brantare takvinkel än befintlig. Den ursprungliga takkonstruktionen torde ha utgjorts av ett sk laggtak bestående av tätt lagda stockar eller kluvor som löpte mellan byggnadens bägge gavelrösten.

Ingången skyddas av ett förtak som vilar på förlängda utskjutande stockar i gavlarna. För att stärka konstruktionen har i senare tid kompletterats med stöttor i de två utskjutande hörnen.

Dörröppningen flankeras av stående raka gåtar som troligen vidgats något i senare tid genom svagt rundade urtag.
Dörrbladet består av två brädor som bearbetats genom sprättäljning. Dessa hålls ihop genom två narar på dörrens insida och är fästade med tränaglar. Dörren är försedd med två bandgångjärn som löper över nästan hela dörrens bredd. Järnblecken som skyddar dörrbladets infästning är spikade med en typ av spik som ofta återfinns på härbresdörrar från medeltiden och fram till åtminstone 1750-tal. Spikens huvud är avlångt och ofta formen av talet åtta. Oftast förekommer endast ett fåtal av denna typ av spik vilket tyder på att den var betydelsefull. Spiktypen återfinns annars i de medeltida kyrkorna och symboliserar då de heliga korsspikarna. Nyckelhålsbeslaget består av två delar som nitats ihop och fastsatt med pyramidformade spikar.

Stocklåset är förankrat genom fyra spikar med pyramidformade huvuden tillsammans med två smidda bleck med cirkelformade ändar och upphöjda klackar med huggen dekor.

I kanten av det inåtgående dörrbladets utsida samt i motsvarande läge på dörrgåtens insida upptäcktes vid undersökning fördjupningar av något konisk form med spår efter ett roterande föremål. Troligen rör det sig om sk vrideld som enligt uppgift gjordes inför annalkande farsoter och ansågs vara en renande eld. Fördjupningarna har troligen gjorts genom användande av en sk eld-drill, ett stycke av hårt träslag som sattes mellan dörr och dörrgåt för ändamålet. Detta spår av vrideld är troligen mycket sällsynt.
På en av stockarna i nordöstra gaveln finns på insidan ett ovalt brännmärke, en sk skyddsbränning som förmodas haft en skyddande effekt.