RINKABY KYRKA

Rinkaby kyrka utgörs av ett kvadratiskt långhus och ett lägre, smalare och rakt avslutat kor. Kyrkan är murad i tegel med trappstegsgavlar i öster, på både kor och långhus liksom på vapenhuset i söder. Byggnaden har sadeltak täckta med enkupigt tegel, undantaget vapenhusets tak som är täckt med tvåkupigt tegel. Mitt över långhuset sitter en plåtklädd takryttare med ett flackt tälttak. Takryttaren har rödmålade väggar och tak, vitmålade luckor och ett guldfärgat krönkors.

Kyrkans fasader är spritputsade och vitkalkade. Kor och långhus har en lätt utskjutande och avfasad sockel, putsad likt fasaderna. Kor och vapenhus har mycket enkla friser längs takfoten; koret i två språng och vapenhuset i ett språng. På korets norra fasad finns en inristad markering i putsen efter ett romanskt fönster. I korets gavelfält finns tre rundbågiga blinderingar där den mittersta har en trepassformad överdel. Under dessa finns bevarade nischer till tre ursprungliga fönster, en så kallad trefönstergrupp. På långhusets södra fasad, vid mötet mot vapenhuset, finns nischen till ytterligare ett romanskt fönster. I vapenhusets gavelfält är ett solur inmurat med en tegelpanna som väderskydd. På västra långhusgaveln finns kyrkans huvudingång, i gavelfältet ovan sitter ett litet runt fönster med fyrpassformad spröjs. Porten har dubbla dörrblad klädda med liggande ekpanel och ett överljus utan spröjs. Vapenhusets sydport är stickbågeformad med en spetsbågig, murad omfattning. Dörren är klädd med liggande, spåntade brädor. Öster om dörren finns en avlång ljusglugg i en stickbågig nisch. På korets östra fasad finns en prästingång i form av en enkeldörr med liggande panel och ett enkelt men dekorativt spröjsat överljusfönster. Kyrkans samtliga fönster ligger i liv med fasaden. De är rektangulära med tvär- och mittposter, fyra lika stora, småspröjsade lufter och är målade i en mörkt grön kulör.

Interiör
Kyrkans huvudingång finns på västgaveln. Den leder via ett vindfång med 1960-talskaraktär vidare in i kyrkorummet. Från vindfånget leder en trappa upp till orgelläktaren. Från huvudingången stiger man ut under orgelläktaren, som bärs upp av åtta släta pelare med en ljusgrå marmorering, in mot kyrkorummet. Läktarfronten har ett ramverk i ljusgrå kulör och fyllningar målade i rödbrunt med blå ramar. Ovanför mittgången har läktarfronten en målning med musikaliska förtecken; olika sorters instrument och notark inlindade i sidenband. Orgelläktaren tar upp hela den västra delen av långhuset och täcks av ett vitkalkat trätunnvalv. Den västra, senare tillbyggda, delen av långhuset skiljs från den östra delen av en vid valvbåge.

Kyrkorummet har vitkalkade väggar och tegelgolv lagt i mönster. Fönstren ryms i djupa, stickbågeformade muröppningar. Den medeltida delen av långhuset utgörs av två travéer med spetsbågiga gördelbågar och kvadratiska valvribbor. Vederlagen utgörs av knippepelare med profilerade överdelar. De två valven är täckta av kalkmålningar med bl.a. scener ur Eva och Adams liv och sirliga blomstermönster i svicklarna. På delar av norra och södra väggarna i den västra travén finns små frilagda fält med romanskt kalkmåleri. Den västra delen av långhuset upptas av en fast och sluten bänkinredning. Den östra travén utgörs främst av en öppen golvyta med två dopfuntar på norra sidan samt predikstol och piano i söder.

Triumfbågen är rundbågig med profilerade imposter. Koret täcks av ett bemålat kryssvalv med rundade, konvexa sköldbågar mot ytterväggarna, vilandes på så kallade svickelkolonnetter i hörnen. Valvens målningar härleds till 1400-talet, men spår av romanskt måleri finns bland annat bevarat bakom altaruppsatsen. I norr finns en nisch efter ett medeltida fönster. Liksom det i öster finns nischer efter den ursprungliga trefönstergruppen ovanför den senare upptagna prästingången. Koret domineras av altaruppsatsen som är hopbyggd med dörrpartier på ömse sidor och bildar ett skrank mot sakristian i öster. Altarringen löper hela korets bredd. Golvet är av brunbetsade brädor som till största delen täcks av vävda mattor.

Dörren mellan långhus och vapenhus ryms i en vid, stickbågeformad muröppning i vilken en smalare, svagt spetsbågig dörrsmyg är murad. Dörren har ett panelklätt tympanon av ek. Ovanför dörren är ett runt, astronomiskt ur placerat. Vapenhuset har slätputsade, vitkalkade väggar och ett golv lagt med fyrkantiga profilerade tegelplattor i rutmönster. Takbjälklaget ligger lågt och utgörs av skrädda, gråmålade furustockar. Vindsvåningens golv utgör tak. Sydporten är en grov bräddörr som hålls samman av tvärgående narar och långa bandgångjärn. Längs östra väggen finns skåpinredning och en trappa till vinden. Trapploppet har ett smalt, murat ljusinsläpp som i senare tid försetts med en fönsterbåge invändigt.

Vapenhusets vind är öppen upp i nock så att undertaket av spån på gles läkt är synlig. I söder syns vapenhusgavelns vitputsade gråstensmurverk. Takstolen utgörs av både furu och ek, av vilka delarna av ek tydligt är återanvända. I det nordöstra hörnet finns ett avbalkat rum för urverket till kyrkans astronomiska ur. I norr leder en trappa till långhusets vind och vidare upp i takryttaren där klockbocken är belägen. Takryttarens interiör har en ålderdomlig och välbevarad karaktär, med bland annat inbyggda pallar för att nå ljudluckorna. Takryttarens furubjälklag vilar på bjälkar som går från södra till norra muren över långhuset. Långhusvinden är tillgänglig i båda riktningar via landgångar ovan valvkapporna. Åt både söder och norr syns nischer efter fönsteröppningar som satts igen i samband med valvslagningen av långhuset. Takstolarna över långhus och kor är av furu med krysslagda sparrar som extra försträvning.

Inredning och inventarier
Altaret har en stomme av trä, klädd med liggande brunlaserade brädor. Sockeln är profilerad och marmoreringsmålad i grått och svart på vit botten. Altarskivan är klädd med korkmatta och sidorna med rött sammetstyg.

Altaruppsatsen uppskattas ha kommit till kyrkan kring 1695. Uppsatsen utgör, med brädväggar på ömse sidor, ett skrank mellan kor och sakristia. Uppsatsen är tillverkad i ek och huvudsakligen målad i svarta, bruna, gröna och röda kulörer. Det centrala motivet är en oljemålning av konstnären Eric Gelliers. Målningen, inom förgylld ram, föreställer Kristus bärande på sitt kors. Målningen flankeras av spiralsvarvade kolonner med korintiska kapitäl. Kolonnerna vilar på en sockel med ett ovalt textfält. Krönpartiet utgörs av Carl XI:s namnskiffer omgivet att två lejon. Längs sidorna sitter snidade broskverk med akantusblad som omger förgyllda evangelistsymboler. Dörrarna till sakristian är, liksom brädväggen, gråmålade med omfattningar i form av kannelerade pilastrar med förgyllda akantuskapitäl. Ovanför dörrarna utgår snidade akantusslingor från en förgylld vasakärve.

Altarringen är från 1800-talets senare del. Den har en svagt böljande form som buktar ut mot kyrkorummet i mittpartiet och löper från norra till södra korväggen med öppningsbara partier i var ände. Balusterräcket har svarvade dockor och en profilerad överliggare, båda målade i en mörk ekimitation med detaljer i rött, blått och guld. Knäfallet är klätt i rött skinn på en brunlaserad sockel.

Predikstolen med baldakin i barockstil är placerad i långhusets sydöstra hörn och daterad till 1600-talets sista årtionde. Såväl predikstol, baldakin och trappa är tillverkade i ek. Trappan är ombyggd kring 1950. Predikstolen har fyra synliga sidor mot kyrkorummet. Sidorna skiljs åt av kannelerade pilastrar med förgyllda, joniska kapitäl. Var sida pryds av en förgylld evangelist i halvrelief inom en ram av repstavsornamentik. Bildfälten vilar på ett listverk med evangelisternas namn i textfält. Korgen avslutas upptill av ett utkragande listverk, på vilket ett bokställ är placerat. Korgens undersida, målad i en naivistisk marmorering, har en kupolform som avslutas med ett klot. Predikstolen kröns av en baldakin, ett ljudtak, med snidade akantusgavlar kring förgyllda, ovala fält. Från den sentida bemålade undersidan är en guldfärgad duva nedpendlad. Predikstolen och baldakinen är båda i huvudsak målade i ekimitation, med förgyllda detaljer och accentfärger i blått och rött.

Kyrkans dopfunt är daterad till 1200-talet och tillhör Maglehem-Vitabygruppen, i likhet med dopfuntarna i Kiaby och Ivö kyrkor. Funtens fot med kvadratisk grundform, är omslingrad av odjur som biter varandra i svansen. Mot cuppan smalnar foten av och avslutas upptill av en rundstav. Cuppans undersida har en enkel godronnering, ett bladverksliknande mönster. Kring sargen löper ett band med akantusslingor. Cuppan har uttömningshål. Kyrkan har även ett dopställ i trä från 1700-talet, i form av en helkroppsskulptur i full skala föreställande Johannes Döparen som håller en stor dopskål framför sig. Dopstället har tillskrivits bildhuggaren Peter Norrman från Kristianstad.

Bänkinredningen utgörs av slutna bänkkvarter traditionellt ordnade på ömse sidor om mittgången. Det södra kvarteret delas av gången till vapenhuset. Bak- och framstycken samt dörrar är ramverkskonstruktioner. Ramverket är ådringsmålat i en ljust grön kulör, fyllningarna är marmorerade i rosa och grå kulörer med grå ramar omkring. Överliggaren är grå. Invändigt är bänkkvarteren målade i ljusgrå kulör. Kring 1950 byggdes bänkarna om, eller nytillverkades helt, efter den äldre förlagan. De främre bänkarna i långhuset togs bort vid samma tillfälle, och på 1980- och 2000-talet togs ytterligare bänkar närmast koret bort.

Kyrkans orgel tillverkades och installerades 1904 av Johannes Magnusson från Göteborg. Arkitekten till orgelfasaden är troligtvis arkitekt Thor Thorén som var verksam vid Överintendentämbetet. Orgeln har ett fristående, gråmålat spelbord vänt mot kyrkorummet. Orgelfasaden har en klassisk uppbyggnad med tre pipfält, romantiskt dekorerad med änglahuvud och akantusslingor. På var sida fasaden sitter snidade sidostycken med förgyllda akantusmotiv. Efter en ombyggnad 1980 är orgelfasadens pipor stumma.

Storklockan är från 1696 och lillklockan från 1424, enligt Lunds stifts inventering av kyrkklockor.

Övrigt. Vid gudstjänst pryds altarbordet av ett krucifix av brons, daterat till 800-talet. Krucifixet är 2025 cm högt och monterat på ett träkors.

Ovan triumfbågen sitter kyrkans triumfkrucifix med något osäker datering; mellan 1500- och 1600-tal. Kristus är målad i ljus kulör med hängande huvud, korset är ett klöverbladskors.

Under 1950-talet tillverkades ett astronomiskt ur av elinstallatören Sven Nilsson i Rinkaby. Urtavlan sitter över sydporten inne i långhuset och urverket finns på vapenhusets vind. En brudkrona i förgyllt silver tillverkad av den lokale guldsmeden, William Crona, skänktes till kyrkan år 1952. till kyrkan.