HUARÖDS KYRKA

Interiör
Kyrkorummet består av långhus, kor och södra korsarmen.

Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning med ett golv av handslagna kvadratiska röda tegelplattor. Väggarna är vitputsade och det plana taket består av en ohyvlad furupanel. Ytterportarna i väster är på insidan klädda med släta skivor målade i en enkel träimitationsmålning. På södra sidan går en furutrappa med dekorsågat räcke från 19511954 till en läktare i tornets andra våning. Mot långhuset i öster leder dubbeldörrar från 19511954, målade i en enkel träimitationsmålning.

Långhusets golv täcks, liksom vapenhuset, av handslagna röda kvadratiska tegelplattor. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt, mot korsarmarnas öppningar finns murade tegelpelare. Det vitputsade innertaket är sedan ombyggnaden 19511954 indelat som ett tredingstak. De kopplade fönsterbågarna har en hel glasad innerbåge. I väster finns orgelläktaren som är inrymd i tornets första våning med en öppning försett med figursågat fururäcke mot långhuset. I kyrkans golv finns ett flertal gravhällar av mörkgrå kalksten nedlagda.

Korets golv ligger ett steg högre än långhusets golv och täcks av kalkstensplattor. Väggarna i söder och norr är putsade och avfärgade i en bruten vit ton och taket täcks av ett vitputsat trätunnvalv. Fönsterbågarna är i likhet med övriga kyrkan.

Den södra korsarmen utgör en del av långhuset och har sedan ombyggnaden 19511954 ett plant undertak som bärs upp av bjälkar och klätt med furupanel. I den södra delen finns sedan 1988 textilskåp. Den norra korsarmens östra del avskiljs sedan 19511954 via en vägg och den västra delen utgörs av orgelläktaren. Sakristian är sedan 19511954 inrymd i den norra korsarmens östra del. Den nås via en dörr av ek från långhuset och via en tambur innanför korsarmens norra port. Ytskikten är i likhet med övriga kyrkan. Från förstugan finns även dörrar till olika förråd samt till orgelläktaren som är inrymd i korsarmens västra del. Orgelläktaren täcks av en nålfiltsmatta och avskiljs från långhuset med ett fururäcke.

Tornets andra våning utgörs av en läktare och nås via en trappa på vapenhusets södra sida. Mot öster finns en större öppning mot kyrkorummet med ett fururäcke. Golvet utgörs av smala furubrädor och taket täcks av furupanel. På läktaren finns fem öppna bänkar. Tornets övre våningar nås via en lucka i takets nordvästra hörn. Vindarna över långhus, kor och korsarmar nås via en utvändig lucka på långhusets sydvästra gavel. I takstolskonstruktionen ingår äldre återanvänt ekvirke. Över korsarmarnas undertak från 19511954 finns pärlspontspanelen från 1800-talet bevarat.

Inredning och inventarier
Altaret är murat och klätt med tunna stenskivor och tillkom 19511954.
På korets östra vägg finns en arkitekturbunden muralmålning utförd 1953 av konstnären Pär Siegård med hjälp av konstnären Nils Möller föreställande Uppståndelsen. Målaren och grafikern Pär Siegård (18871961) har varit en av Skånes mest anlitade monumentalmålare och har utfört fresker i ett flertal kyrkor.

Altarringen, från 19511954, är rak med ett genombrutet smidesräcke samt överliggare av ek.

Dopfunten är placerad i korets nordvästra del och är tillverkad av sandsten på 1200-talet. Cuppans har en dekorativ reliefdekor i form av en rundstavslist. Dopfunten är kraftigt anfrätt och har sannolikt stått utomhus i någon period.

Predikstolen i barock är placerad på långhusets södra sida med uppgång från öster. Den är daterad till 1687 och den fyrsidiga korgens speglar har skurna gammaltestamentliga scener i relief, vilka avskiljs av snidade figurer framställande de fyra evangelisterna. Den är målad i ljusa kulörer med förgyllning i likhet med målningen på predikstolen i Östra Sönnarslövs kyrka. Trappan tillkom vid renoveringen 19511954.

Bänkinredningen är sluten och indelad i fyra kvarter och ansluter mot långhusets väggar med en bröstningspanel. Bänkarna i den södra korsarmen är vända mot mittgången. Bänkinredningen härstammar sannolikt från 1800-talet och har bevarade äldre gångjärn, men ombyggdes i samband med renoveringen 19511954. De är utvändigt målade i en blå kulör.

Orgelverket är byggt 1952 av A Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Fasaden är utförd av furu efter ritningar utförda av Eiler Graebe.

Kyrkan har två klockor. Storklockan är gjuten 1665. Lillklockan är gjuten 1511 i Malmö av Jost Persen och ska ursprungligen hängt i Mariakyrkan i Åhus.

Bland övriga kyrkans övriga inventarier bör altarmattan i flossateknik nämnas, vilken enligt uppgift är utförd 1938. I bårhuset förvaras, enligt uppgift, även ett ljudtak som har använts tillsammans med predikstolen.

Huaröds kyrka har en oklar byggnadshistoria, men den uppfördes sannolikt omkring 1200 med långhus och lägre rakslutet kor och eventuellt ett torn i väster. Under senmedeltiden uppfördes ett vapenhus vid sydingången och troligen valvslogs kyrkan.

1687 fick kyrkan en ny predikstol och under 1600-talet försågs kyrkan även med en altaruppsats, av vilken den senare numer finns på Kulturen i Lund.

1784 tillbyggdes en korsarm eller nykyrka vid långhusets norra sida.

1859 utfördes en omfattande ombyggnad av kyrkan efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin. Ludvig Hedin (18261917) var stadsarkitekt i Stockholm, men har även utfört ritningar till ett stort antal kyrkor under sin tid på Överintendentsämbetet. I Huaröds kyrka revs långhusets murar samt vapenhuset mot söder och en ny större korsarm uppfördes. I väster uppfördes ett torn och en fristående klockstapel på kyrkogården revs.

1883 utfördes nästa större ombyggnad, då tornet i väster revs och långhuset förlängdes åt väster och ett nytt torn uppfördes. Delar av det medeltida murverket återanvändes i de nya murarna. Även dessa förändringar utfördes efter ritningar utförda av arkitekt Ludvig Hedin. Sannolikt förändrades även interiören samtidigt med innertak av pärlspontpanel samt schablonmålning.

1930 utfördes en interiör renovering under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe, då bl. a interiörens dekormåleri avlägsnades.

19511954 utfördes en omfattande ombyggnad framför allt av kyrkans interiör efter ritningar av Eiler Graebe. Exteriört belades taken med rött enkupigt tegel. Nya kopplade fönsterbågar tillkom, tornets ljudöppningar försågs med nya luckor, med undantag mot öster.
Invändigt sänktes golvnivån och kyrkan fick delvis nytt tegelgolv, korets golv fick kalkstensplattor. Samtidigt utfördes byggnadsarkeologiska undersökningar. Korsarmarnas portar sänktes och överljusfönstren byggdes om. Långhusets och korsarmarnas innertak av pärlspontpanel ersattes i långhuset av ett nytt innertak och i korsarmarna sänktes taken, som bärs av pelare murade av rött tegel. Läktaren revs, sakristia anordnades i norra korsarmen och prästingången på korets östra sida murades igen. Den östra väggen försågs med en muralmålning av Pär Siegård och nytt altare och altarring tillkom. Bänkarna ombyggdes och predikstolen försågs med ny trappa.

1964 kläddes torntaket med kopparplåt.

1979 putslagades och avfärgades fasaderna. I samband med arbetena upptäcktes att kyrkans slätputsade partier tidigare varit polykromt målade. 1988 utfördes bland annat en invändig ommålning under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilsson och nya textilskåp tillkom i södra korsarmen.

2001 utfördes en utvändig renovering under ledning av arkitekt Hans Ponnert. 2006 utfördes en invändig renovering under ledning av samma arkitekt. 2015 renoverades tegeltaket.

Huaröds kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med rakslutet kor i öster, korsarmar i norr och söder samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av gråsten och tegel med spritputsade fasader med slätputsade omfattningar och dekorativa lister, avfärgade i vitt. Korsarmarna och tornet har dekorativa blinderingar i form av ett slätputsat kors i gavelröstena och tornet har även slätputsade dekorativa listverk med årtalet 1883 över porten i väster. Kor och norra korsarmen saknar i princip sockel, medan tillbyggnaden mot väster och den södra korsarmen har en hög spritputsad sockel. Kyrkan täcks av ett sadeltak belagt med rött enkupigt tegel och tornspiran är täckt av kopparplåt.

De rundbågiga fönsteröppningarna är försedda med gråmålade spröjsade träbågar med antikglas i de yttre bågarna och solbänkar av tegel, varav en del är äldre och några sannolikt kompletterade 19511954. Enligt uppgift nygjordes bågarna vid renoveringen 19511954 och placerade i befintliga äldre karmar. På tornets västra sida finns ett rundbågigt järnfönster med ett yttre skyddsglas, troligen från 19511954. På korsarmarnas gavelrösten finns även mindre rundbågiga fönsteröppningar.

Kyrkans huvudingång är via tornet i väster, men ingångar finns även på korsarmarnas södra och norra sidor. Porten i väster härstammar från tornets nybyggnad 1883 med gråmålade spegeldörrar och ett överljusfönster med rundbågiga spröjs med gultonat antikglas. Ljudöppningarna täcks i norr, väster och söder av jalusiluckor, medan de östra är försedda med äldre luckor. Porten på den södra korsarmens södra sida nås via en granittrappa med fyra steg, medan den på norra korsarmen ligger i marknivå. De gråmålade dörrbladen utgörs av enkla oprofilerade spegeldörrar med ett överljusfönster med gultonat antikglas. Över den norra porten finns en gjutjärnstavla med texten G III JOH: C: LIEBERATA, PASTOR ECCLESIAE, ANNO 1784.