Bostadshus

Bondgården från 1880-talet är belägen mellan villabebyggelsen från 1900-talets mitt och den något modernare industribebyggelsen. På gården finns en manbyggnad ( 1937 ), en gårdspump, några mycket stora ekar samt flera fruktträd och bärbuskar. Manbyggnaden i 1½ plan uppfördes under 1880-talet.
Fasaden är klädd i rödmålade eternitplattor. Fyrluftsfönstren på nedervåningen med förhöjd tvärpost är typiska för 1800-talets slut. De ospröjsade vindsfönstren i 1930-talsstil kom troligtvis till i samband med fasadens eternitbeklädnad. Samtliga fönster är vitmålade och flertalet har munblåsta eller valsade fönsterrutor. Huvudentrén är belägen i ett burspråk med småspröjsade fönster. Sadeltaket är belagt med tvåkupigt lertegel. Ladugården i stående locklistpanel och ospontad panel är målad med röd slamfärg. Västra gaveln har en tillbyggd sidobyggnad med spröjsade treluftsfönster och ett pulpettak
av korrugerad plåt. Där finns även ett äldre avträde. Intill finns ett tillbyggt skjul, troligtvis använt
som svin- eller hönshus. Taket är täckt med tvåkupigt lertegel. Verkstadsbyggnaden är uppförd i en våning
med oinredd vind. Huset vilar på en sockel av betong. De sexspröjsade fönstren med munblåsta glasrutor är typiska för 1920-talet. I gavelspetsen mot söder finns ett mindre spröjsat fönster. Fasaden mot gården har två gula dörrar av panel med smidda järnbeslag. Taket är täckt med tvåkupigt lertegel. Gårdens läge i utkanten av Mellerud kan ge möjlighet till förståelse för områdets tidigare agrara karaktär. I och med att ekonomibyggnaderna finns bevarade kan helhetsmiljön berätta om de förutsättningar som ett mindre jordbruk i Mellerud präglades av under 1900-talets början. Gården har med anledning av detta
ett särskilt kulturhistoriskt värde.