Vikens kapell

Kapellet består av ett litet långhus med vidbyggt mindre och smalare kor i öster och vapenhus i väster. Norr om koret är sakristian belägen. Trappen mellan den lilla sakristian och predikstolen är inbyggd i vinkeln mellan kor, sakristia och långhus och synlig i fasaden. Entrén sker genom en dörr på vapenhusets södra sida via en enkel trapp i otuktad sten. Dörren är klädd med profilerad panel i fiskbensmönster. Kyrkan har en grund av skiffer lagd i kallmur och fasaderna är klädda med rödfärgad tunn lockpanel. Fasaden är enkel och utsmyckningen inskränker sig till vidskivorna som fått mönstersågade avslut. Kapellets fönster som nytillverkades 1953 efter äldre förlagor har blyinfattat antikglas stagat med stormjärn i bågarna. Långhuset har två fönster, ett på var långvägg, med tre bågar med två tätspröjsade rutor. På södra korväggen sitter ett mindre fönster med två bågar av samma modell medan sakristians har ett än mindre enluftsfönster. Vapenhus, långhus, kor och sakristia täcks av spånklädda sadeltak med hängrännor och stuprännor av trä. Byggnaden saknar torn och har en takryttare i väster på långhuset. Takryttaren har åttkantig form med rundvälvda små blinderingar på var sida. Taket är spåntäckt och kröns av en flöjel.

Vikens kapell började byggas 1793 och invigdes den 29 juni 1794. Kapellet hade då endast nakna timmerväggar och jordgolv och först 1799 var det helt färdigt. Byggmästare och arkitekt var den inflyttade norrmannen Enar Pehrsson i Jorm och som förebild hade han troligtvis en norsk kyrka. De flesta av nybyggarna var norrmän och detta var den första kyrkan i Frostviken för de invandrade nybyggarna. 1839 invigdes en ny kyrka i Gäddede vilket tog fokus från det lilla kapellet i Viken. Resultatet har blivit att kapellet undgått mer genomgripande insatser och lyckats bevara mycket i ursprungligt skick. 1897 gjordes en nödtorftig upprustning efter att kapellet börjat förfalla. Kapellet fick nya fönster och ny tornspira. Interiört byggdes läktarens bärande konstruktion om och pelarna försågs med kontursågade konsoler. 1932 lades nytt spån på taket. Mellan åren 1950- 53 genomfördes en exteriör och interiör restaurering av kapellet efter ett program upprättat av arkitekt Gösta Rollin. Kapellet försågs med nya blyinfattade fönster utförda efter äldre förlaga och tornhuven byggdes om. Altarväggens målning konserverades och läktarstödens konsoler samt läktarpelarna mot väggarna togs bort. Elektricitet installerades och kapellet fick elvärme. 1956 försågs kapellet med en orgel från Gustaf Hagström Orgelverkstad, arkitekt G. Rollin. 1968 målades interiören om och 1993 utfördes ommålning av interiören samt konservering av äldre bemålning. 1993 utfört av målarmästare Per Halvarsson.

Kapellet har en enkel och vacker interiör med omsorgsfullt utförda detaljer där hantverksskickligheten är synlig. Nybyggarna har använt sig av det material som stod till buds och anpassat byggnadens skala efter förutsättningarna. Trots knappa medel har man skapat ett vackert litet kapell med ett relativt luftigt kyrkorum. Innertakets form och färgskalan i lätta toner bidrar till intrycket. Timmerväggarnas struktur är klart synlig bakom den vita färgen och träet som material har fritt spelrum i byggnaden. Fönstrens placering högt upp på väggen ger en speciell prägel på kyrkorummet och betonar höjden. Det vita skurgolvet ansluter väl till kyrkorummtes svala färgsättning i blått och vitt som till stora delar härstammar från 1993 års restaurering.

Långhuset är i det närmaste kvadratiskt till formen och har ett skurgolv av breda originalplank i öst- västlig riktning. Väggarna i liggtimmer är liksom tredingstaket målade med vit limfärg utfört 1993. Hörnen i kyrkorummet täcks av enkelt profilerade lister liksom skarvarna mellan de olika takfallen. Från takets mitt hänger en ljuskrona av modernt snitt. Ljuskronan är enligt vaktmästaren tillverkad av Per Jonsson en släkting till Enar Persson och skänktes 1949 till kapellets 150- års jubileum. Innertaket är sänkt från läktarens framkant och bak i kyrkorummet. Stående vita bräder är synliga från kyrkorummet. I långhuset står två slutna bänkkvarter från byggnadstiden åtskilda av mittgången. I norr går kvarteret bak mot vapenhusväggen men sista bänken saknar dörr. I söder går bänkarna bak till trappen som leder upp på orgelläktaren. Bänkarna har grågrön färgsättning med svart numrering på dörrspeglarna. Invändigt är kvarteren omålade, endast överliggarna och brädan utmed långhusväggarna är målade, färg likt bänksidorna. På bänkfronterna mot koret finns omålade sittbänkar fästa i fronterna. Näst främsta bänkarna är märkta för att tillhöra byggmästarens efterkommande. Fönsterna i långhuset sitter mittför varandra högt upp på väggarna, vilket ger en rätt sparsam belysning. Innerbågarna har hela fönsterytor. Tredingstakets form går igen i dörröppningen ut till vapenhuset som har en tresidig avslutning med dörr av stående bräder. Långhuset ligger lägre än vapenhuset och mellan finns en hög omålad tröskel.

Bakom en rundbågig öppning finns det lägre och smalare koret som markeras och ramas in genom triumfbågen som är klädd med lister målade i blågrått. Koret är förhöjt i två nivåer. Den vanliga altarringen saknas och istället sitter ett lågt skrank med spegelindelning mellan norra och södra korväggen. Barriären har en enkel färgsättning i grågrönt med avvikande kulör på knäbänk och överliggare. Två speglar i mitten är öppningsbara in till den innersta kordelen. Golvet i koret är lagt på tvärs mot långhuset dvs i norr-söder riktning. Altaret flankeras av dörrlösa korbänkar utmed varsin långvägg, färgsatta likt skranket. På den södra av de båda står psalmtavlan, en snurrad järnstång bär upp tavlan. Tavlan är raminfattad och prydd av sniderier i under- och överkant. Det lilla altaret av stående bräder är marmorerat i grårosa toner. I altaret är altartavlan fäst, på sidorna stödd av konsoler. Altartavlan föreställande ett kors med törnekrona i en nisch sitter inom en förgylld ram krönt av strålar och molnformation med den liksidiga triangeln. På korväggen bakom finns ett målat skenperspektiv delvis direkt på timret och delvis på papper. Målningen föreställer parställda kolonner som bär upp ett bjälklag med puttis som håller undan ett blått draperi med fransar. Skenperspektivet är kraftigt retuscherat och har få orörda originalpartier. I kortakets mitt finns en urtagning i form av fyra utsågade hjärtan. Kapellet saknar dopfunt och istället finns ett enkelt blåmålat dopbord placerat i koret.

En tresidig predikstol med svängd korg sitter på norra långhusväggen. Utmed det nedre listverket löper snidade utsmyckningar och speglarna pryds av målade teologiska motiv. På det övre listverket sitter två snidade änglahuvuden. Predikstolen är målad i ljust grönt med dekor i gråbrunt och sniderier i gult. På långhustets norra gavelvägg finns en öppning med trapp ner till sakristian. Den listinfattade öppningen kröns av en snidad utsmyckning med genombruten hjärtform.

Orgelläktaren har en rak front av stående bräder med målad spegelindelning. Basen har formen av en fyrskärning och är klädd med breda bräder med enkel profil. Samma profil återkommer på de två pelare som i framkant bär upp läktaren. De är märkta 1793 med urhugg och färgsatta i ljust blågrönt. Läktarens bas och överliggare är mörkt blågröna medan partiet däremellan är ljusblått med med vita och mörkare blå streck för att ge intrycket av en spegelindelning. Mittspegeln pryds av en målad dekor i form av en harpa, ett horn och en rosett. Enkel trapp upp till läktaren med yttersidor och handledare målade i ljusblått, invändigt är trappen ofärgad. Uppe på läktaren står en modern orgel från 1956 placerad i den norra delen. Den är vit med silverfärgade pipor. En lång bänk står utmed läktarfronten och längs södra långhusväggen sitter en väggfast bänk. Det är lågt i tak uppe på den lilla läktaren som har en mycket enkel utformning. De ofärgade träytorna bryter av mot den annars dominerade vita färgen. Från läktaren finns en trapp vidare upp till vinden. En modern vit lampa sitter trappen upp till läktaren och en spot belyser orgeln, i övrigt finns få moderna installationer i kapellet.

Sakristian nås via en tresidigt avslutad dörr på norra korväggen klädd med profilerad panel. Rummet är mycket litet och har ett minimalt kvadratiskt fönster mot norr. Listomfattningen är omålad och märkt 1799, Å. Asplund, ett järngaller sitter fäst i listerna. I sakristian ligger ett obehandlat trägolv i öst-västlig riktning och väggarna består av omålat liggtimmer. På öst, norr och västväggarna syns numrering gjord med penna. Under fönstret sitter en väggbred hylla med turistmaterial. Rummet täcks av ett tredingstak klätt med omålade bräder. En dörr av stående bräder med tresidig avslutning döljer trappen upp till predikstolen. Östväggen upptas till stora delar av ett skåp med blomdekor på dörren. Det minimala utrymmet med ofärgade ytor och den lilla gluggen mot norr ger rummet en anspråkslös prägel.

Vapenhuset har ett obehandlat trägolv lagt i norr-söderriktning. Nakna timmerväggar följs av en synlig takkonstruktion av längsgående åsar av rundtimmer. Hörnen in mot långhuset har täckts med lister med enkel profil. Dörren in till långhuset är på denna sidan av stående omålade breda bräder med två stagande tvärslåer och smidda gångjärn med enkel utsmyckning. De profilerade listerna som omfattar dörren är ljust blå. Nyckelhålet har en smidd omfattning med formen av en kungakrona. I nyckelskylten finns G A 97 utstansat för, Gustaf IV Adolf, 1797. Ytterdörren är av samma modell fast mindre medan listerna omkring har enklare profil och är omålade. Från taket hänger en lampa med blyinfattade glas. I sydvästra delen av vapenhuset står ett låst skåp av stående bräder och härutöver finns lösa stolar samt två bänkar utmed västra och norra väggen. Vapenhuset är ett enkelt rum med rena ytor, där den öppna takkonstruktionen ger en viss rymd.