Malörens kapell

Kapellet fick sin högresta gestaltning
för att fungera som sjömärke. Det
har en oktogonal form med ett påbyggt vapenhus, med en enkel
klockställning ovanpå.
Det branta, spåntäckta valmtaket reser sig över enkla rödfärgade
panelfasader. Kapellet har tre små spröjsfönster med blyinfattade rutor
bakom ljusmålade fönsterluckor. Mitt över taknocken rider en hög takryttare
med smidd spira.
I likhet med andra fiskekapell fungerade det vintertid som magasin för
fiskeredskapen bänktypen, de breda portarna och det sluttande broplanet av
sammangjutna fältstenar är detaljer som minner om denna dubbla funktion.
Vapenhuset är en enkel regelverkskonstruktion med gråmålade bräddörrar.

Invändigt har det jordgolv och öppen vägg- och takkonstruktion. Till
kyrkorummet leder låga, breda portar av rödmålad, skråställd spontpanel.
Kyrkorummet är indelat med bänkkvarter på ömse sidor om mittgången.
Rummet har enkel karaktär med plankgolv, omålade timmerväggar och högt
välvt tak, i kombination med öppna bänkar med enkla ryggstöd och
gavelplankor inpassade i den bjälke som avgränsar mittgången.
1 Det kapell som restes på Holmön 1802 hade en likartad form men med mindre resning, detta kapell står numera på Gammlia i
Umeå.
Bänkkvarteren avgränsas mot koret av bänkskärmar. Korets inredning - målad i
blått och grått - är rummets enda färgklick
Altarringen är en slät, vinklad skärm med krönlist. Den lilla, åttkantiga predikstolen står
innanför altarringen och vid sidan av predikstolen hänger altartavlan föreställande Jesu
födelse inramad av ett rikt utsirat ramverk av kartuscher. Den är en av tre tavlor i
kapellet som målats av Petter Bergström. Intill porten hänger också en minnestavla
från invigningen 1770. Ovanför altaret sitter ett av rummets tre fönster.
Ett votivskepp efter modell av en lotsbåt hänger i gränsen mellan långhus och kor

null, Malörens kapell är ett av flera som restes kring 1770, som ett resultat av
de lättnader som då infördes i kyrkoplikten, men det är ett av få
norrländska fiskekapell1 som fått en så tydlig kyrkoform. Vid denna tid
nyttjades ön av fiskare från Torneå och Karlö, som nu inte längre
behövde avbryta fiskeperioden för den tidsödande resan till
församlingens huvud-kyrka. Bygget bekostades av borgerskapet i Torneå
stad och har kallats Skärgårdens lilla domkyrka .