ÄLVSBACKA KYRKA

Kyrkan har såväl exteriört som interiört formgivits med inspiration från det regionala kyrkobyggandet under 1700-talet, och ansluter i dimensionerna till den äldre föregångaren. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Långhus och kor täcks av ett gemensamt, brant och valmat sadeltak, belagt med skiffer. Ingång sker i väster och genom sakristian.
Kyrkan vilar på en fogad sockel av granitsten. Fasaden är slätputsad och avfärgad vit med kalkfärg. Fasaden genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med fönsterbågar, på den södra fasaden målade blå, och på den norra fasaden målade mossgröna. Mittbommarna bildar ett kors. Därinne sitter glasrutorna i blyspröjs. Vid sakristian finns ett litet fönster, medeltidsinspirerat. Huvuddörr i väster och sakristiedörren är båda inklädda i koppar och rundbågeformade. Takfoten är målad svart. Skiffertäckningen är av lerskiffer från Grythyttan, lagt med små rektangulära plattor och kopparnockar. Taket har en hög resning och svänger av något vid takfoten. Regnvattenssystem i brun och svart plåtisol.
Entrén i väster genom rundbågig portal med kopparinklädda pardörrar. På dörrbladet skrivet ANNO 1924 med spikhuvuden. Granittrappa med tre steg. Handikappsanpassning genom en gallerramp efter den norra delen av västra fasaden.

SAMMANFATTNING - Långhus med rakt avslutat, något smalare kor, vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i väster. Läktare i väster med orgel. Kyrkorummet täcks av ett treklöverformat brädvalv och har en traditionell, sluten bänkinredning. Ett förhöjt kor skiljs från långhuset genom en triumfbågeliknande markering som förstärks av pyramider på vardera sida om mittgången. Taket är hållet i en svagt ljusblå kulör med an väggarna är avfärgade vita. Som övergång löper en marmorerad taklist. Inredningen är stämda i en mörkt gråblålila kulör laserad över en grå botten. Kyrkorummet har ett historicerande stiluttryck.
LÅNGHUSET har ett spåskurat trägolv i mitten och lackat trägolv i bänkkvarteren, något förhöjda. Vitkalkade väggar med profilerad taklist marmorerad i rödbrunt. Ljustblått treklöverbladfomat trätunnvalv. Två bjälkar av trä som dragstag med målad dekor. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med gråblåmålade fönsterbågar. Bågarnas spröjsning bildar ett kors. Glas i blyspröjs. BÄNKARNA är uppdelade i två kvarter (19+19) som ansluter mot ytterväggar i norr och söder samt mot vägg i väster. Bänkarna har ett 1700-tals inspirerat utseende med marmorerad gavlar, strålaserade insidor och sluter an mot en väggbröstning med fyllningar. Målat i brunt, svart och lilarosa. Gavlarna har ovala fält, som marmorerats i grå och brunviolett ton. De har hållare för ljusbärare. Bänkvärmare och lösa blå dynor. Mittgången har en roströd heltäckningsmatta. Längst fram ett KORSKRANK med PYRAMIDER, flyttbara, med rik ornamentik. Man kommer in i kyrkorummet via pardörrar med två fyllningar vardera, marmorerade i gråsvart med röda och blå inslag.
KORET är förhöjt två steg och något smalare än långhuset. Väggarna är vitputsade och taket blått och välvt i sin treklöverbladsform. Nisch mot söder med fönsteröppning, marmorerad fönsterbänk. I nordöstra hörnet en rundbågig dörröppning till sakristian. Nisch med galler på norra väggen. Från koret leder en svängd trappa upp till predikstolen som sitter på den triumfbågeliknande vägg som avskiljer koret från långhuset. Bänkarna skärmas av med ett skrank som bär upp två snidade pyramiderna på ömse sidor av mittgången är skapade av Gunnar Torhamn.
Kyrkans ALTARUPPSATS har tillkommit i samband med uppförandet av den nya kyrkan år 1924. Den är skulpterad av konstnären Gunnar Torhamn, är i fyra våningar och föreställer Kristus omgiven av de tolv apostlarna, inramade av nischer. Dess utformning är gjord efter bibelspråket "Jag är vinträdet, I ären grenarna". Underst ett målat lamm med segerfana. Kristus framträder i mittnischen som har en skarp röd kulör. I övrigt är uppsatsen hållen i beige och blått med marmorering. Rektangulärt ALTARE av trä. Textilierna hänger i ringar på stång. Atltaruppsatsen omges av en sluten rund ALTARRING med dörr i norr. Den har svarvade tunna dockor mellan fyllningar. Målad i ljusare, men mot bänkarna samstämda kulörer. Guldfärgat vävt tyg på knäfallet. Den tidigare kyrkans ALTARTAVLA är uppsatts i kyrkans kor, på den norra väggen, en oljemålning av okänd konstnär föreställande Kristi korsfästelse flankerad av Maria och Johannes.
PREDIKSTOLEN härrör även den från 1924 och är utförd av konstnären Gunnar Torhamn. Den har en svängd trappa och halvt oktogonal korg med baldakintak. Inom tre runda medaljonger syns från vänster till höger den gode herden. Korgen är underst draperad med förgyllda druvklasar. Allt målat i lilarosa, svart, gråblått och med förgyllda detaljer. Timglas från 1753. DOPFUNTEN ansluter sig till kyrkans övriga fasta inventarier och har likaledes tillkommit år 1924. Den är gjord av trä, med fyrkantig bas, pelare och oktogonalt rund cuppa. Den är smyckad med antikiserande ornamentik i form av blad och äggstavsbårder samt målad i marmorimitation, svart och grått med röda och blå detaljer samt förgyllning. Funten är ritad av arkitekt Gustav Holmdahl och utförd av blott 16-årige Gösta Gustavsson, Järnskog. I koret finns även en ambo, en orgel, stolar, en kista och en vävd kormatta.
LÄKTAREN i väster har en utsvängd mittdel och bärs upp av fyra oktogonala svartmarmorerade pelare. På barriären finns tre målningar som föreställer Kristus, omgiven av Moses och Elias. Dessa målningar tillkom 1924 och är utförda av konstnären Gunnar Torhamn. Övriga åtta ovaler på barriären saknar motiv. Läktaren har ett undertak av blåmålad träpanel. En ny ORGEL beställdes till kyrkan 1924 från firma Åkerman & Lund, Sundbyberg. Läktarbarriärens svängning tas upp i orgelns fasadform. Den är marmoreringsmålad i kulörer samstämmig med läktarbarriären, beige, blått, rött och förgyllning. Uppe på läktaren ligger en blå heltäckningsmatta på trägolv. Söder om orgeln fyra bänkar och i norr två.
SAKRISTIAN har ett golv klätt med en rostfärgad heltäckningsmatta, vitputsade väggar och ett brutet tak med blåmålade plankor. Rundbågiga dörröppningar, en utgång i väster och till kyrkorummet i söder. På södra väggen finns ett rum där man förvarar prästkåpor. Fönsteröppning mot öster, djup nisch med glas i blyspröjs. Fönsterbågar och dörrar är målade i blått. Skrivbord, textilskåp, piscina, oljemålningar och tavelgalleri över präster som verkat i kyrkan under de gångna åren.
VAPENHUSET har stengolv, vitputsade väggar och ett blåmålat trätak. Ytterdörrarna är brunmålade invändigt. Här står ett marmorerat högskåp och ett bokbord. I norr en toalett och i söder trappa upp till läktaren. Rundbågiga dörrar till dessa utrymmen.
ÖVRIGT - Offerkista med järnbeslag. Daterad 1731. Kyrkstöt från 1700-talet. Mässinglampetter. Inmålade blå högtalare i taket, 4 st. Över mittgången tre ljuskronor. Stor barockoljemålning södra långhusväggen med Maria och Magdalena. Ljusträd i mittgången. Mobilt mixerbod placerat i bänk. Teleslinga finns.

Komplettering vid inventering 2003:
År 1728 bildades i Älvsbacka en annexförsamling till Nyed. Det kapell, som man började bygga, tillkom på begäran av brukspatronen Henrik Kolthoff på Östanås, som anhöll att "för den långa och svåra vägen, som härifrån var till moderkyrkan vid Nyed, få, vid sitt bruk Älvsbacka, för sitt bruksfolk och nästgränsande hemman, uppbygga ett kapell, vilket honom genom Kungl. Resolution i nåder beviljades 1728". Samma år den 27 maj startade bygget av ett kapell av timmer. Det fick en rektangulär form med brutet, lågt skiffertak. Den 21 februari 1731 invigdes kapellet av prosten Axel Norén. År 1819 avskiljdes Älvsbacka såsom egen församling och kapellet blev sockenkyrka. År 1822 företogs en grundlig reparation, då bl a taket belades med skiffer och kyrkan rappades. Redan på 1830-talet började man dock fundera på att så småningom låta bygga en kyrka av sten. Under senare delen av 1800-talet talas i kyrkans protokoll ofta om det kommande stenkyrkobygget, till vilket man hade en särskild kassa. Reparationer utfördes på kyrkan åren 1856 och 1874.
År 1909 ingick man till Kungl. Maj:t med begäran att få riva gamla kyrkan och uppföra en ny. 1914 fick man ritningar till en ny kyrka att uppföra i tegel eller betong. Ritningarna var framarbetade av arkitekt Osvald Almquist, kompletterade av Gustaf Holmdahl.. Det gamla kapellet började rivas först 1922. Omedelbart därefter sattes det nya byggnadsarbetet igång, på samma plats där den föregående kyrkobyggnaden hade legat. Arbetet utfördes efter arkitekt Almquist ritningar, vilka dock ändrats och kompletterats av arkitekt Gustav Holmdahl. Kyrkan uppfördes av tegel och vitputsade väggar. Taket gjordes brant fallande och kläddes med skiffer. För övrigt fick kyrkan i stort sett samma form och dimensioner som den gamla, dvs med en längd av ca 27 meter och en bredd av 12 meter. Inredningen skedde i samråd med konstnären Gunnar Torhamn från Stockholm. En del församlingsbor ville att kyrkan skulle få tornbyggnad, men så blev inte fallet, utan den gamla 1700-talsklockstapeln bibehölls och renoverades.
Grunden lades av L E Vestman, Deje och Gustav Olsson, Älvsbacka. Byggmästare var bröderna Lundéen, Molkom. Skiffertaket lades av Grythytte skifferverk. Först hade man tänkt behålla den gamla kyrkans orgel, men så beställdes en ny orgeln med åtta stämmor och två manualer, vilken uppsattes av Åkerman & Lund, Sundbyberg och målades av Efraim Sjöqvist, Munkfors. På förslag av en del församlingsbor skulle den nya kyrkan få tornbyggnad, men så blev ej fallet. Man bibehöll i stället den gamla 1700-talsklockstapeln. Kyrkan invigdes den 17 augusti 1924 av biskop J A Eklund.
De förändringar som skett efter invigningen rör främst tekniska installationer samt en omdisponering av utrymmen i sakristian.