SVANSKOGS KYRKA

Svanskogs barockinspirerade kyrka har grekisk korsformad plan med torn vid västgaveln. Fasaderna har mönsterlagda slamfärgsröda spånor, vartannat varv med spetsflik och vartannat med runda avslut. Ett korsformat sadeltak med valmade spetsar täcks av glimmerskiffer av blandad typ; rektangulär, spets, rund. I korshörnen har en infällning gjorts i konstruktionen från mitt ned mot takfot, vilket ger taket ett speciellt särdrag. Fasaderna genombryts av vitmålade rundbågiga småspröjsade fönsteröppningar. Huvudingångar i väster via tornet samt vid den södra korsarmen genom vitmålade utåtgående pardörrar. En mindre ingång finns även via sakristians norra del.
Tornet har även det spåninklädnad och består av en bredare bas med svängt spånintäckt takfall som berids av en smalare klocklanternin avlutad med en spånintäckt huv, vilken avlutas med en liten smidad tupp. Takfallen är tjärbehandlade och tornluckorna målade i röd slamfärg. Under sakristiedelen i östra korsarmen finns en betonggjuten källarvåning.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Korsformat kyrkorum med förhöjt korparti. Rummet täcks av två korslagda trätunnvalv. Sakristia och förhall bakom altaret under herrskapsläktare i öster. Ingång via västtorn och södra korsarmen samt från sakristian. Vägganslutna bänkar i karaktäristiska kvarter. Altare med altaruppsats och halvcirkelformad altarring. Predikstol på östra korsarmens norrvägg och dopaltare med baldakin samt kyrkvärdsbänk vid korets södra vägg. Täljstensdopfunt från 1200-talet. Västläktare med orgel. För familjen Uggla murades 1740 ett gravvalv under kyrkans kor. Ett förråd och ett rum med trappa finns placerade vid västväggen, på vardera sida om västentrén under läktaren. Vid den senaste, mer genomgripande restaureringen 1948 var avsikten att framhäva kyrkans 1700-tals karaktär. I tornbyggnadens vapenhus inreddes 1977 kapprum, toalett samt brud- och skötrum.
KYRKORUMMET har ett lackat trägolv. Vitmålad slätpanel samt speglad bröstning målad i ådring mahognybrun. Från kyrkorummet finns utgång i södra korsarmen. Utåtgående dubbla pardörrar. Invändigt speglad och målad i olika gråa kulörer. Speglade dörrblad målade i olika gråa kulörer, från 1948. Rundbågiga vitmålade sexluftsfönster. Innanfönster med olikfärgade glas (1948) i blyspröjs. Profilerad pistagegrön omfattning. Tvålufts lunettfönster ovan ytterport i söder med glas och infattning lika de övriga. Brunlaserat trätunnvalv med kryssvalv. Dekormålad taklist med grov rosa marmorering. Stjärna i korsmitt och mönster ovan ljuskronornas infästningar. Draperimålning ovan läktaren i öster. Öppna dragstagsbjälkar i vardera korsarm. Två mindre inbyggda utrymmen, en för trapp, under västra läktaren på vardera sida om entrén. I den bakersta väst/nord-bänken finns ljus och ljusanläggning.
Förhöjt KOR med lackat trägolv. Rakt avslutat väggparti med dörrar flankerande altaruppsatsen. Lackat trägolv. Tak och väggbehandling lika övrigt kyrkorum. Dörrar på ömse sidor om altaret leder till sakristia och förrum. Fönster lika övrigt kyrkorum. Flygel. Två korstolar av Carl Malmsten 1957. Två 1700-tals inspirerade stolar tillkomna på 1990-talet. Kollekthåvar förvaras hängande på södra och norra väggarna. Kormatta från 1958. Flertalet äldre inventariedelar samt tavlor som utsmyckning på väggarna. ALTARET är rektangulärt, byggt av trä och klätt med slätpanel. Ombyggdes 1948 då det förhöjdes 20 cm. Textilupphängning med kardborreband.
PREDIKSTOL av Isac Schullström, 1742, rik på figurer och sniderier. Kristus och evangelisterna. Kulörmässigt hållen i blått med röda inslag samt förgyllning. Delvis ombyggd 1890. Timglas. Baldakin samstämmig med stolen, rik på figurer bl a änglar. Innertak med himling. ALTARTAVLA av Kerstin von Post 1883 med en målning av 1500-talsvenetianaren Paolo Veronese som förebild. Motivet är Kristus som välsignar brödet och vinet. Ramverket, inklusive predella med motivet Nattvarden, i renässansstil härstammar från 1600-talet och skänktes till kyrkan 1736 av Östra Fågelviks församling, dessförinnan i Kristinehamns kyrka. Kulörer svart, blått, rött och guld. I ramverket finns hållare för ljus. Halvcirkelformad ALTARRING från 1890 med smala svarvade balusterdockor målat i blått och grönt. Knäfall och överliggare klädda med guldfärgad sammet. DOPFUNT av täljsten i norsk typ från 1200-talet med urtappningshål. Rundad fyrsidig kuppa, repband, runt skaft, odekorerad fot. Mässingdrivet dopfat. Två äldre snidade barockänglar, troligtvis av Isac Schullström, placerade på östra läktarens balustrad håller vardera en PSALMNUMMERTAVLA.
Kyrkorummet har BÄNKINREDNING från 1948 anslutna till ytterväggarna och dess bröstning. Öppna mot gångarna. Byggda i 1700-tals stil och ådringsmålade mahognybruna. Västläktaren med bänkar på gradänger norra sidan om orgeln. Herrskapsläktaren rymmer fyra brunmålade bänkar. Den första ORGELN tillkom 1891, placerad på VÄSTRA LÄKTAREN. Nytt orgelverk tillkom 1943. Ursprungligen 16-stämmor, renoverad 1967 till 20 stämmor. Text på orgelns krön: DEO IN EXELCIS GLORIA. Exteriören hållen i vitt och guld. Västläktaren utfördes som en kopia av korläktaren. KORLÄKTAREN, en Herrskapsläktare, Hennes Nåds läktare, över sakristian tillkom 1764, dekorerad med skulptrerade balustrar och sprött målad blomdekor av Isac Schullström. Kulörer blått, gult och rosa. Läktare i väster tillkom vid renovering 1890. Bärs upp av fyrkantiga pelare och har fördjupning mitt för orgeln ut i kyrkorummet. Balustrad med speglar målad i grönt, beige, guld och marmorering i gult och grönt. Sex ljushållare i trä på räcket.
SAKRISTIA och FÖRRUM/HALL ligger placerad bakom skiljevägg öster om koret under läktaren. Från utsidan nås förrummet via en entré i norr. Trappa till läktare och källare. Dörr till kyrkorum och sakristian. Mindre rundbågigt fönster i öster. Toalett. Trägolv och målad träpanel, vit. Sakristian han trägolv. Mindre rundbågigt fönster i öster, där framför ett skrivbord. Fältmålade gröna träväggar, framplockade vid renovering 1953 och härstammar från 1880-talets renovering. Efter södra väggen ett textilskåp för hängande förvaring.
TORNET uppfördes 1738 under ledning av byggmästaren Philip Eckel, placerad vid korskyrkans västgavel. Kyrkans huvudingång sker genom tornet i väster och dess bottenvåning fungerar som vapenhus. Först ett litet vindfång med golv av såpskurade plank. Tak av renskrapade gamla plankor. Väggarna är slätpanelade och vitmålade. Äldre renskrapat trätak. Mörkgråa socklar och omfattningar. Kyrkporten är invändigt vitmålad. Dörrar mot vapenhusdelen har speglar och är målade i grå nyanser. I vapenhuset genomfördes en ombyggnad 1977 då norra och södra sidan disponerades om med nya väggar för att rymma kapprum, toalett samt brud- och skötrum. Väggarna är klädda med vitmålad panel. Synliga bärande tornbjälkar. Innerdörrarna här med speglar och målade i grått, grönt och runt. Inne i kapprummet finns en gammal kyrkport placerad.
ÖVRIGT - Två enklare nummertavlor placerade på norra respektive södra väggen i västra korsarmen. VAPENSKÖLD för Gustaf Magnus Uggla död 1763, troligtvis snidad av Isac Schullström. Mässingdriven PISCINA fast på korets norra vägg, söder om altaret. Tolvarmad ljuskrona i järn från 1693. Gammal skamstock och kyrkstöt. Duva ovan dopfunten från 1957. Baldakin ovan nytillverkat dopaltare tillkom 1948, ursprunglig funktion baldakin oklar. På dopaltaret fyra kolonner med korintiska kapitäl, tidigare delar av predikstolen, som utsmyckning. Allmogeskåp daterat 1831 i kyrkans västparti, liknande skåp placerat i förråd under läktaren. Flertalet äldre inventariedelar som utsmyckning på väggarna i koret. Röda mittgångsmattor, heltäckningsmattor.
Bildhuggaren ISAC SCHULLSTRÖM föddes omkring 1712, fick burskap i Karlstad 1736, död 1778 i Rolfsbyn i Svanskogs socken, dit han flyttat 1768. Först känd blev Schullström 1735 då han gjorde predikstolen till Östra Fågelviks kyrka i Värmland. Från den tiden var han i drygt fyra decennier anlitad i Värmland och även i Dalsland. Utanför kyrkan har en minnessten rest över Schullström.

Komplettering vid inventeringen 2002:
Redan under medeltiden fanns en kyrka på platsen för dagens sockenkyrka. Den medeltida kyrkan var av trä, anspråkslös både till storlek och utformning. Efter ökat befolkningtal under början av 1700-talet som följd av ett järnbruk, kallat Svaneholm, visade det sig nödvändigt att bygga en ny större kyrka. Den tyskfödde byggmästaren Philip Eckel, som tidigare svarat för uppförandet av Karlstads domkyrka, fick uppdraget. Han presenterade ett förslag som i väsentliga delar var en förminskad kopia av domkyrkan i Karlstad. Kyrkan uppfördes enligt räkenskaper sommaren 1733 av Eckel och hans medhjälpare med hjälp av timmermän på orten på den korta tiden av tjugotvå dagar. Kyrkans inkomster var små och oregelbundna och tornet uppfördes först år 1738, även detta av Philip Eckel. Kyrkan invigdes den 11 november 1733, förättad av dåvarande superintendenten i Karlstad Magnus Aurivillius. Inredningen färdigställdes därefter i etapper. Först kom altaruppsatsen 1736, en gåva från Östra Fågelviks församling, åtta år senare införskaffades predikstolen. Båda skapade av den i socknen boende och kände bildhuggaren Isac Schullström. År 1764 fick korläktarens, barriär sin nuvarande utformning. Korläktaren kallas "hennes nåds läkare" och byggdes ursprungligen med tanken att där placera en kyrkorgel, en idé man fått från domkyrkan.
Intill 1800-talets slut fick kyrkorummet behålla sin relativt enkla, strama karaktär med väggar och valv målade i gråvitt och svagt blått med sparsamma färginslag bl a på den breda taklisten och ett målat draperi som bakgrund till altaruppsatsen. Golvet var av skiffer, förutom i koret av trä.
1890 genomgick kyrkan sin första större renovering och ombyggnad efter ett förslag av arkitekten Agi Lindegren. Denna innebar att en sluten bänkinredning ersattes med en öppen av sedvanlig 1800-talstyp och ommålning skedde av kyrkorummet enligt den tidens ideal i mörkare färgställning. Orgelläktaren i väster tillkommer nu.
På 1940-talet genomfördes en ny renovering under ledning av arkitekt Axel Forssén. Målet för denna restaurering var att återge kyrkan något av dess ursprungliga karaktär bl a genom att göra en ny, stramare bänkinredning i 1700-talets anda. Exteriören renoverades och en stor mängd spån utbyttes.
1966 moderniserades sakristian då en enkel målad fältindelning från 1890 på väggarna frilades, orgeln ombyggdes. På 1970-talet inreddes i vapenhuset kapprum, toalett samt brud- och skötrum. Därefter har arbetena mest handlat om tekniska installationer som t ex nytt ljud- och ljusskåp samt byte av värmeanläggning och underhåll av spånfasader och tak.