Kyrka

Hovmantorps kyrka är placerad på en svagt upphöjd platå mitt i samhället. I anslutning till
kyrkan ligger bygdens skola och församlingshem. Kyrkan är uppförd som en korskyrka med
kor och sakristia i öster samt ett utbyggt torn i väster. Stommen är av timmer och vilar på en
halvmeter hög naturstensockel. Utvändigt är kyrkans väggar reveterade och avfärgade i en
ljusgul kulör. Den kraftigt utförda och rikt profilerade takfotslisten och de enkelt utformade
fönsteromfattningarna är utförda i trä och målade i en vit kulör. Hörnbanden är slätputsade
och avfärgade med en vit kalkfärg.
En kraftig naturstenstrappa leder upp till den västra entrén. Tornentrén har en anspråkslös
vitmålad omfattning av enkelt profilerade trälister. Ovan entrén sitter en svart gjutjärnsskylt
med förgylld text vilken lyder Uppförd under Konung Oscar I regering 1846. Entréns
dubbla portar är enkelt utformade och sparsamt utsmyckade samt målade i en ljusbrun kulör.
Ett utförande och en färgsättning som går igen i samtliga entrépartier.
Tornet kröns av en kvadratisk lanternin med fasade hörn och är inklädd med en vitmålad
locklistpanel. På toppen av lanterninens tak vilket är utformat som en mjukt avrundad huv,
står ett förgyllt kors. Lanterninens fyra sidor upptas delvis av det mekaniska tornurets svarta
urtavlor som är försedda med förgyllda romerska siffror. I anslutning till nedre torntakets
takfot löper en vitmålad tandsnittsfris.
På den västra korsarmens gavel på vardera sidan om tornet i höjd med läktaren sitter ett runt
spröjsat fönster vilket förser den innanförliggande orgelläktaren med ljus. I anslutning till
vapenhuset har tornets södra och norra fasad försetts med ett bågvälvt fönster utformat i
överensstämmande med övriga fönster i kyrkans korsarmar. I höjd med andra avsatsen har
man på den norra och södra fasaden placerat ett litet rektangulärt spröjsat fönster. På tredje
avsatsen sitter tornets rundbågiga dubbla ljudluckor målade i en grågrön kulör. Undantaget
den norra sidan så är samtliga luckor försedda med jalusier för att säkerställa en bra
ljudspridning.
Taket på lanterninen, tornet och kyrkans fyra korsarmar är täckta med kopparplåt och
försedda med ståndränna vid takfoten. Vattenavrinningen sker via stuprör av koppar vilka
mynnar strax ovan mark. Någon egentlig markdränering verkar inte vara nedlagd utan vattnet
släpps ut på marken i anslutning till stengrunden.
Kyrkans rundbågiga fyrluftsfönster är högresta smala och rikligt spröjsade. Fönstren är
placerade i liv med fasaden och består av enkla bågar vilka kompletterats med innanfönster.
Omfattningen består av en slät vit list. Fönstren är målade i samma ljusa grågröna kulör som
ljudluckorna. I höjd med fönstrens underkant löper ett tunt listverk på fasaden. Den norra och
södra korsarmen har vardera två fönsteraxlar medan den västra och östra korsarmen är utförda
med tre axlar.
Den södra och norra korsarmens entréfasader är identiskt utformade och präglas av en tydlig
tempelarkitektur där fyra slätputsade pilastrar bär upp ett kraftigt entablement med
överliggande fronton. Centralt placerat i nederkanten av frontonens triangulära fält sitter ett
stort spröjsat lunettfönster. I väggfältet på vardera sidan om entréerna, vilket avgränsas av de
två stående pilastrarna sitter ett rundbågigt fönster. Ovanför portarna har man placerat ett runt
fönster delat i sex cirkelsektioner. Den östra entréfasaden avviker från den södra och norra
genom att de båda sidofälten lämnats fria från bågvälvda fönster. I väggputsen, som vid
syningstillfället var lätt fuktad, kunde man dock se spår i putsen vilka låter påskina att det
tidigare troligtvis funnits fönsteröppningar i dessa fält vilka vid något tillfälle byggts igen och
putsats över med en enhetlig puts.
I anslutning till den norra entrén har man låtit avlägsna den ursprungliga naturstenstrappan
och i stället höjt upp marken i nivå med översta trappstegsplanet. Den sluttande marken har
sedan belagts med sjöstensplattor för att på så vis få till stånd en naturlig ramp vilken skall
underlätta för rörelsehindrade att få tillträde till kyrkan.
I mötet mellan den östra och norra korsarmen har man placerat nedgången till källaren vilken
inrättats under kyrkans kor. I dagsläget rymmer källaren kyrkans oljepanna.
Intill kyrkans stenfot växer på flertalet ställen en tät buskvegetation vilken borde avlägsnas för
att förhindra att kyrkan utsätts för en onödig fuktpåverkan vilket bland annat kan ge upphov
till frostsprängningar i putsen.

Hovmantorp förekommer i skriftliga källor första gången 1389 i sin ursprungliga form
Hamundhatorp vilket betyder Hamunds hemman. Hamunds hemman blev sedermera
sätesgård och inköptes år 1558 av Gustav Vasa såsom kronohemman men övergick åter i
privat ägo 1646. I anslutning till sätesgården låg Hovmantorps medeltida kyrka och det är
därför troligt att detta gudshus ursprungligen utgjort en s.k. gårdskyrka. Den medeltida kyrkan
var uppförd i trä och den gamla kyrkplatsen har bevarats som ödekyrkogård.
Hovmantorps nya kyrka ritades av Theodor Edberg och uppfördes mellan åren 1845-47. Som
byggmästare omtalas Johannes Johansson, Fägerstad. Kyrkan uppfördes inte i anslutning till
den medeltida kyrkogården utan på en ny plats mera centralt belägen i socknen. År 1823
fattade man beslut om nybyggnation och 1827 erhöll församlingen K Majts tillstånd att
uppföra en ny kyrka. Byggnationen drog ut på tiden då stridiga meningar om placeringen
utspelade sig mellan general Rosenblad på Hovmantorps säteri och det regerande bergsrådet
Aschan i Lessebo. Till slut ingrep biskop Esaias Tegnér och redde ut frågan. Kyrkan invigdes
22 augusti 1847 av biskop Christofer Isaac Heurlin.

Exteriöra förändringar
Exteriört har Hovmantorps kyrka under årens lopp genomgått ett antal förändringar. Den
tidigaste skedde redan år 1859 då kyrkans timmerstomme försågs med en utvändig revetering.
Under stora delar av 1800-talet och en bit in på 1900-talet pågick idoga arbeten med att
dränera och iordningställa den nyanlagda kyrkogården med gångar och planteringar.
I samband renoveringen 1903 byttes kyrkans spåntak ut mot ett svartmålat plåttak och 1932,
året efter att kyrkogården utvidgats åt norr, uppfördes ett nytt gravkapell efter ritningar av
arkitekt Adolf Wiman.
År 1935 skedde en omfattande renovering utifrån ett förslag framtaget av arkitekten Paul
Boberg. Vid detta tillfälle lagades och avfärgades den utvändiga putsen samt skedde en
ommålning av de utvändiga snickerierna vilka försågs med kopparavtäckning. En översyns av
kyrkans system för vattenavrinning samt åskledaranläggningen ägde rum och man satte upp
lyktstolpar för att förbättra ytterbelysningen vid kyrkans entréer. Dessutom vidtogs en allmän
översyn av kyrkans ytterdörrar och fönster vilka kompletterades med vindfång och
innerbågar. Ventilationshålen i kyrkans stengrund utökades för att förbättra klimatet i grunden
och förgyllningen på tornspirans kula och kors förnyades.
År 1952 satte man upp fasadbelysning på kyrkan och under renoveringen 1959 frilades och
fogades kyrkans naturstenssockel. Vid samma tillfälle förnyades putsen på kyrkans torn och
pilastrar. Dessutom ersatte man kyrkans tak av plåt med koppar.
Vid utvidgningen av kyrkogården 1971 revs gravkapellet och ett nytt bårhus uppfördes i
kyrkogårdens nordöstra hörn på gränsen till den senaste utvidgningen. År 1976 och 1981
utfördes exteriöra målnings- och bättringsarbeten av mindre omfattning.

De interiöra förändringarna i Hovmantorps kyrka har genom åren varit många och inleds med
att man 1862 får sin första orgel installerad. 1871 jämnas kyrkans timmerväggar av varpå de
kalkstryks.
Första värmeinstallationen sker 1882 då kyrkan förses med kaminer. Vid sekelskiftet 1900
låter man vävspänna kyrkans väggar vilka nederst förses med en bröstpanel av pärlspont.
Samtidigt ersätts det ursprungliga altarkorset med dagens altartavla utförd av A. Persson.
Till julgudstjänsten 1918 har kyrkan fått elektrisk belysning och 1920 inmonteras kyrkans
tornur. År 1922 installeras en ny uppvärmningsanläggning med rörslingor vilken 1928 orsakar
en mindre brand p.g.a. att rökröret från kyrkans värmepanna placerats för nära inpå kyrkans
timmerkonstruktion. Detta åtgärdas med en mer permanent lösning i samband med 1935 års
renovering då man i ett nytt utgrävt källarutrymme under koret installerar en värmeanläggning
med lågtrycksånga vilken 1962 ersätts av dagens anläggning med pumpvarmvatten kopplad
till en oljepanna.
I samband med 1935 års renovering sker en rad förändringar i interiören bland annat lägger
man in ett nytt golv av kalksten i kyrkans vapenhus, läktartrapporna i kyrkorummet byggs in
och bänkarna förändras för att förbättra sittkomforten. De vävspända innerväggarna kläs in
med Treetex-skivor och pärlspontsbröstningen nedtas till en höjd överensstämmande med
bänkinredningens överkant. Altartavlans omfattning, altarringen, predikstolen, orgelfasaden,
läktarbarriären, taklisten, pilastrarna, pelarna, bänkfasaderna och dörrarna marmoreras.
Väggarna målas i en ljusgul kulör och förses med kvadermålning. I kyrkorummet läggs ett
nytt golv av fur ovanpå det befintliga. Genom att avlägsna två bänkrader i östra korsarmens
bänkkvarter utökar man kyrkans korparti och fönstren i den östra korsarmen förses med
blyinfattat antikglas. Innertaket förses med värmeisolering och på läktaren läggs ett nytt golv
med trappavsatser för bänkarna.
Nästa mer omfattande renovering påbörjas 1962 och sker då utifrån ett förslag framtaget av
arkitekten Hans Lindén. Nu avlägsnas vapenhusets torntrappa som ersätts av de två
läktartrapporna i kyrkans västra korsarm. De sedan tidigare förändrade kyrkbänkarna förses
med tygklädda sittdynor och trägolven i kyrkan genomgår en slipning varefter de stryks med
en fernissa. I utrymmet mellan tornets dubbla ytterväggar anordnas ett städskåp. Väggarna i
kyrkorummet vävspänns och målas i en ljusgul färgsättning. Kyrkans predikstol, altartavlans
omfattning, pilastrar, dörrar och listverk målas grå och bänkinredningen blå. I anslutning till
läktaren i västra korsarmens avlägsnas tre bänkrader. Under läktaren tillkommer sedan nya
inbyggnader för församlingsrum, kapprum och toalett. Kyrkorummets belysning kompletteras
med tre nya glasljuskronor.
Den senaste förändringen i Hovmantorps kyrka skedde mellan åren 1980-81 återigen utifrån
ett förslag framtaget av Hans Lindén men i samarbete med I Waern Bugge. I den östra
korsarmen installeras nu ett nytt fristående altare varvid samtliga bänkar, fråntaget de två
korbänkarna, avlägsnas. Altarringen delas upp i fem flyttbara samt hopfogningsbara sektioner
och kompletteras med två extra sektioner. I koret tillkommer en kororgel och dopfunten
placeras i korets sydvästra hörn. Från att ha legat i det sydöstra hörnet flyttas nu sakristian till
utrymmets nordöstra del varvid man lägger in ett nytt golv och fäster upp ett nytt innertak. I
anslutning till tvärskeppets entréer placeras fyra fristående klädhängare. Den bakersta bänken
i tvärskeppens fyra bänkkvarter avlägsnas. Under läktaren anläggs nya utrymmen för
förberedelserum, handikapptoalett och förvaringsutrymmen för vaktmästaren och i sakristians
mittsektion installeras en toalett.