Kråksmåla kyrka

Kråksmåla socken ligger i en småbruten, sjörik och glesbebyggd skogsbygd. Av förhistoriska fornlämningar är endast en hällkista känd. På ca 20 platser finns slagg efter lågteknisk järnframställning från medeltiden, då den nuvarande bygden växte fram.
Kråksmåla kyrka invigdes år 1762 och dess föregångare var medeltida. Kyrkan är en tornlös, spånklädd och skeppsformad timmerkyrka. Altartavlan från 1762 är målad direkt på timmerväggen och bland medeltida skulpturer märks ett helgonskåp med sekundärt insatt Birgittabild från 1400-talet samt en Sankt Göransgrupp från ca 1500, båda av hög konstnärlig kvalitet.

Kyrkan är en timmerkyrka byggd 1761-62 av Magnus Svensson, Fröjsamåla i Åseda socken. Kyrkan hade Peter Frölings träkyrka i Fagerhult som förebild. Det är troligt att Svensson även var verksam vid byggnationen av Näshult (som fick sin nuvarande tolvkantiga form vid ombyggnaden 1732).och Frödinge (tornlös spånklädd timmerkyrka med åttkantigformigt ut-buktande mittparti, invigd 1744), vilka starkt påminner om varandra.
Kråksmåla kyrka har en mycket välbevarad exteriör som består av ett tornlöst långhus i skeppsform med kor i öster. Vid kyrkans norra lång¬sida med direkt förbindelse med koret är sakristan belägen. Sakristian saknar utvändig ingång. Huvudingången till kyrkan går genom ett mindre vapen¬hus i den västra gaveln. Vid mitten av den södra långväggen finns en sidoingång genom ett vapenhus i likhet med det i den västra gavelväggen. Detta vapenhus inreddes dock med vask ock skåp år 1992 och dörren mot kyrkogården sattes igen. Ett mindre vindfång finns vid den södra korväggen. Såväl långhus som sakristians väggar är utförda av liggande timmer. Vapenhusen i söder och väster liksom vindfånget till koret är uppförda i skiftes¬verk men är liksom resten av kyrkan spånklädda. Den förgående kyrkans stensakristia ingick ur-sprung¬ligen i den nya kyrkan men ersattes redan ett år senare med dagens i trä. Väggarna är rödfärga¬de och taket tjärstruket. Pannrum från år 1932 är placerat under sakristian och nås via en trappa från öster.
Kyrkan som är uppförd i slutet av 1700-talet och har givits en traditionell utformning som var vanlig och mycket lik från medeltiden till mitten av 1700-talet då den nya nyklassicistiska sti-len började förändra de svenska kyrkorna. Denna traditionella utformning tar sig i Kråksmåla kyrka uttryck i den södra sidans dubbla entréer till kor och kyrksal, sakristians placering i norr liksom det branta spånklädda taket och kyrkans förhållandevis små mått. De väl tilltagna fönstren är ett avtryck av byggnadstiden och den nya stilen. Till skill¬nad från den medeltida katolska kyrkan betonade 1700-talets protestantiska kyrka predikan vilket bl.a. visade sig i kyrkobyggnaderna genom stora ljusinsläpp. De stora rundbågiga fönstren kom från slutet av 1700-talet till slutet av nästa århundrade att bli ett av de mest signifikativa dragen i kyrkoutformningen i Sverige.
Trätrapporna som leder till entréerna på den södra sidan har sannolikt även ursprungligen varit av trä liksom ledstängerna. Idag är ledstängerna utförda i smide. Trapporna är fort¬farande gjorda i trä men har ett sentida uttryck som något bryter av mot kyrkans ålderdomliga karaktär. Kyrkans sockel har i äldre tider varit putsad. Om detta var den ursprungliga utform-ningen kan inte sägas men det är inte otroligt.
Väggarnas avfärgning gjordes år 1928 i ljust röd färg. Detta var i äldre tider den vanligaste rödfärgen. Vid renoveringen 1932 förordades dock att nästa gång kyrkan målades skulle detta ske med en mörkare röd färg. Detta skedde sannolikt vid renoveringen 1946-47.
Kråksmåla kyrka som är en spånklädd timmerkyrka, bildar med den spånklädda klockstapeln, den spånklädda stigluckan och intilliggande bebyggelse en miljö med stort arkitektoniskt och kulturhistoriskt värde.