sevalla kyrka

Kyrkobyggnaden har en plan och exteriör som väl återspeglar tiden för dess tillkomst, åren 1817-20. Långhuset är rektangulärt med rakslutet kor i öster, vidbyggd rektangulär sakristia på östgaveln och torn i väster. Ingångar finns genom tornet i väster och mitt på sydfasaden.
Murarna är osmyckade, spritputsade med KC-bruk avfärgat i gråbruten nyans. Långhuset har rundbågiga fönsteröppningar i tre axlar. Väst- och sydportalerna kröns av lunettfönster, som även finns i gavelröstet ovanför sakristian i öster. Fönstersnickerierna är gråmålade, med blyinfattade, grönskimrande rutor. Långhuset har ett sadeltak täckt med dubbelfalsad, svartmålad plåt, tornet ett lågt pyramidtak och en glasad lanternin med krönande kors. Sakristian i öster är låg och täcks av valmtak.

Den medeltida kyrkan i Sevalla var en salskyrka från 1200-talet, uppförd på lergrund och därför ständigt utsatt för sättningar. Mot slutet av 1700-talet hade den dessutom blivit för liten för den växande befolkningen. Murmästare Eric Sjöström upprättade förslag till en genomgripande upprustning, antaget av Överintendentsämbetet 1802, men det kom inte till utförande. Starka krafter med kyrkoherde Muncktell i spetsen drev 1817 igenom att en helt ny kyrka skulle byggas på en västligare belägen berghäll, vilken erbjöd stabilare grund. För ritningarna svarade den produktive arkitekten Samuel Enander (som bland annat även ritat Karbennings kyrka).

Grunden blev lagd 1817, varpå en del av de yttre murarna uppfördes. Sedan följde två års byggnadsuppehåll, för att grunden skulle sätta sig men också därför att missväxten 1818 fördröjde. I mars 1820 kunde bygget fortsätta, samtidigt som församlingens medeltida kyrka revs för att komma åt stenen från dess murverk. Av det skälet revs även en del av den gamla bogårdsmuren - sprängsten från stenbrott kunde inte levereras i samma takt som bygget fortskred. Den 9/9 1820 var bygget avslutat, varefter målning och inredning vidtog. Kyrkans utseende överensstämde i stora drag med dagens, med skillnaden att tornets lanternin var kopparklädd och långhusets tak spåntäckt.
Vid kyrkorummets invigning den 25/3 1821 var inredningen ännu till stor del provisorisk. Sittplatserna utgjordes till en början av lösa bräder från gamla kyrkan, vars dörrar och sidor provisoriskt monterats upp. Som predikstol tjänade en i början enkelt utformad möbel, lokalt tillverkad, endast bara grundmålad. Läktaren i väster hade fått golv inlagda, men bara en tillfällig förbyggnad och lösa säten.

Den första riktiga bänkinredningen var färdigställd 1834 och 1854 försågs predikstolen med bildhuggeriarbeten så att den fick nuvarande utseende. Samma år installerades kyrkans orgelverk av Anders Petter Halld´n, organist och orgelbyggare från Munktorp. 1863 fick det murade altaret inklädnad av bräder och den stora altarprydnaden kom på plats. I fonden fanns då ett törnekors med svepduk.

Lanterninens ursprungliga kopparbeklädnad blev 1866 ersatt med järnplåt. Åren runt sekelskiftet 1900 blev järnplåt även lagd på tornets och långhusets tak, vilka dessförinnan varit spåntäckta.

Kyrkan förnyades tekniskt 1914-15, då centralvärme och elektrisk belysning infördes. Sedan följde en period då kyrkan bara underhölls utan att förändras utseendemässigt, fram till 1968 års förnyelse. Vid dessa arbeten som leddes av arkitekt Per Bohlin blev yttertaket helt omlagt med ny plåt. I vapenhuset lades nya kalkstensgolv med uppvärmning. I kyrkorummet lades brädgolv på nya underlag, sedan de tidigare ruttnat. Ny bänkinredning byggdes, sluten som den föregående, till formen anknytande till altaruppsats och predikstol. Det halvrunda fönstret ovan altaret igensattes på insidan, samtidigt som altaruppsatsen sänktes. Läktarunderbyggnader tillkom för brudkammare, textilförvaring och WC. Då vatten och avlopp skulle dras in krävdes bergsprängning runt kyrkan. Ett år efter det nyinredda kyrkorummets återinvigning kom konstnär Holger Fribergs altartavla på plats.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar, fakturor, protokoll 1968-2005

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a, 73 b, protokoll den 29/5-1821, inventarium den 26/6-1822
Västerås domkapitel E IV b; 96, inventarium 1834, visitation 1872, ämbetsberättelser 1907 och 1918
Västerås domkapitel F III a; 36, visitation 6/8 1887
Västerås domkapitel F III a; 39, visitation 5-6/6 1897
Västerås domkapitel E IV b: 118, inventarium 13-15/10-1922
Västerås domkapitel E V a; 4, ämbetsberättelser 1949-54 och 1954-61

Riksarkivet (RA):
Ritning över nybyggnad av kyrka i Sevalla, av arkitekt Samuel Enander 1818

Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Lundblad, Torsten: Sevalla församling, en kort historik - Sevalla församling 1969
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952

Övriga tryckta källor
Sevalla kyrka värmeisolerad/Folket 1968-07-08/

Se också bifogad PDF.

Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv med trästomme och putsad, vitkalkad yta.
Inredningen går dels i senempire från mitten av 1800-talet, dels i en fri eftertolkning från 1968. Altarringen är sluten, har rundade hörn, gråmålade, förgyllda detaljer, samt i mitten ett genombrutet parti flankerat av räfflade pilastrar. Altarets stomme är murad, men utanpå sitter en yttre beklädnad av snidat, förgyllt trä. På korets vägg är en stor altarprydnad, överdimensionerad eftersom den är en kopia av en likadan som sitter i den tre gånger så stora Norns kyrka. Inom altarprydnadens bågformiga fält sitter Holger Fribergs betydligt modernare målning Flykten till Egypten. Predikstolen på norrsidan har en korg vars fält indelas av kolonnetter och visar kors, hjärta, ankare mot bladornament. Bakstycket pryds av en strålsol, det låga ljudtaket av en frans. Den slutna bänkinredningen på lackade brädgolv byggdes 1968, med den tidigare som förlaga.

Västläktaren byggdes visserligen samtidigt med kyrkan, men dess orgelfasad och barriär tillkom först 1854. Orgelverkets fasad har marmorerade fält och två pilastrar krönta med horn (byggd efter en kopia av en orgelritning för Åsums kyrka i Skåne). Under läktaren på norra sidan finns kapprum och toalett, till höger elcentral, brudkammare och textilförvaring.