Kärda kyrka

Att Kärda har en lång historia vittnar de många fornlämningarna om. Den första kyrkan uppfördes
sannolikt under 1200-talet men därefter har det funnits flera andra kyrkobyggnader på platsen. När det
Nordiska sjuårskriget härjade drog danskarna förbi Kärda och i samband med det så brändes kyrkan ned
till grunden. Efter några år återuppfördes en kyrkobyggnad på platsen för den nedbrända kyrkan och den
kom att stå fram till att den nuvarande kyrkan byggdes. Den nuvarande kyrkan byggdes omkring 100
meter ifrån var den gamla kyrkan varit uppförd. En beskrivning från 1655 berättar om en kyrka med
brädfodrat vapenhus i söder, långhus med absidkor i öster.
Redan i slutet av 1600-talet omtalas kyrkan som mycket förfallen, men den tycks ha lappats och lagats
fram till 1863 då den åter befinner sig i mycket dålig kondition. Denna gång höjdes röster för att en ny
kyrka skulle byggas. Ritningarna till kyrkan upprättades 1873 av arkitekt Johan Fredrik Åbom som fanns
på Överintendentsämbetet i Stockholm. Bygget av den nya kyrkan påbörjades två år senare och pågick
fram till 1876 under vilken tid den gamla kyrkan fortfarande fick stå kvar. När den nya kyrkan tagits i
bruk revs den gamla tillsammans med den klockstapel som hörde till kyrkan. 1879 tillkom kyrkans orgel
efter ritningar av J F Åbom. År 1891 ersattes den ursprungliga altarprydnaden som varit ett kors med
törnekrona av en altarmålning av Fredrik Krebs föreställande Kristi uppståndelse. Tavlan är en kopia av
den danske målaren C H Blocks original och gavs har samma form och storlek som det bakomliggande
korfönstret vilket blivit igensatt.
Under 1920-40 genomfördes flera restaureringar av kyrkan där inredningen målades i grått, brunt,
gulgrönt och guld. Det installerades även ett nytt lågtrycksångsystem. I början av 1960-talet
konserverades delar av kyrkans inventarier av konservator Sven Wahlgren. Och under 1963-64 utfördes
en restaurering under ledning av arkitekt Anders Berglund där fasaderna putslagades och avfärgades.
Torntaket kläddes med kopparplåt och till vapenhuset gjordes en ny trappa samt tillkom en ny entré till
sakristian. Invändigt ommålades kyrkorummet i en ljus färgskala, måleriet på bänkinredningens dörrar
bevarades. I vapenhuset lades ett nytt kalkstensgolv och i långhuset slipades golvet, det gamla
lågtrycksångsystemet ersattes med oljeeldning. Följande år ersattes långhusets plåttak av järnplåt med
kopparplåt.
Nästa större åtgärd dröjer fram till 1983 då en ny restaurering genomfördes efter program av arkitekt Elis
Andersson på Johannes Dahls Arkitektfirma, Tranås. Restaureringen omfattade exteriöra åtgärder där
fasaderna lagades och avfärgades. Takytorna sågs över och justerades, tornspirans kors omförgylldes.
Alla kyrkans fönster och dörrar ommålades. Tio år senare gjordes en mindre läktarinbyggnad i kyrkan,
denna följdes 1996-97 av den senaste större restaureringen. Golvet i kyrkorummet slipades,
bänkinredningen retuscherades och ommålades. I sakristian gjordes ny textilförvaring och oljeeldningen
ersattes med ett nytt värmesystem med bänkvärmare och radiatorer. En total ommålning av väggar och
tak i kyrkorummet, vapenhuset och sakristian genomfördes. Altarbordet flyttades fram och
altarmålningen, -bord och -ring samt predikstol och epitafier åtgärdades av konservator. Orgeln
restaurerades efter program av arkitekt Ulf Oldaeus.

Kyrkan är en salskyrka med öst-västlig orientering. I
väster finns ett torn med spetsig spira och öster är ett
flerhörnigt absidkor och vidbyggt mot norr ligger
sakristian. Kärda kyrka är uppförd i övergången från
empiren till historiserande nystilar. I Kärda kyrka är
detta tydligast i tornets utformning samt i fönstrens
spröjsning som alla uppvisar en begynnande nygotik,
även i kyrkans inredning går dessa tendenser att finna.
Kärda kyrka har granitsockel, murade väggar och
sadeltak. Långhusets fasaderna är spritputsade med
bandade hörnmarkeringar. En profilerad takgesims löper
kring hela kyrkan, listverket är utfört i gult tegel med
putsade inslag. Den södra entrén har en portik som kröns
av ett plåtklätt kors med förgyllning. Kyrkans fönster och portar har gulfärgade snickerier, portarna har
diagonallagd panel samt svartmålade bandgångjärn. Tornet har spritputsade murytor med släta
hörnmarkeringar. Tornkroppen avslutas med en utkragad gesims av gult tegel och puts. Takytorna är
klädda med kopparplåt och den spetsiga tornspiran som även den är i sin helhet beklädd med kopparplåt
kröns av ett förgyllt kors. Tornspiran har fyra korsprydda fönsterkupor som är täckta av panelklädda
luckor, panelen är gråmålad. Sakristian har en något
enklare utformning än långhusets, fasaderna är
spritputsade utan hörnmarkeringar och det finns en
takgesims som i sin helhet är utförd i gult tegel.
Sakristian har en på senare tid tillkommen entré med
brunfärgad panelklädd dörr, entrén nås via en gjuten
trappa med enkla smidesräcken. Det finns en
källardel under koret.