Hångers kyrka

Hånger kyrka är en salskyrka med östvästlig orientering.
I väster finns ett torn med spetsig spira och i öster en
månghörnig korutbyggnad, kyrkan har en nordlig
sakrista. Huvudentrén till kyrkan sker via tornentrén
men utöver den finns även en entré mot söder, den södra
entrén är inramad med en utskjutande portik. Kyrkan har
sina rötter i nyklassicismen och empiren som
karaktäriseras av stora volymer med få utsmyckningar.
Hånger är uppförd i brytningen mellan empirestilen och
de historiserande stilar som efterträdde den. Som sådan
uppvisar arkitekturen en rikare fasadornamentik där de
nygotiska influenser är tydliga.
Kyrkobyggnaden har granitsockel, murad stomme och
sadeltak. Sockeln utgörs av kvaderblock med finhuggna
kanter. Fasaderna har spritputsade vägfält med bandade
hörnkedjor/lisener och vit avfärgning i sin helhet. I
anslutningen mellan vägg och tak löper en tandsnittslist
runt hela byggnaden, listverket är murat i gult tegel med
putsinslag. Takytorna är belagda med falsad plåt i
skivtäckning. Fönstren är rundbågiga och har en
spröjsindelning som uppvisar tydlig inspiration från
gotiken, fönstersnickerierna är gråmålade. I tornet har
ljudluckorna en likartad utformning som långhusets
fönster men är utförda med en omfattning av gult tegel
och rundbågiga, panelklädda luckor. Tornspiran har
även fyra korsprydda fönsterkupor som har gråmålade,
panelklädda luckor. Portarna utgörs av panelklädda
pardörrar med lunettformade överljus. Portarna är
gråmålade som övriga utvändiga snickerier och har
svartmålade bandgångjärn. Den södra entréns portik är
rundbågformad och kröns av ett dekorativt kors,
ovanför tornentrén sitter en minnesplatta inmurad i
fasaden. Sakristian har en enklare utformning där fasaderna är spritputsade utan hörnmarkeringar.
Anslutningen vid taket utgörs av ett utkragande listverk av tegel. Till sakristian leder en plåtklädd dörr.
Takytorna är belagda med falsad plåt.

Hånger har en lång kristen historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Den första kyrkan som
uppfördes antas varit en stavkyrka och byggdes sannolikt under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes,
troligtvis, under 1300-talet med en timrad kyrkobyggnad som kom att bestå fram till dess att den
nuvarande kyrkan uppfördes.
1829 går det att läsa i ett inventeringsprotokoll att kyrkan och klockstapeln var i behov av reparationer
och ommålning, detta kan ses som inledningen på en diskussion som ledde fram till att den nuvarande
kyrkan byggdes. Anledningen till att en ny kyrka byggdes var dels att den var i dålig kondition men även
att församlingen nu vuxit i sådan omfattning att det tidvis var svårt att finna plats åt alla i kyrkan. En
tillbyggnad ansågs inte lösa problemet med att kyrkan inom kort skulle behöva nya reparationer. När
man väl bestämt sig för att en ny kyrka skulle byggas följde en diskussion om vart den nya kyrkan skulle
stå, befolkningstillväxten hade inte bara medfört att kyrkan blivit trångbodd, den upplevdes även vara
något perifert lokaliserad. Förslagen var många men ställdes på sin spets när skolan invid den gamla
timmerkyrkan brann ner. Inför återuppförandet måste beslut tas var sockencentrat skulle bli, det hela
löstes genom att en medlem i menigheten donerade mark för den nya skolan och som även erbjöd
församlingen att införskaffa ytterligare mark invid skoltomten. Detta skedde 1874 - dryga 40 år efter det
att frågan om en ny kyrka först kom på bordet.
Året efter beslutet att bygga en ny kyrka lånades
ritningarna för Kärda kyrka vars uppförande var
nära förestående. Församlingen upplevde att den
kyrkan fyllde deras behov men att de enbart
behövde ge plats åt 500 personer i kyrkan och
med detta närmade sig församlingen
Överintendentsämbetet i Stockholm som uppdrog
arkitekt E W Langlet att rita den nya kyrkan.
Kyrkan gjordes som en, i det närmaste, kopia av
den kyrka som finns i Kärda och bygget
påbörjades 1881. Entreprenadauktionen som
utlystes inför bygget resulterade i tre anbud som
alla förkastades och istället erbjöds den
entreprenör som var villig att uppföra kyrkan för
8500 kronor jobbet. Byggmästare A Larsson
antog detta och fick uppdraget att bygga Hångers nya
kyrka, Larsson var samma byggmästare som uppfört
Hångers tvillingkyrka i Kärda några år tidigare.
Byggnadsarbetena gick snabbt och 1883 stod både
kyrkan och kyrkogården klar. Efter det att kyrkan var
färdig revs den gamla timmerkyrkan som då fortfarande
stod på den gamla kyrkogården. Under kyrkgolvet
hittades då flera ornerade ekstavar som tillskrivs den
ursprungliga stavkyrkan.
När den första gudstjänsten hölls i kyrkan fanns
fortfarande en del inredningsarbeten kvar att göra, dels
var inte allt måleriarbete klart, dels hade inte kyrkorgeln
ännu kommit på plats. 1882 byggdes orgeln av
orgelbyggare C Elfström, Ljungby efter ritningar av
arkitekt F G A Dahl vid Överintendentsämbetet i
Stockholm. Även orgeln uppvisar en slående likhet med
den orgel som återfinns i Kärda kyrka. Samma år som
orgeln tillkom erhöll kyrkan också sin altartavla. Tavlan
skänktes av Gustaf Trolle Bonde och utfördes av
konstnären Ludvig Frid. Målningen är en kopia av ett
verk som ursprungligen målades av konstnären C Block.
I början av 1900-talet installerades en kamin som
inköptes från Klafeströms bruk. Ursprungligen synes
kyrkan haft ett papptak för 1923 går det att läsa i arkiven
att kyrkans papptakstäckning ersattes med enkelfalsad,
förzinkad, plåt.
1931 genomfördes den första större restaureringen av kyrkan. Åtgärdsprogrammet utarbetades av
arkitekt Paul Boberg, Växjö, som var en mycket flitig restaureringsarkitekt vid tiden. Han utförde en
invändig ommålning och kompletterade värmeanläggningen med ytterligare en kamin. Vidare utfördes
nya innanfönster i kyrkan och korfönstren glasades med de nuvarande katedralfönstren. Drygt tio år
senare installerades elektrisk belysning i kyrkan och orgeln fick en elektrisk fläkt. En ny restaurering
gjordes 1954 under ledning av arkitekt Johannes Dahl, Tranås, som även han var en ofta förekommande
restaureringsarkitekt. Även denna gång gjordes det invändiga åtgärder där kyrkorummet ommålades, ett
nytt elektriskt värmesystem installerades och en läktarunderbyggnad utfördes.
Under perioden 1975-76 gjordes en genomgripande restaurering under ledning av arkitekt Ludvig Seda
och som omfattade både exteriöra och interiöra arbeten. Utvändigt gjordes putslagningar och kyrkan
gavs en ny avfärgning. Invändigt målades kyrkan om och läktarunderbyggnaden från 1954
kompletterades med de nu befintliga skärmväggarna. De senaste invändiga restaureringsåtgärderna
genomfördes 2001 då kyrkan målades om och altaret flyttades fram till sitt nuvarande läge, altarringen
kläddes om med nytt tyg. Vidare installerades ett nytt värmesystem och brandlarm. 2004 gjordes
underhållsarbeten på kyrktaket då nya takfotsrännor monterades på långhuset, absid och sakristian.
Övriga takytor rengjordes och målades.