Linköpings domkyrka

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta domkyrkans grundmurar har delvis framkommit vid grävningar 1915-16 och 1959-61. Den uppfördes sannolikt under 1100-talets första hälft och bestod av treskeppigt långhus, korsarmar, absidkor samt torn i väster; korsarmarna hade i likhet med koret absidiala utsprång i öster; västtornet bestod av ett kvadratiskt mittrum flankerat av två mindre sidorum. Riven i etapper i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande domkyrkan är en treskeppig hallkyrka med marginellt utskjutande tvär¬skepp, högkor med omgång och tre polygonala kapell i öster samt ett torn i väster; västtornet flankeras av sakristia och väntrum. Byggnadsmaterialet är främst kalksten, kalkstensklätt tegel i västpartiet. Den första etappen av nybyggnaden utgjordes av det grunda tvärskeppet, vilket tillkom omkring 1230-1250. Till detta anslöt ursprungligen ett rundat kor med omgång samt tre kvadratiska kapell, likaså konstaterade vid grävningar. Under perioden ca 1250-1296 uppfördes långhuset och ett torn i väster. Under 1300-talets första hälft revs västtornet, varefter långhuset förlängdes med två travéer. I början av 1400-talet påbörjades arbetet med ett nytt korparti, vilket dock färdigställdes först 1487-1500. Åren 1747-58 uppfördes det befintliga västtornet med sido¬bygg¬nader, ursprungligen avsedda som sakristia respektive konsistorierum, efter ritningar av arkitekt Carl Hårleman.