TRÅVADS KYRKA

1848 restes fråga om nybyggnad, vilken dock föll till förmån en nödtorftig reparation av den trånga kyrkan. 1863 beslöts slutligen om nybygge så fort ekonomin tillät. Efter ritningar av arkitekt Axel Nyström uppfördes en kyrka år 1873. En orgel kom inte på plats förrän 1902. År 1936 togs den gamla kyrkans altaruppsats i barock till heders. Den konserverades och uppsattes jämte ett mindre epitafium. På korväggen målades en drapering i syfte att framhäva förändringen. I korfönstren insattes antikglas.
År 1951 företogs en större renovering av arkitekt Axel Forssén. Kaminerna ersattes av elvärme. Under läktaren inrymdes förråd, kapprum och elcentral. Nya isolerande golv lades över de gamla och korgolvet utökades åt väster. Bänkarna byggdes om till större bekvämlighet, kortades och fick nya raka gavlar samt fotstöd och skärmar mot kor och tvärgång. Altarringen miste sina grindar. I vapenhuset togs trappan bort och taket ersattes av ett tunnvalv så att fönstren blev helt synliga. En ny läktartrappa anordnades i långhuset. För att bl.a. få plats med kör utökades läktaren och fick två nya bärande pelare. Sakristian fick skåpsinredning. Hela kyrkan ommålades.
År 1973 gjordes en ny invändig renovering, varvid en toalett inrymdes under läktartrappan, interiör och exteriör ommålning genomfördes och altaruppsatsen konserverades. 2004 utvidgades läktarunderbyggnaden och sakristian fick ny skåpsinredning.

TRÅVADS KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan uppfördes 1873 och består av ett långhus med fullbrett kor i nordost. Detta har en något smalare tresidig avslutning och sakristia i nordväst. I sydväst är ett torn och på långhuset är en något utkragande mittportal med fronton.
FASAD - Sockeln består av skråkantad granit. Väggarna är spritputsade och vitkalkade. Kring alla öppningar är slätputsade omfattningar. Tornets har hörnkedjor av huggen sandsten från den gamla kyrkan. Över dess portal är en stor rektangulär kalkstensplatta med förgylld inskription som minner om kyrkans tillkomst. Klockvåningens bjälklag är markerat med en kraftigt profilerad tegellist, avtäckt med kopparplåt. De rundbågade ljudgluggarna har två språng. Ljudluckorna utgörs av rundbågade ursprungliga parluckor med svart fjällpanel. Hälften av dem har infattade träjalusier. De olika bjälklagen är förankrade med ankarslut i hörnkedjorna. På långhusets gavel är de två täckhällarna från den Mannercrantzka gravtumban fastgjorda med järnklamrar. Den norra hällen bär årtalet 1726 och har släktvapnet inom en rundbåge med joniska kolonner. I svicklarna är allegoriska figurer som symboliserar Bedrövelsen och Tålamodet. Hällen är sannolikt huggen av Jon Stenhammar. Den södra hällen är en porträtthäll i djup relief från 1600-tal. På hällen är i stiliserad återgivning en officer i rustning och hans maka. Texten är svårläst till följd av nötning. Hällarna uppsattes 1973. Vid tornmuren är en nött häll med årtalet 1705 lutad. Denna har en rundbåge som innefattar en medaljong.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är - om inget annat anges - ursprungliga och har foder, bågar och spröjs av trä med grå bemålning. Majoriteten av alla glasrutor är blåsta. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten. De rundbågade långhusfönstren har två poster och nio lufter, varav de flesta är öppningsbara och några har beslag. Korets östfönster har samma utförande. Rutorna är försedda med ursprungliga glasmålningar med en uppgående sol i lunetten och ett Kristusmonogram omgivet av akantusslingor. De flankerande rundbågade fönstren härrör från 1936 eller 1951 och har dubbel korspost och åtta öppningsbara lufter. Portarnas överljus utgörs av lunetter med tre rätvinkliga lufter. Sakristians rundbågade fönster har korspost och fyra lufter. Tornets bottenvåning har två smala rundbågade fönster med tre lufter. Mellanvåningen har två små rosettfönster med enkel luft och fyra rutor. Lanterninens fyra rundbågade fönster har enkel luft och tolv rutor. Hälften av dem härrör från 1951.
PORT - Alla portar är ursprungliga. De två huvudportarna är raka pardörrar som 1973 försetts med kopparbeklädnad. Även handtagen är sentida. De gjutna gångjärnsbanden har en sirlig förgylld utformning. Båda portarna sitter i rundbågade smygar med överljus och kalkstenstympanon. Sistnämnda bär förgyllda bibelord. Framför tornporten är en trappa av slipad kalksten med ramp av samma material åt sidan. I vägg och längs ramp är smidesräcken. Trappa och ramp anlades 2003. Mittportalen har kvar sin ursprungliga lilla kalkstenstrappa. Sakristians port är en rak dörr med kopparbeklädnad av samma ålder som ovannämnda. Handtaget är från 1951. Framför porten är en hög ursprunglig kalkstenstrappa med sentida smidesräcken.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som skjuter ut över mittportalens tempelgavel. Sistnämnda kröns av ett förgyllt kors. På nockänden mot den något lägre koravslutningen är ett smäckert och enkelt smideskors. Koravslutningens tak är valmat över alla sidor. Sakristian har ett flackt sadeltak. Alla dessa takfall täcks av skiffer. Torntaket utgörs av en fyrsidig huv med skiffertäckning. Denna bär upp en åttasidig lanternin med fyra fönster. Den krönande åttasidiga spiran avslutas med ett förgyllt kors på kula. Lanternin och spira är täckta av kopparplåt med förskjutna hakfals. Takfötterna består av rött tegel i form av karnis och hålkäl. Nedanför denna löper ett parti med huggen sandsten från den gamla kyrkan. Sistnämnda skiljs från väggarnas putsytor av en rundstav i samma material. Denna list fortsätter horisontalt på långhusgaveln. Även takfötterna fortsätter ett stycke in på gavlarna med sadeltak. Sakristians takfot saknar dock sandstensutsmyckning. Mittportalens krönande tempelgavel består helt av sandstenskvadrar. Alla takfall har hängrännor och stuprör av koppar. På tornet är rören diskret placerade på hörnen mot långhuset. Vindskivor är klädda med kopparplåt.