HÄGERSTADS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:
KYRKOBYGGNADEN
Hägerstads kyrka uppfördes 1864-1866 ca 700 meter sydväst om den gamla kyrkan. Den äldre kyrkan var uppförd under medeltiden och utdömdes redan i slutet av 1700-talet som alltför bristfällig. På grund av bristande ekonomiska förutsättningar dröjde det ända till 1866 innan den nya kyrkan kunde invigas. Den gamla kyrkan övergavs och stod länge som en ruin. En restaurering utfördes på 1930-talet och sedan 1980-talet är den åter brukbar för gudstjänster under sommarhalvåret.

Den nya kyrkan uppfördes av byggmästaren Jonas Granqvist efter ritningar av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson. Blom Carlsson (1799-1868) var arkitekt vid Överintendentsämbetet. Han har ritat åtskilliga kyrkor, men även ett flertal offentliga byggnader runt om i landet. Hägerstads kyrka fick ett rektangulärt långhus med raktslutet kor av långhusets bredd med en bakomliggande femsidigt utformad sakristia och torn i väster. Blom Carlsson ville kröna tornet med ett sadeltak med fyra hörntorn, men byggmästare Granqvist frångick ritningarna och tornet försågs istället med en mer traditionell lanternin med låg spira. Exteriören präglas av de för tiden så populära nygotiska stildragen med bl a spetsbågiga fönsteröppningar med bågar med nygotisk spröjsning. Kyrkobyggnaden har för övrigt en traditionell nyklassisk utformning med flackt sadeltak och symmetriskt placerade fönsteröppningar. Huvudingången är via tornet i väster och en ingång finns även centralt placerad på södra långsidan. Sockeln är av huggen granit och fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt, fönstersnickerierna är målade i en grå ton och portar m m i rödbrunt. En äldre färgsättning har varit en gulvit sandstensfärgad puts och gröna snickerier. Taket är plåttäckt och torntaket täckt med kopparplåt.

Interiören präglas, trots ett flertal genomgripande ombyggnader, av byggnadstidens ideal med ett ljust och öppet kyrkorum. Innertaket är ett putsat trävalv och utformat som en s k tudorbåge. Predikstolen, bänkinredningen i två kvarter och orgelläktaren med nygotisk ornamentik tillhör originalinredningen. Orgeln är byggd av orgelbyggaren Sven Nordström i Flisby. Fasaden ritades ursprungligen av arkitekten Blom Carlsson, men den slutgiltiga utformningen stod Nordström för. Det äldre spelbordet är kvar och vänt mot långhuset och det saknas passage mellan spelbord och läktarbarriär. Läktaren har även, med undantag för två bänkraderna på norra sidan som är borttagna, bevarat sin ursprungliga inredning.

År 1930 genomfördes en genomgripande renovering av kyrkorummet under ledning av arkitekten Erik Fant i Stockholm. Erik Fant (1889-1954) var kontrollant vid restaureringen av Vreta Klosterkyrka 1915-17 och kompanjon med den blivande riksantikvarien Sigurd Curman. Fant kom senare att utföra ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland, som t ex Linköpings slott och nya slottet på Bjärka Säby. I Hägerstads kyrka flyttades sakristian till nyuppförda läktarunderbyggnader. Koret avskildes ursprungligen av en manshög skärmvägg av trä från den bakomliggande sakristian. Detta var en nyhet som introducerades i de nybyggda kyrkorna vid 1800-talets mitt. Dessa skärmväggar har ofta i sen tid tagits bort, vilket även skedde i Hägerstad i samband med renoveringen 1930. Sakristian inrättades då som kor och fönstren mot öster sattes igen. Altartavlan, målad av Sigrid Oxenstierna, tillkom även vid detta tillfälle. De ursprungliga nummertavlorna, som nu är placerade i den gamla kyrkan, ersattes av nummertavlor ritade av Erik Fant.

Vid nästa renovering, som utfördes 1994, fick koret sitt nuvarande utseende då två av korfönstren återöppnades och den ursprungliga altarringen återanvändes. Ett nytt fristående altarbord tillkom och det fasta altaret mot östra väggen fick även funktion som textilskåp för förvaring av antependier. Dopfunten är av sandsten och försedd med en fris av rundbågar. Den är daterad till 1200-talets mitt och har flyttats från den gamla kyrkan.

Klockringningen sker mekaniskt via en trampmaskin placerad i tornets första våning. Därifrån öppnas även tornluckorna via ett vajersystem.