MIKAELIKYRKANS KREMATORIUM

1937 bildas en avdelning av Svenska Eldbegängelseföreningen i Arvika som följd av att intresset för kremeringar av de döda ökat. Efter att arbetet närmast varit nedlagt under några år återupptogs det vid mitten av 1940-talet. 1947 sjösattes de första planerna på att utvidga kyrkogården västerut och att anlägga ett krematorium och begravningskapell i anslutning till utvidgningen. 1953 inköps marken väster om Sävsjöbäcken och en plats reserveras för ett krematorium. På platsen fanns sedan tidigare en stor sekelskiftesvilla som Missionsförbundet hade ägt och som nu skulle rivas. 1958 bildas en kommitté som skall utreda frågan om uppförande av krematorium, där kom bl a arkitekt Ludvig Mattson att ingå. Kontakter tas med arkitektkontor Gustaf Birch-Lindgren och Rudolf Holmgren i Stockholm som upprättar ett skissförslag och en kostnadsberäkning för ett krematorium och begravningskapell. Kostnaderna för byggnaden anses för höga och ett billigare alternativ eftersöks. 1962 besöker kommitén Filipstads krematorium, som är under uppförande och därefter kontaktas arkitekt Åke Porne i Stockholm som hade ritat byggnaden. Samma år besöker han Arvika och året 1963 ligger ritningarna för krematoriet klara. På grund av kreditåtstramningar som gjorde lån omöjliga, och byggstopp för kyrklig byggnation vid mitten av 1960-talet skjuts byggandet på framtiden. Först den 11 oktober 1971 kan byggandet påbörjas. Den 19 november 1972 invigs Korsets kapell med krematorium.
Vid slutet av 1980-talet framstod bisättningsutrymmena vid krematoriet som alltför små som följd av att antalet kremationer ständigt ökat och att nya trender kring gravsättningarna har tillkommit. En om- och tillbyggnad av kapellet och krematoriet planerades. Kontakt togs med arkitektkontoren Karl Nyrén, Stockholm och Lundqvist och Wallerstedt, Uppsala. Förslag på tillbyggnader upprättades och Lundqvist och Wallerstedts förslag ansågs som det bästa. Bygglovsritningar upprättade 1988 vilka i stora drag innebar en tillbyggnad av foajé, en inre ombyggnad och en ny klockstapel. Den 10 februari 1989 påbörjades om- och tillbyggnadsarbetena. Genom att kyrkogården utvidgats betydligt västerut sedan kapellets uppförande flyttades den nya entrén till den norra fasaden från att tidigare ha varit vänd mot Mikaelikyrkan i öster. En terrass under skärmtak placeras utmed kapellets norra fasad. Tillbyggnaden ansluter i materialvalet, framförallt det röda fasadteglet, till den gamla byggnaden men får ett mer postmodernistiskt uttryck. Väntrummets långsmala fönster flyttades till södra fasaden mot Kyrkviken. Nischerna efter de gamla fönstren mot öst är fortfarande synliga i foajéns innervägg. Ett skärmtak placeras över porten till krematoriet. Kapellsalen förändras interiört främst genom att de träbänkarna ersätts med kopplade, klädda stolar, dessutom kompletteras belysningen.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet har en rektangulär planform med ett förhöjt mittparti. Koret är placerat mitt för södra långsidan. Mittpartiet har en hög och öppen takkonstruktion som visar det branta sadeltaket medan de betydligt lägre delarna på var sida har plana tak. I de lägre delarna är två kvarter av lösa kopplade stolar placerade och utmed rummets norra del löper en förbindelsegång mellan de anslutande rummen. Rummet har en medveten ljusgestaltning genom att sex stora partier av krackelerad glasbetong (och tre små) infällts i korväggen. De glasade partierna mot söder ger ett effektfullt ljusinsläpp. I kontrast till det ljusa och höga mittpartiet med kor och kistkatafalk finns de mer dunkla och låga sidopartierna med bänkkvarteren. Kyrkorummet har en modernistisk prägel med stora rena murytor och en sparsmakad inredning.
Kyrkorummets golv är belagt med polerad kalksten i form av rektangulära plattor. Väggarna är klädda med rödbrunt fasadtegel i löpande förband. Korväggen och övriga väggar i mittskeppet är av vitmålad betong. Taket klätt med glesa, ohyvlade och vitmålade brädor. I kyrkorummets lägre delar är taken av vitmålad betong med en konstruktion av pelare klädda med kalksten. Rummets enda ljusinsläpp sker genom glasbetongfönstren vid koret.
I utrymmena med lägre takhöjd står kopplade, lösa STOLAR placerade i två kvarter vända mot katafalken i mittpartiet. Stolarna är tillverkade i ljus bok med beige sits. Utmed väggarna runt stolskvarteren sitter vägglampetter i mässing. Rummets ljusarmaturer, psalmnummersiffror, mullkar, mullskovel och ljusstakar har tillverkats av Lars Holmström, Arvika. Psalmnummer i mässing fästs direkt på väggen i koret.
KORET i söder domineras av sex stora partier fyllda med mosaik av krackelerad glasbetong utförd av glaskonstnär Vilmund de Meyere. Glasmosaiken i blå, lila och gröna kulörer ger ett indirekt ljus åt rummet. Vid glaspartierna är ett väggfast ALTARE i fura placerat. Altaret är tillverkat av Öjeruds Snickeri, Arvika. På altaret står ett krucifix och ljusstakar i mässing. Mitt på golvet i mittskeppet finns en katafalk till krematoriet. När den inte används syns den endast som en avvikande markering i kalkstensgolvet.
I anslutning till kyrkorummet ligger ORGELRUM, SAKRISTIA, KRANSRUM och FOAJÉ. Mellan kyrkorummet och orgelrummet finns öppningar i väggen/murverket motsvarande tre fönster och en dörr. Orgelrummets golv är belagt med plastmatta och väggar och tak målad betong. ORGELN har fasader av fura och är tillverkad av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstaden, Luleå. Här finns även ett elektriskt piano. Från orgelrummet leder en dörr till sakristian. I SAKRISTIAN är golvet belagt med heltäckande matta och väggarna är utförda i målad betong och synligt fasadtegel. Här finns sedan 1997 en ikon av Kjellaug Nordsjö, Arvika.
I anslutning till foajén finns ett VÄNTRUM för anhöriga till den avlidne. Golvet är belagt med heltäckningsmatta och på väggarna sitter vitmålad väv. I rummets södra vägg finns ett band av långsmala fönster som ger utsikt över Kyrkviken. Rummet är inrett med för 1970-talet tidstypiska stolar och soffor från NK Inredning AB. Här finns även en textiltavla i siden av Arvikabördiga textilkonstnärinnan Gitt Grännsjö-Carlsson från 1982.
I FOAJÉN är golvet belagt med kalksten och väggarna av vitmålad betong. Det öppna och flacka sadeltaket är klätt med profilerad och vitmålad panel. Rummets gavelväggar är glasade ända upp till taknocken. Fönstren är fästa i ett ramverk av koppar. I den västra väggen som tidigare var ytterfasad finns nischer kvar efter tidigare fönsteröppningar. Utmed rummets östra sida löper ett lägre parti som inrymmer kapprum, toaletter och soffgrupp. Foajén har moderna vita vägglampeter.
I souterrängvåningen finns VISNINGSRUM, SMYCKNINGSRUM, BISÄTTNINGSLOKAL, FRYSAR och KREMATORIUM. Visningsrummets golv är belagt med kalksten och en vikvägg avdelar rummet från de övriga ekonomiutrymmena. Rummet har ett väggfast altare och är möblerat med Carl Malmsten-stolar och på golvet ligger en grön röllakansmatta. Rummet förses med ljus från tre långsmala fönster i västra väggen.

Anläggningen, som innehåller både kyrkorum och krematorium, har en närmast rektangulär form. Byggnaden är placerad i en sluttning mot väster som har utnyttjats genom en sutterrängvåning där krematoriedelen är placerad. Kyrkorummet har markerats i exteriören genom att ett brant skifferbelagt sadeltak reser sig över den i övrigt platta takformen. Koret har markerats i den södra fasaden, mot Kyrkviken, med ett utskjutande fasadparti med blinderingar i murverket. Tillbyggnaden av foajén från 1989 är materialmässigt anpassad till den befintliga byggnaden med brunröd tegelfasad men har ett mer postmodernistiskt formspråk med bl a glasat väggparti mot söder och ett runt fönster som bryter upp murverket i den östra fasaden. Den äldre byggnadskroppen har en modernistisk framtoning som bryts av det i exteriören markerade kyrkorummet som med det branta skiffertaket och murverkets blinderingar ger ett historiserande intryck. Krematoriedelen har genom sitt platta tak en kubisk form och skorstenen gör att byggnaden närmast påminner om en fabriksbyggnad. Entrén har försetts med ett skärmtak. Visningsrummet som finns i anslutning till entrén är markerat i exteriören genom tre långsmala fönster med blyspröjs och antikglas.
Kapellets fasader är klädda med rött fasadtegel i löpande förband. Murverket går ända ned mot marken och byggnaden har således ingen markerad sockel. Byggnadens branta sadeltak är belagt med mönsterlagd Glavaskiffer med dels runt huggen nederkant dels rakt avslutad. Omkringliggande flacka takfall är belagda med papp. Den nya foajédelens flacka sadeltak är belagt med bandtäckt kopparplåt och har liksom skärmtaket ovan terrassen utmed norra fasaden en markerad plåtinklädd takfot. Byggnadens fönsterbågar och krematoriets dörrar är utförda i betsat trä. Korfönstren liksom fönstren vid anhörigrummet har inte några synliga karmar, utan murverk och glas möter varandra. Den nya foajédelens fönster- och dörrpartier är kopparklädda. Det platta skärmtaket ovanför entrén och hela den norra fasaden bärs upp av dubbla rader av pelare som klätts med svart granit och dess innertak består av vitmålad panel med infälld belysning. Framför arkadverandan breder en granittrappa ut sig som delvis är försedd med ett svart metallräcke.