HAMMARLÖVS KYRKA

Exteriör
Kyrkan består av långhus, smalare kor med halvrund absid i öster och i väster ett runt västtorn, samtliga från romansk tid. En korsarm byggdes till på södersidan år 1800 och på norrsidan 1862. Kyrkan är vitputsad, har trappgavlar och rundbågiga dörr- och fönsteröppningar.

Murarna i långhus, kor och absid är uppförda av gråsten med inslag av flinta och med hörnkedjor av sandsten. Murarna är spritputsade och vitkalkade. Listverk och omfattningar vid fönster är slätputsade. Trappgavlar finns på torn, långhus och kor. Tornets trappgavlar följer tornets runda form. Absidens mur avslutas uppåt med en rundbågsfris som är slätputsad. Kor, långhus och korsarmar har en utkragande
takgesims. Det runda tornet har ett flertal dekorativa svartmålade ankarslut synliga i muren. Detta visar att tornet förmodligen förstärkts under årens lopp.

Korsarmarnas murar är uppförda av tegel. Murarna är spritputsade och vitkalkade förutom gavelröstena och omfattningarna runt fönster och dörrar som är av oputsat rött tegel. Korsarmarna har trappgavlar, de oputsade gavelröstena är försedda med blinderingar.

Gjutjärnsfönstren från 1862 sitter i höga rundbågiga öppningar. Fönstren är indelade i två rundbågar och en övre cirkel. Glaset är diagonalt blyspröjsat. Solbänkarna är av galvad plåt. Dessutom finns varsitt litet fönster i absiden och i tornet. De har solbänkar täckta med kalksten. Två fönster i korsarmarna har mot väster ytterbågar av trä utanför gjutjärnsfönstren. Tornet har ljudluckor av brädor i alla väderstreck.

Huvudingången är i väster i tornet. Öppningen som togs upp omkring 1800 är segmentbågig och dörren är klädd med lackad stående panel. Tornet har en äldre rundbågig smal öppning med bräddörr som inte längre används. Ytterligare ingångar finns i korsarmarna i norr och söder. Den norra ingången omges av en hög rundbågig omfattning av oputsat rött tegel i två språng. Dörren är raktäckt och klädd med liggande panel. Tympanon över dörren är vitputsat. Ingången i södra korsarmen har ingen omfattning. Den raktäckta enkeldörren är klädd med stående panel och modernt trycke. Dörren ersatte en pardörr 2014.

Långhus, kor och korsarmar har sadeltak belagt med skiffer. Tornets tak har kopparplåt i skivtäckning. Absidens halvcirkelformade kägeltak täcks av falsad blyplåt. Avvattningen är av galvad plåt. Absiden har inga hängrännor. Anslutningsplåtar på taket är av blyplåt.

null, Kyrkan är troligen uppförd i mitten av 1100-talet som en romansk kyrka med långhus, smalare kor och halvrund absid med hjälmvalv. Det runda tornet byggdes samtidigt eller på 1200-talet. Kyrkan byggdes av gråsten med sandstenskvadrar i hörnkedjorna och i omfattningar kring fönster och dörrar. Kyrkan kan vara byggd av den så kallade Oxiemästaren, som var elev till Mårten Stenmästare. Han var bland annat verksam vid domkyrkobygget i Lund. Liggande lejon, huggna i sandsten, finns i flera 1100- talskyrkor i sydvästra Skåne liksom i Hammarlöv. De anses vara kännetecken för de ovanstående stenmästarna. Det finns även inflytande från lombardisk k0nst. Stenmästare kom till domkyrkobygget från Lombardiet och spred dess ornamentik med växtmotiv och lejon i stenkonsten. Olika teorier finns om tornets tillkomst, en är att det är byggt som försvarstorn men det är inte klarlagt.

Kyrkan valvslogs under 1400-talet, förutom absiden som hade valv från början. Under medeltiden byggdes till ett vapenhus och en sakristia på södra och norra sidan vilka revs under 1800-talet. Befolkningsökningen gjorde kyrkan för liten och år 1800 byggdes en korsarm med läktare åt söder. Predikstolen flyttades så att alla skulle kunna se. När en orgelläktare byggdes 1851 i västra delen av långhuset flyttades drängaläktaren till södra korsarmen. Trots en korsarm var kyrkan fortfarande för liten och 1862 byggdes ytterligare en korsarm åt norr efter ritningar av murmästare Möller. Sakristian revs och flyttades till absiden där ett fönster förstorades till dörr. Båda sidoskeppen försåg vid denna tid med trappgavlar med tegelblinderingar i Bruniusstil. Bly- och tegeltaket byttes till skiffertak utom på absiden.

I slutet av 1800-talet önskade sig församlingen en modernare kyrka likt många grannförsamlingar. Henrik Sjöström gjorde på 1890-talet ritningar på en nygotisk kyrka till Hammarlöv. Efter många diskussioner och omröstning beslöt dock sockenstämman 1894 att behålla och restaurera den gamla kyrkan. Ritningarna till den icke byggda kyrkan finns inramade i församlingshemmet.

195457 restaurerades kyrkan efter förslag av Eiler Græbe. Det innebar bland annat nytt tegelgolv, ny altarring, nytt altare, nya smideslampetter, komplettering av predikstol, ombyggnad av bänkar, el och värme installerades. Sakristian flyttades från absiden till norra korsarmen och en vägg byggdes för att avskilja sakristian. Trävalven i korsarmarna ersattes med plana trätak. En dörr ersattes med fönster i absiden. Rester av romanska kalkmålningar knackades fram och konserverades. Altaruppsats och predikstol konserverades.

1999 lades nytt undertak samt skiffertak, nytt avvattningssystem, exteriör målning och kalkning.
2011 dränerades runt kyrkan.
2014 gjordes en invändig renovering som omfattade putslagning, målning, ny el, nytt värmesystem och målning av bänkarna. Dubbeldörren i södra korsarmen byttes till en ny enkeldörr.

Interiör
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning sedan 1800 då det tidigare vapenhuset revs. Det är ett runt rum med högt i tak och dagsljus från ett fönster i en djup nisch. Golvet är belagt med mörk kalksten, väggarna är putsade och vitmålade, taket är av sågad furuplank. Rummet var tidigare försett med kryssvalv som revs på 1800-talet när orgeln byggdes, enligt Frostin. Rester av valvet är synligt. Tornets portal till långhuset har en romansk rundbågig omfattning av sandstenskvader som är oputsad. I norr finns en djup nisch med en bräddörr till en tidigare ingång som ligger betydligt högre än nuvarande golv. Vapenhuset är möblerat med bokbord och klädhängare.

Kyrkorummet består av långhus, smalare kor med absid samt två korsarmar. I långhusets västra del finns orgelläktaren. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet är belagt med kvadratiskt tegel från 1957. Under bänkkvarteren ligger brädgolv. Långhuset är välvt med kryssvalv med ribbor som vilar på tresprångiga pilastrar med kragband. Ribborna är fyrkantiga. Gördel- och sköldbågar är spetsbågiga. Väggar och valv är putsade och vitmålade. I taket hänger mässingskronor och på väggarna hänger lampetter av en smidesring med glödlampor utformade som ljus.

I den rundbågiga triumfbågen mellan långhus och kor syns två huggna lejon i sandsten på valvanfangen. I lejonets gap finns ett människoansikte. Under lejonen finns ett hugget tandsnitt. Triumfbågen är av oputsade sandstenskvadrar i varannan ljus och mörk sandsten. Koret är upphöjt ett steg och välvt med ett kryssvalv med ribbor som är kalkmålade i rött och grått. Valvkapporna är kalkmålade på 1400-talet med växtmotiv. På väggarna i absiden finns fragment av romanska kalkmålningar som togs fram på 1950-talet. Golvet i kor och absid är belagt med kalksten. I koret står det murade altaret innanför altarravgränsningen av smide. Absiden täcks av ett hjälmvalv. Valven i långhus och kor är sekundära, slagna efter att kor och långhus byggdes. Absidens hjälmvalv är primärt, byggt samtida med absiden. Orgelläktaren från 1851 i väster i nyklassicistisk stil bärs av runda grå träpelare. Orgelbarriären är tät, målad i grått och guld och förhöjd med rundrör av metall. Mittpartiet på läktaren är framskjutet och sidorna är avrundade. Undersidan är klädd med gråmålade brädor.

Korsarmarna byggdes 1800 mot söder och 1862 mot norr. Den norra korsarmen gjordes om till sakristia och kapell 1957. Den södra korsarmen är inredd med sluten bänkinredning och det finns en läktare. Golven är belagda med tegel lika som i långhuset och brädgolv under bänkarna. Innertaken är furubalkar med mellanliggande brädor. Läktarbarriären satt tidigare i långhuset men flyttades till korsarmen 1851 när orgelläktaren byggdes. På barriären finns målningar från troligen 1600-talet. Eventuellt har de tidigare haft en placering på annat ställe. Inom rundbågiga fält är målat kvinnor symboliserande de olika dygderna. Fälten delas av räfflade pilastrar. Den norra korsarmen är inredd med lösa stolar och ett murat altare mot väggen som avdelar sakristian. Innerdörrar målade i grått och vitt har i fyllningarna stora fyrpass. Tornets övre våningar nås från orgelläktaren via en trätrappa. I klockvåningen, med brädgolv och putsade väggar, står klockbocken av ek med de två klockorna. Ljudluckor finns i alla väderstreck. Det är öppet upp i nock i tornet.

Inredning och inventarier
Altaret är från Græbes renovering på 1950-talet. Det är byggt av kvadersten av ljus sandsten. Den utkragande altarskivan och sockeln är också av sandsten. Dopaltare, från 1950-tal. Klätt med rött tegel, altarskiva och sockel av mörkgrå kalksten.

Altaruppsatsen av snidat bemålat trä i barock stil är tillverkad 1700 av Johannes Andræ. Altartavlan av Kristus är målad 1869 av målarmästare Borggren i Malmö. Den ovala tavlan omges av snidade växtrankor. Den tidigare målningen framställde nattvardens instiftelse och texten på altartavlan syftar på den tidigare bilden. En rikt skuren akantusdekor omger mittpartiet som har lisener vid sidorna. Altaravgränsningen, från 1950-talet ritad av Eiler Græbe, är av svartmålat smidesjärn i spiralformer med överliggare och sockel av ek. Framför finns ett tygklätt knäfall. Planformen är rak och i mitten finns grindar.

Dopfunten av sandsten är troligen från 1100-talet. Den runda cuppan är dekorerad med reliefer av druvklasar, akantusblad och växtmotiv. I cuppans nedre del finns en dubbel rundbågsfris. Tillskrivs den så kallade Oxiemästaren.

Predikstolen av bemålat snidat trä i renässansstil är daterad till 1600-talet. Trappa och avgränsning är från 1950-talet medan dörren är äldre. Korgens fem sidor har reliefer av Kristus och evangelisterna med sina attribut. Kristus bär en dansk flagga. Johannes är nygjord från 1950-talet. Sidorna markeras av kolonner på postament. I ovankant finns texttavlor.

Bänkinredningen är sluten och tillkom troligen 1895. Den byggdes om 1957 då nya sitsar och ryggar tillverkades men dörrar och gavelstycken behölls. Dörrarna har rundbågiga fyllningar flankerade av räfflade pilastrar. Den var målad i ekfärg fram till 1950-talet då den målades i grått med rosa och blått i fyllningarna. Svarta smidda beslag finns på dörrarna.

Orgeln och dess fasad är byggda 1851 av J H Larsson. Den byggdes om 1926 av Olof Hammarberg. Fasaden har fem pipfält med högre mittparti. Mitt och sidopartierna har halvrund form. Fasaden är målad i grått med detaljer i rött och guld.

Storklockan är gjuten 1858 av Alex Keiller i Göteborg. Lillklockan är gjuten av Olaus Henrici Kegge som var verksam omkring 135075 på Själland. Båda klockorna har inskriptioner.