REDSLAREDS KYRKA

REDSLAREDS KYRKA är en vitputsad, nyklassicistisk stenkyrka med långhus och tresidigt kor åt öster, vidbyggd sakristia i norr och stentorn i väster. Kyrkplatsen kan vara från medeltiden. Den första kända kyrkan är en träkyrka uppförd under 1600-talet och nedbrunnen omkring 1675. Strax därefter uppfördes en ny stenkyrka. År 1818 skedde en radikal ombyggnad av 1600-talskyrkan, stora delar nedrevs och kyrkan breddades och förlängdes åt öster samtidigt som den nuvarande sakristian uppfördes. Kyrkan målades invändigt första gången år 1835. År 1858 fick kyrkan i huvudsak sitt nuvarande utseende då tornet byggdes och långhuset förlängdes åt väster. Då tillkom också läktaren. För ombyggnadsritningarna svarade Stockholmsarkitekten Johan Fredrik Åbom och byggmästaren var Andreas Pehrsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända kyrkobyggarsläkten i Sandhult.

En större reparation utfördes 1903. Kyrkan putsades utvändigt och bänkarna ombyggdes, varvid bänkdörrarna också avlägsnades. Därtill målades kyrkan såväl ut- som invändigt.

Kyrkan restaurerades 1924. Tornspiran renoverades och täcktes med kopparplåt och samtidigt omputsades fasaderna. Nytt tegel lagdes på vissa delar av långhustaket. Invändig ommålning i ljus färgton och inläggande av nytt golv ovanpå det andra. Ny kamin insattes. Kors och kula nyförgylldes.

Korfönster med patinerat glas insattes 1943. År 1945 byggdes ett pannrum under södra delen av koret med täckt trappnedgång från utsidan.

Kyrkan omändrades invändigt 1947 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericson, då sidogångar upptogs och värmeledning med lågtrycksånga installerades. År 1949 renoverades kyrkan invändigt efter förslag av samme arkitekt. Taket målades då i blåaktig färgton, väggarna avfärgades vita och taklisten ommålades i befintlig färg. Bänkarna målades i en gråaktig kulör och altarringen omkläddes. Altartavlan, föreställande "Lärjungarna på väg till Emmaus", utfördes av Boråskonstnären John Hedaeus. Det förgyllda korset från 1903 som tidigare prytt altaret flyttades till ett nytt dopaltare, placerat vid korets södra vägg. Det finns anledning att tro att dopaltaret iordningställdes där det tidigare funnits en kamin, som alltså ersattes med värmeledning 1947. Kyrkan fick också elektriskt ljus vid samma renovering. 1951 insattes glasmålningar i koret efter förslag av den ovan nämnde konstnären Hedaeus.

Fasaderna omputsades utvändigt 1955.

Kyrkan ombyggdes invändigt 1995 efter förslag av arkitekten Lars Redegard. Fem bänkpar avlägsnades och läktarunderbyggnader tillkom. Året därpå utfördes en utvändig fasadrenovering. En ramp uppfördes 1997 invid kyrkans västra ingång.

På grund av svampangrepp i bjälkarna och golvet under koret genomgick kyrkan en invändig renovering under år 2005.

REDSLAREDS KYRKA är en vitputsad, nyklassicistisk stenkyrka med långhus och tresidigt kor åt öster, vidbyggd sakristia i norr och stentorn i väster. Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. Tornet täcks av en åttasidig lanternin med spira. Ingång till kyrkan sker genom porten i väst, belägen i en rundbågig, tvåsprångig portal. Ingången till sakristian vetter åt väster. Under södra delen av koret finns pannrummet med täckt, liggande trappnedgång från utsidan.

FASAD - Fasaderna är spritputsade och avfärgade vita. De stickbågiga fönsteröppningarna och portalomfattningen är slätputsade. I västra långhusväggen, på var sida om tornet syns en långsmal, slätputsad nisch. Sockeln är slätputsad upptill och spritputsad i övrigt, samt avfärgad i en grå kulör. I vissa partier är inte sockeln synlig alls, mest framträdande är den under tornet och södra långhusväggen, där ett antal luftningshål tagits upp. Under östra korväggen skymtas däremot en låg sockel av gråsten. Rundbågiga ljudluckor i par med brunmålad, liggande panel, åt alla väderstreck. Strax under västra ljudluckan syns årtalet 1858 i smidesjärn, året då tornet uppfördes. I tornfasaden kan vitmålade ankarjärn skönjas åt alla håll. En textplatta ovanför västportalen anger att kyrkan är "BYGGD UNDER OSCAR Is FJORTONDE REGERINGS ÅR MDCCCLVIII". Stuprör och hängrännor i koppar. Lanterninen är klädd med vitmålad slätpanel.

PORT - Portalen i väst utgörs av en brunmålad pardörr med rakt övertycke, placerad i en djup, rundbågig öppning med två språng. Över denna, ett rundbågigt överljusfönster med bruna snickerier, spröjsat till sex rutor. Dörrbladen har tre fyllningar, där det mittersta är stående och de båda andra är mindre till storleken och liggande. Mellan dörrarna och fönstret finns ett smalt brunmålat fält och på detta, över varje dörrblad, finns en rund utspringande dekoration. En gjuten trappa med två steg leder upp till porten. På översta planet är en stor kalkstensplatta ingjuten. På norra sidan av trappan ansluter en gjuten ramp med enkelt räcke i svartmålat järn.Sakristian har en modern, brunmålad enkeldörr åt väster, med rakt överstycke. Den liggande, täckta källarnedgången på korets sydsida är gjuten och har en plåtklädd pardörr som målats i en brun kulör.

FÖNSTER - Långhuset har fyra stickbågiga fönster åt söder och norr, blyspröjsade till 32 rutor. Kraftig mitt- och tvärpost i trä. De båda korfönstren samt fönstren åt norr och söder i tornets första våning har samma uppbyggnad, bortsett från att alla fönster har dubbla rutor förutom tornfönstren. Runda fönster åt norr och söder i tornets tredje våning, spröjsade till 12 rutor. Samtliga fönstersnickerier är brunmålade. Smala fönsterbänkar gjutna i betong.Den åttsidiga lanterninen har åtta rundbågiga långsmala fönster, där vartannat är ett blindfönster som målats på panelen. Varje fönster är spröjsat till tio rutor.

TAK - Såväl sakristian som långhuset med valmning över koret är av sadeltakstyp och täcks av tvåkupiga betongpannor. Gesimsen är målad i en ljusgrå kulör. Tornet täcks av ett kopparklätt tälttak, som kantas undertill av en ljusgrå tandad fris. Över lanterninen, en ljust grå, kraftig fris samt den kopparklädda spiran med förgyllt kors på kula.

LÅNGHUS
GOLV - Lackat brädgolv med röd heltäckningsmatta i mittgången. VÄGG - Vita slätputsade väggar med viss struktur.

PORT - Porten mot vapenhuset är en halvfransk pardörr med rakt överstycke och tre släta fyllningar, där två är stående med den tredje smalare fyllningen liggandes emellan. Dörrbladen är grå med ljusare grå fyllningar, kantade av en rödmålad list.

INNERDÖRRAR - Två enkeldörrar leder till rummen i läktarunderbyggnaderna. Dessa är halvfranska och har samma indelning och färgsättning som dörrarna mot vapenhuset.

FÖNSTER - Långhuset har tre stickbågiga fönster på var sida, där det östra paret delas med koret. Fönstren, som har grå snickerier, är blyspröjsade till 32 rutor och har kraftig mitt- och tvärpost i trä. Fönstren är belägna i djupa nischer som också rymmer en trearmad gråmålad ljusbärare (i varje fönsteröppning). I nischen närmast predikstolen finns däremot en femarmad ljusstake i mässing.

TAK - Stickvalv i trä, avfärgat i en ljust blå kulör. De två kronfästena pryds av utskurna dekorer med en egenartad virvelliknande form, avfärgade likt taket i övrigt. Profilerat listverk i ljusgrått och grått med en röd list i överkant.

LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnadens vägg mot kyrkorummet samt mot söder och norr är byggda av ett skivmaterial som vitmålats. Grå bröstning nedtill med ljusare grå fält. I läktarunderbyggnaden finns på var sida om mittgången ett rum med fönster helt lika de fönster som finns i kyrkorummet.

KOR
GOLV - Röd heltäckningsmatta. Det förhöjda golvet innanför altarringen är täckt med samma sorts matta.

VÄGG - Lika långhuset.

INNERDÖRR - Dörren till sakristian är en enkeldörr med samma färgsättning och indelning som de redan nämnda dörrarna.

FÖNSTER - Förutom de ovan nämnda fönstren som delas med långhuset, finns ett bemålat fönster åt nordöst och ett åt sydöst, med blyinfattade glas. Dessa insattes 1951 och gjordes efter förslag av konstnären John Hedaeus. Målningarna i det sydöstra fönstret föreställer de fyra evangelisterna, i det andra fönstret finns Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel avbildade. Fönsterbågarna har samma form, avfärgning och uppbyggnad med kraftig mitt- och tvärpost som de övriga fönstren i kyrkorummet.

TAK - Lika långhuset.

FAST INREDNING
ALTARE - Det vitmålade altaret i trä är byggt 1818. Åt alla tre håll finns en vit rektangulär fyllning med guldfärgad list runt om. Mitt på den fyllning som vetter mot långhuset finns en rund tavla där det utskurna förgyllda korset, hjärtat och ankaret avtecknar sig mot grå, marmorerad botten. Tidigare var altaret försett med en utskuren strålande sol på samma plats. Solen ersattes enligt uppgift med symbolen för tro, hopp och kärlek 1924. På altaret en altarprydnad i form av ett litet kors i trä med den korsfäste Kristus.

ALTARUPPSATS - Altartavlan föreställer "Lärjungarna på väg till Emmaus" och målades av boråskonstnären John Hedaeus 1949. John Hedaeus har gjort sig känd för tak- och väggmålerier i flera kyrkor, förutom altartavla. En altartavla av hans hand, samtida med den i Redslareds kyrka, finns till exempel i närbelägna Revesjö kyrka. När Redslareds kyrka bemålades invändigt första gången, målades enligt uppgift en altaruppsats direkt på väggen, bestående av en nisch med tre pelare på var sida. Detta väggmåleri modifierades både 1903 och 1924 och målades sen över i samband med uppsättandet av Hedaeus verk. Tavlan sitter i en grå, matt ram som når upp till taklisten. På var sida om tavlan sitter en ljust gråmålad, breda pilaster, tillkomna samtidigt som tavlan. Pilastrarna har enkla kapitäl med lister i mörkare grått, gult och i överkant en röd list. Även utspringande listverk i en höjd strax ovan altaret, i samma färgsättning som kapitälet. Grå sockel. Två fristående, höga socklar i trä står på var sida om altaret och används som ställ för kandelabrar. Ljust grå med mörkare grå inslag.

SIDOALTARE - I samband med renoveringen 1949 anordnades ett sidoaltare vid korets södra vägg. På det enkla bordet i trä står ett förgyllt kors från 1903, som tidigare stod på huvudaltaret. Korset kompletterades enligt uppgift 1924 med en Kristusfigur i mässing. Altaret är placerat vid ett utspringande parti av väggen, som går ända upp i taket. Detta parti bör utgöra en murad rökkanal för en kamin som med all sannolikt stått på platsen tidigare.

ALTARRING - Den rundade altarringen i trä har en vitmålad, täckt barriär med halvfranska fyllningar som kantas av förgyllda listverk. Altarringen, som når väggen, har överliggare och knäfall i rött sammet.

BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i två kvarter med tolv bänkar på varje sida. Bänkarna, som inte når väggen, är gråmålade med utskurna, rödmålade detaljer på de dekorativt formade gavlarna. Invändigt är bänkarna ljusare grå med grå bokbräda. På de relativt smala sittbrädorna ligger stoppade dynor, klädda i brunt tyg. På golvet längs mittgången förbinds bänkarna av en gråmålad tröskel, vilket troligen är en kvarleva från tiden då bänkarna hade dörrar. I samband med renoveringen under 1940-talets slut fanns det planer på att byta ut bänkarna, men av utformningen att döma har bänkinredningen som byggdes om vid renoveringen 1903 fått vara kvar. Vid mittgången är höga grå ljusbärare i trä fästa vid var tredje bänkrad. Bänkskärmarna är grå med ljusare grå fyllningar, den skarpt avskurna kanten mellan fyllning och ram har målats röd.

PREDIKSTOL - Den fyrkantiga predikstolen är placerad vid korets norra vägg och har rak trappa åt öster. Denna nyklassicistiska predikstol byggdes 1818 vid kyrkans uppförande och är målad i en ljus grå kulör med förgyllda detaljer. Korgens framsida mot söder pryds av en utskuren uppslagen bibel med orden "Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det. Varen ordets görare och icke allenast hörare". Till höger om bibeln är ett förgyllt omegatecken målat och till vänster ett A, symboliserande begynnelsen och slutet. Bakom bibeln en utskuren palmkvist. Korgens hörn kantas av pilastrar med förgyllda räfflor. På korgens västra sida syns kalken, korset och ankaret, utskurna och förgyllda. Förgyllda listverk i korgens över- och underkant, upptill bildas även en fris av förgyllda guttae. Korgen står på en kvadratisk fot, avfärgad i en ljusgrå kulör. Invändigt är korgen grå. Den ljust gråmålade trappbarriären pryds upptill av kvadratiska, snedställda spjälor. Över och under spjälverket syns förgyllda lister. I överkant en ljusgrå egenartad våglikande dekoration som ser ut att var lövsågad. Förgylld kula upptill på barriären, på var sida av trappan, i höjd med trappans nedersta steg. Trappstegen täcks av en röd heltäckningsmatta. På väggen bakom predikstolen sitter i en förgylld ram troligen en äldre altartavla, föreställande Jesus på korset. På var sida om tavlan, ljusgrå pilastrar med förgyllda kannelyrer. Ljudtaket är fyrkantigt och avfärgat i ljusgrått med förgyllda detaljer likt korgen. På undersidan syns en trekantig symbolen med det allseende ögat. Runt ljudtakets underkant finns förgyllda guttae samt en lambrekäng föreställande tofsar. Takets huvliknande överdel pryds av ett förgyllt kors på kula med strålar.

ORGEL - Orgelfasaden från 1884 ritades enligt uppgift av arkitekt Ludvig Pettersson och byggdes samma år av Johannes Andersson från Långared. Fasaden i klassicerande stil är målad i en ljusgrå kulör. Tredelad med förhöjd mittsektion, synliga metallpipor i alla de tre, svagt spetsbågiga sektionerna. Upptill har varje sektion fått en spetsbågig siluett. Över piporna syns utskurna, växtliknande, förgyllda dekorationer mot blå botten. Förgyllda lister i överkant och kring de tre öppna fälten. Utskurna förgyllda, växtliknande dekorer förekommer även över det övre listverket tillsammans med fyra förgyllda lyror.

LÄKTARE - Orgelläktaren i väster bärs upp av åtta kvadratiska pelare, placerade i två rader på var sida om mittgången. Pelarna är ljusgrå med ett enkelt kapitäl med en mörkare grå och två röda lister. Bröstning med mörkare grå listverk. Läktaren har ett utspringande, rundat mittparti. Den täckta bröstningen är vitmålad och delas in i fält av balusterdockor med förgyllda detaljer. Förgyllda lister förekommer i de kraftiga listverken under och över dockorna, i det nedre verket syns även ett förgyllt tandsnitt. Mitt på det utspringande partiet har ett rökelsekar målats.

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i ek från 1919 är nationalromantisk till stilen. Fyrkantig form med avfasade hörn. Skaftets tre indragna partier har smyckats rikligt med bland annat utskurna kors och pärlstavar, en ornamentik inspirerad av det fornsvenska och romanska formspråket.

NUMMERTAVLA - Två rektangulära tavlor är fästa i väggen vid korfönstren. Förgylld ram och skuren, förgylld lyra upptill.