Gödelövs kyrka

Kyrkan är uppförd dels i marksten, dels i tegel och bär en vit silikatmålad spritputs. Grunden är inte synlig ovan mark bortsett från somliga ställen där grundläggningen av otuktad marksten skymtas. Sakristian, som är den yngsta av byggnadens delar, har en synlig grund markerad med granitplattor. Kyrkans samtliga gavlar har tegelavtäckta trappstegskrön och slätputsade blinderingar i varierande utförande.

Muröppningarna är tillkomna under olika tidsperioder men har alla fönster och dörrar från ombyggnaden 1905. Ljudöppningarnas luckor och överljusfönster kan vara äldre. Samtliga muröppningar i bottenvåning är rundbågiga och har tre raka mursprång, bortsett från sakristian som har två raka mursprång. Samtliga muröppningar utom ljudöppningarnas är slätputsade. Spår av medeltida portaler eller fönster syns inte i fasaden. Alla fönster i bottenvåningen härrör från ombyggnaden 1905. De blyinfattade fönstren har ett rombiskt rutnätsmönster och är försedda med stormjärn. Glasen är gultonade och har en blåtonad bård som inramning.

Tornet har en kvadratisk plan och har samma bredd som långhuset. Trappstegsgavlarna är dekorerade med vertikalt betonade blinderingar samt en större och två mindre cirkulära blindering i gavelns övre parti. Tornets takfall vetter åt norr och söder. Kyrkorummet nåddes fram till 1905 genom en västentré i tornets västra del. Spår efter den rundbågiga öppningen syns i putsen på tornets västra sida. Tornets trapphus nås från en omkring 70 centimeter djup utbyggnad på den södra sidan i mötet med vapenhusets västra murvägg. Kyrkans samtliga takfall är avtäckta med rött tegel. Kyrkan har ett avvattningssystem av modern typ i vit plåt.

null, Gödelövs kyrka uppfördes sannolikt kring år 1200 eller möjligtvis tidigare. Sannolikt bestod den romanska kyrkan ursprungligen av rektangulärt långhus, kvadratiskt kor och absid i öster. Om- och utbyggnader har skett etappvis och av den ursprungliga kyrkan återstår idag enbart långhuset. Den romanska kyrkan försågs under 1300-talet med ett västtorn. Under 1400-talet revs koret och absiden och ersattes av en långhusförlängning bestående av två travéer. Den östra travén fungerar som kor. Under 1400- eller 1500-talet tillkom vapenhuset som fogades till långhuset i dess sydvästra del. 1905 skedde en omfattande ombyggnad av kyrkans interiör och en sakristia uppfördes i nordöst, i anslutning till långhuskoret. Arkitekt för ombyggnaden var Henrik Sjöström.

1767 skedde en historisk händelse i Gödelövs kyrka. Friherren vid Björnstorps slott hade bestämt sig för att låta riva kyrkan då godset behövde minska sina utgifter. Tanken var att församlingsmedlemmarna i Gödelöv istället skulle ansluta sig till Genarps kyrka. Gödelövsborna tyckte emellertid annorlunda och det sägs att när rivningsarbetarna anlände försvarade de uppretade byborna sin kyrka med liar och stenkastning. Friherren vid Björnstorp ersattes några år efter händelsen av hovmarskalken friherre Gustaf Gyllenkrok som anhöll till Gustaf III om att få behålla kyrkan, vilket fick konungens godkännande. Kyrkan restaurerades och återinvigdes 1775. I Lunds Weckoblad i maj samma år beskrivs återinvigningen på följande sätt:

Man samlades på morgonen kl 7 under puke- och trompeteklang från kyrkogården, varefter kristendomsförhör, tal, predikan, vokal- och instrumentmusik under 6 timmar följde. Folkmängden både inom och utom kyrkan var så ganska ansenlig, att många som ville gå in och ut, nödgades gå genom fönstren, som ock till den ändan var öppnade och uttagne.

1905 genomfördes en omfattande restaurering av kyrkan under ledning av arkitekten Henrik Sjöström i Lund. Kyrkans västportal murades igen och istället återupptogs den medeltida huvudingången i vapenhuset. Väggen mellan vapenhuset och långhuset revs och vapenhuset fylldes med bänkar. Även prästingången i öster murades igen. En ny sakristia i stil med kyrkans medeltida formspråk uppfördes norr om koret. Den dåvarande orgelläktaren i tornets bottenvåning revs för att göra plats för ett nytt podium och orgelfasad. Tornet och vapenhuset försågs med fönster i samma stil som långhuset. Kyrkorummet fick ny inredning i nygotisk stil. De slutna bänkkvarteren ersattes med öppen bänkinredning och i tornets bottenvåning installerades en ny orgel och orgelfasad. Koret försågs med nytt altare och altarskåp samt ny dopfunt.

1954 utfördes invändiga konserverings- och restaureringsarbeten i kyrkan. Konservator C O Svensson frilade och konserverade kalkmålningarna i långhusets valv. Vid restaureringen påträffades långhusets igensatta nordportal i sandsten. Portalen markerades i putsen med en slits. Ett romanskt fönster upptäcktes i den södra långhusmuren, vilket syns från vapenhuset. Bänkinredningen fick en ny färgsättning efter förslag upprättat av domkyrkoarkitekten i Lund, Eiler Græbe. 15 av bänkgavlarnas skulpterade överstycken deponerades på vinden då de ansågs ge kyrkorummet ett alltför rörigt intryck.

Kyrkan nås via vapenhusets entrédörr åt söder genom ett vindfång i nygotisk stil som tillkom vid ombyggnaden 1905. Vapenhuset är rymligt och har ett plant innertak i furu med ramverk och fyllningar av diagonalställd pärlspont. Längs samtliga väggar finns sittbänkar i sten, vilka kläddes in i ekådrat trä 1905. Golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor i grått och rött lagda i ett diagonalställt mönster. Uppe i det nordöstra hörnet, i väggen mot långhuset, finns ett bevarat romanskt fönster med omfattning i kvaderhuggen sandsten. I vapenhuset förvaras även kyrkans gamla kyrkklocka.

Från vapenhuset finns en stor rundbågig öppning in mot långhuset. Öppningen utgjorde det romanska långhusets sydportal och togs upp 1905 i samband med att den tidigare västportalen sattes igen. Det romanska långhuset omfattar de två första travéerna från vapenhuset sett, och täcks av två sekundärt tillkomna ribbvalv. Gördel- och sköldbågarna är spetsbågiga och valvens ribbor, vilka avsmalnar neråt, vilar på tresprångiga pilastrar med enkelt profilerade kapitäl. Långhusvalven är målade i rött, gråblått och vitt. Målningarna utgörs av kvaderimiterande mönster som följer valvens arkitektoniska uppbyggnad med ribbor och bågar. Röda och blå växtslingor med treklöverlika blad följer ribborna och bågarna i valvkapporna. Konsthistorikern Knud Banning har tillskrivit målningarna Skanörsgruppen som var verksamma under årtiondena kring 1400-talets mitt. Uppe i hörnet av den östra travéns södra valvkappa finns en barockmålning i form av baldakinmålning i blått och gult, vilken markerar predikstolens tidigare plats. Kyrkbänkarna är ordnade längs mittgångens två sidor.

I tornbågen i kyrkorummets västra del avgränsas tornets bottenvåning från långhuset av ett lägre skrank på båda sidor om podiets trappa. På podiet står kyrkans orgel. Rummet täcks av ett ursprungligt kryssvalv som vilar i väggarna. Valvet putsades om under en interiör restaurering 2014 och är avfärgat i en ljust gul kulör.
Långhuskoret tillkom under 1400-talet och sträcker sig två travéer österut. De två kryssvalven uppfördes samtidigt som långhuskoret och vilar på murväggarna. Långhuskorets valv är toppigare och något högre än valven i långhuset. Stickbågiga fönster finns bevarade i den östra och södra muren och döljer sig under den nuvarande putsen. En prästingång i öster murades igen vid uppförandet av sakristian 1905.

Sakristian uppfördes 1905 efter ritningar av Henrik Sjöström och nås från en ingång i koret. Inredningen är ekådrad och är ritad i nygotisk stil med boasering och innerdörrar. Den västra väggen täcks av skåp för textilförvaring m.m. Sakristian har två fönster åt norr samt en prästingång i den östra väggen. Under sakristian finns ett pannrum.

Tornets andra våning nås från utsidan genom utbygganden i tornets sydöstra hörn via en snäv och mycket brant murad trappa. Ingången till kyrkans vindar sker genom en öppning i den östra muren mot långhuset. Tornets konstruktion består av bilad ek i varierande dimensioner. Klockvåningen har fyra rundbågiga ljudöppningar i tegel. Klockbocken är tillverkad i ek och furu. Taklaget över långhus och långhuskor är av furu med inslag av ek. Spår efter hak och dymlingar tyder på att takstolarna innehåller en del äldre, återanvänt virke. Ett mindre antal stickbjälkar är utförda i omsorgsfullt bilad ek med dekorativt huggna ändar. Även några av stödbenen är tillverkade i ek. I mitten på långhusets norra vägg finns slätstruken puts ovan svicklarna, vilken tyder på att långhuset haft ett platt trätak. En horisontell markering i putsen för takbrädorna styrker det antagandet.

Vinden över vapenhuset har ett taklag i furu. Knappt en meter av det romanska långhusets södra yttermur syns från vapenhusets vind, vilken är avfärgad i vitt och bär flera partier med avfärgning i rött och svartgrått. Kalkmålningarna på muren hör sannolikt till vapenhusets tidigare interiör. Vapenhusets gavelkrön åt söder är avfärgat vitt och visar att gavelkrönet varit avsevärt mindre än vad det är idag.

Inredning och inventarier

Kyrkans fasta inredning är till stor del tillkommen vid restaureringen 1905 och ritad av arkitekt Henrik Sjöström.

Altaret är i nygotik och är liksom altarringen ritat av Henrik Sjöström. Dess sidor är indelade i fält med gotiskt arkadmotiv och fyrpassdekor.

Altaruppsatsen är i snidad ek och köptes in från Lübeck av patronus Gyllenkrok på Björnstorps gods. Den är daterad till 1500-talet, men ramen anses vara sekundär. Professor Otto Rydbeck nämner även i en skrivelse 1927 att altaruppsatsen försetts med sedermera tillfogade sidopartier. Altaruppsatsens motiv är hämtade ur passionshistorien. Mittpartiet visar scener från Golgata, de övriga fyra fälten visar scener från korsfästelsen. Petrus och Paulus är lågt placerade i varsitt flankerande yttre fält. Altartavlan konserverades under vintern 2014, det spekulerades då i huruvida altaruppsatsen kan ha varit bemålad.

Altarringen har ett genombrutet räckverk med femkantig form och är liksom altaret tillverkat i ek. Knäfallet och överliggaren är klädda i vinrött, sammetsliknande tyg.

Dopfunten kom till Gödelövs kyrka vid restaureringen 1905. Tidigare hade den tillhört kyrkan i Östra Tunhem i Västergötland som revs under 1800-talet. Enligt Hilder Verners Antikvariska berättelser från 1870 ska dopfunten ha påträffats på en bondgård, nära platsen för den rivna medeltidskyrkan, där funtens cuppa användes som vattenkärl åt kreaturen. Dopfunten är tillverkad i sandsten och cuppan är dekorerad med fyra scener i kraftig relief som avskiljs av människoansikten. Motiven föreställer en bevingad drake, ett fyrfota djur, en hund samt två liggande djur bitandes i ett träd eller möjligen ett stående kors. Upptill avslutas cuppan av en kraftigt förenklad meanderbård, ett motiv som enligt Lars Tynell (1915) inte förekommer i den skånska funtornamentiken och i övrigt enbart finns på funten i Löderups kyrka. Professor Otto Rydbeck har daterat funten till 1100 eller 1200-tal.

Predikstolen med tillhörande baldakin är placerad i den nordöstra delen av långhusets östra travé och är daterad av Otto Rydbeck till 1580. Korgen är sexsidig och vilar på en pelare som tillkom 1905 då även predikstolens trappa tillfogades. I korgens fyllningar står de fyra evangelisterna på utskjutande postament. Rydbeck menade i en skrivelse 1927 att skulpturerna är av senare datum och att predikstolen är hårt restaurerad. Korg och baldakin är polykromt bemålade och konserverades år 2014.

Bänkinredningen tillkom vid 1905 års restaurering och ritades av arkitekt Henrik Sjöström, och ersatte då en sluten bänkinredning från 1500/1600-talet. Den nuvarande öppna bänkinredningen är till­verkad i oljad ek med accenter i svart, rött och guld. Gavlarna har en arkitektonisk utformning bestående av en pilaster som till hälften dekorerats med en rödtonad kannelering, vilken vilar på en bas och en sockel med svartmålad nedre del. Överst kröns gaveln av en sköld med mittmedaljong som omges av växtslingor.

Orgeln är byggd av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund 1948 och ersatte då kyrkans äldre orgel som var tillverkad av Sven Fogelberg i Lund år 1871. Fasaden är ritad i nygotisk stil av Henrik Sjöström 1905. Orgeln, som är placerad på ett podium, har en fasad med högt sockelparti och, är indelad i ett högre mittparti med synliga metallpipor och två lägre sidopartier. Fasaden är i oljad ek och kröns av fialer med arkitektoniska motiv samt klöverbladskors.

Kyrkklockan i tornet är tillverkad i malm av Hannas klockgjuteri 1997, och bär texten Gödelövs kyrka 1997. Ära Gud i höjden.

Kyrkklockan som står i vapenhuset är daterad till 1560-tal och är smyckad med dekorativa lister, textband och växtbård. Klockan är i malm.