LESJÖFORS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet, som kan liknas vid ett uppochnedvänt skepp, har en rektangulär plan med ett rakt avslutat kor mot öster. Det finns ingen tydlig markering mellan långhus och kor. Kyrkorummet har trägolv och blottade timmerväggar under ett tredingstak, uppburet av dominerande limträtakstolar. Rummets inventarier är samtliga utförda i furu och bildar tillsammans med de blottade timmerväggarna en väl sammansatt helhet. Koret domineras av en större textil altarprydnad.
Korets inventarier i form av ALTARE, ALTARRING, DOPFUNT, PREDIKSTOL OCH KORORGEL är samtliga utförda av fura i ett modernt formspråk. På korväggen ovanför altaret hänger en TEXTIL ALTARPRYDNAD utformad av konstnär Alma Hådell, Leksand. Altarprydnaden är utförd i gröna, blå, vita och vinröda nyanser. På altaret står ett altarkrucifix och två altarvaser i silver tillverkade av silversmeden Alfonso Giusti, Göteborg, 1963. På den ena altarvasen är en örn inristad som symboliserar evangelisten Johannes och på den andra vasen finns en bevingad oxe symboliserande evangelisten Lukas. Altarringen bildas genom sammankopplade knäfallsbänkar med brun skinnklädsel. På var sida om altaret är vägglampetter i mässing för levande ljus placerade. Predikstolen är, liksom dopfunten, placerad till höger om altaret för att ge plats åt kororgeln på vänster sida. KORORGELN har tio stämmor. Den är konstruerad av orgelbyggare Gunnar Carlsson, Borlänge och byggd av Aug. Laukhuff i Weikersheim, Väst-Tyskland.
Kyrkorummets västra del är möblerat med kopplade lösa STOLAR, placerade i två kvarter med en mittgång. Stolarna är tillverkade av bok och har orange tygsits. Från taket nedpendlas fyra mässingskronor med bruntonade glaskupor. Dessa är troligtvis inköpta från Hans-Agne Jakobsson i Markaryd. Till kyrkans inventarier hör även en väggfast PSALMBOKSFÖRVARING och en AMBO i fur märkt med årtalet 2001.
Kyrkorummets golv är belagt med lackade brädor och väggarna är klädda med brunbetsade väggstockar. Orangemålade limträbjälkar bär upp taket och delar in långväggarna. Mellan limträbalkarna sitter stickbågiga tvåluftsfönster med blyspröjs. På var sida om altaret finns långsmala fönster som ger ljus till koret. Fönstren har luckor vars insidor är försedda med speglar som kan reflektera ljus mot altaret. Tredingstaket är täckt med panel.
I väster finns en LÄKTARE som avgränsas mot kyrkorummet dels genom en mellanvägg klädd med stockpanel dels genom ett räcke av spjälor. Läktaren är möblerad med lösa rottingstolar. Ett fönster i det valmade taket förser läktaren med ljus. Här finns för 1970-talet tidstypiska väggfasta armaturer i vit plast med trekantig eller rund form. Vid koret finns mot norr en dörr till den vidbyggda SAKRISTIAN. Sakristian inrymmer även textilförvaring och ett pentry.
Ett glasat väggparti med blyspröjs och grönt antikglas skiljer av kyrkorummet från FOAJÉN. I anslutning till foajén finns ett SAMTALSRUM, som avgränsas mot kyrkorummet med en vikvägg i fura. Rummets golv är belagt med lackade furubrädor, i väggarna finns synligt timmer och taket är panelklätt. Samtalsrummet är möblerat med en för 1970-talet tidstypisk soffgrupp med allmogekaraktär.
I foajén är golvet belagt med en grönmönstrad plastmatta, på väggarna sitter vit väv och taket är panelklätt. Mot kyrkorummet och vid vindfånget finns pardörrar med speglar i ljus laserad fura.
En trappa från foajén leder upp till läktaren och en trappa leder ner till SAMLINGSLOKALERNA i källarvåningen.

Den timrade kyrkan består av rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster. En större sakristia är vidbyggd utmed norra långsidan i anslutning till koret. Ingång sker i sydväst via ett vidbyggt vindfång. Ytterväggarna är brädfodrade och rödmålade under ett brant, valmat sadeltak med plåttäckning. Under kyrkan finns en sutterrängvåning som nyttjas som samlingslokal.
Sutterängvåningens sockel är klädd med svarta skifferplattor. Fasaden är klädd med falurödfärgad lockpanel. Väggarna genombryts av stickbågiga tvåluftsfönster med vita fönsteromfattningar. Det branta, valmade sadeltaket är täckt med falsad kopparplåt med förskjutna skarvar. Sakristians tak är lägre än kyrkorummets och i dess nordöstra hörn finns en plåtklädd skorsten. Långhusets taknock pryds av en vindflöjel med årtalet 1971 och ett konsekrationskors markerar koret. Byggnaden har en inklädd takfot som vitmålats och försetts med infällda lysrör. Regnvattensystemet utgörs av fotrännor och stuprör. Kyrkporten består av en pardörr med överljus. Utsidan är klädd med teak i ett rombformat mönster. Till kyrkporten leder en betongtrappa belagd med granit. Sakristian har en separat ingång i väster och i norr finns en ingång till källaren.

Lesjöfors stångjärnshammare etablerades under 1600-talets andra hälft i en förut obebodd trakt vid Lesjöälven. Verksamheten växte och efter 1800-talets slut då en del av Inlandsbanan öppnades för trafik och järnvägsstationen uppfördes i Lesjöfors genomgick samhället sin mest expansiva utveckling. Församlingskyrkan i Rämmen var belägen ca 6 km norr om det nya samhället som växte fram. Kyrkan i Lesjöfors uppfördes först 1971 efter ritningar av arkitekt Åke Sjöman, Leksand. Baron Gerard De Geer, ägare till bruket, framstår som en av de främsta initiativtagarna till byggandet av kyrkan. Redan vid utformandet av en begravningsplats i Lesjöfors på 1960-talet fanns det långtgående planer på att en kyrka skulle uppföras i anslutning. Urngravgården och kyrkplatsen utformades av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén 1961. 1964 invigdes urnlunden.
Kyrkobyggnaden har inte genomgått några omfattande förändringar sedan uppförandet. Den största förändringen skedde 1987 då den provisoriska elorgeln på läktaren ersätts med en kororgel och predikstolen flyttas från vänster sida till höger sida om altaret. Ett antal stolar plockas bort för att ge plats åt predikstolen.