Grimö f.d. fyr

Grimö f.d. fyrmiljö ger ett mycket fint helhetsintryck av en skärgårdsbosättning från 1800-talets senare del, inramad av det natursköna skärgårdslandskapet. Stora Grimö blev fyrplats 1893 med två ensfyrar som skulle betjäna inseglingen till Köpmannebro och Dalslands kanal. Fyrarna skulle leda klart mellan Kräcklingarna och Jeppegrunden. Carl Ottersten var den förste fyrvaktaren på Grimö. Efter hans bortgång 1897 övertog änkan Lydia Ottersten fyrvaktarkontraktet och hade det i flera år. År 1920 var Johan August Andersson fyrvaktare och han var verksam fram till att fyrplatsen drogs in 1938. Skälet till nedläggningen var att ettgrund upptäckts i enslinjen. Istället anlades Högeholme fyrplats ett stycke söder om Grimö. Högt uppe i skogsbrynet står det f.d. fyrbostadshuset från 1893, dock sedan länge utan fyrtorn på taket. Huset har fasad av rödmålad profi lerad locklistpanel och vilar på en källarvåning i huggen gråsten. Skiffertaket är ersatt med plåt annars har huset i allt väsentligt sin 1890-talsprägel i behåll. En glasad veranda är troligen från ca 1930-40-talet. Till det f.d. fyrvaktarbostället hör även en traditionell rödfärgad större sjöbod vid sjökanten, samt ett dass och grundstenar efter uthuslängan. Förr fanns även en liten ledfyr; en fyrkur av trä som låg ett hundratal meter ost om huvudfyren. Den f.d. fyrplatsen såldes efter nedläggningen 1938 och är sedan dess i privat ägo.

KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.