Hindens båk

Att besöka Hindens båk är en speciell upplevelse, inte minst genom läget på den märkliga, smala ändmoränen där öppen sjö slår mot båda sidor och en yppig grönska omväxlas med sten block och klapperstenar. Det är flera kilometers fotvandring som gäller för att ta sig ut till båken i den riksintressanta naturmiljön på Hinden. Behovet av en fyr på det fruktade Hindens rev hade påtalats av P. J. Warberg i hans be skrivning av Vänerns sjöfarts förhåll anden i slutet av 1700-talet. Någon fyr kom inte till stånd, där e mot byggdes redan före 1816 en båk på Femte ö, näs tan på spetsen av Hinden. Nuvarande båk på platsen kan härstamma från 1800-talets mitt. År 2000 är båken under återuppbyggnad. Båken stod länge utan användning och var avförd från sjökortet. Stommen var mycket svårt skadad av insektsangrepp och röta och under pågående upprustnings arbeten 1998 knäcktes båken av en kastvind. Nuvaran de ägare, Söne hembygdsförening, återuppbygger bå ken med antikvariskt bistånd. Hindens båk skall återfå det utseende den hade före ombyggnaden 1966. Båken är störst bland Vänerns båkar, över 10 m hög och byggd i slätknutat liggande timmer på syllstenar. Invändigt är den tresidiga stommen förstärkt med sten fyllda fack i hörnen. Senast vid 1900-talets början kläddes timret med brädfodring av stående spontad panel. Interiören är full av inskrifter, den äldsta från 1893. Meningen är att båken efter återställandet skall få tillbaka siktgatan mot sjön och sedan bli återinförd på sjökortet, till vägledning för fritidssjöfarten. Hindens båkplats är den äldsta i Vänern och har en mycket stark förankring i vänersjöfartens historia. Ur kulturhistorisk synpunkt är Hindens båk, liksom Tvärvärpans båk i Luröskärgården, av högsta värde för kulturmiljön i Vänern.

KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.