Hammerö skage f.D. fyr

Vid sydspetsen av Hammarö kom den lilla fyrplatsen Hammarö Skage att anläggas ute på Storholmen år 1872. Fyren har ofta kommit att kallas för Skagens fyr, eftersom Skagen är namnet på trakten in mot ön. Fyr vaktarbostället hade ett ensligt läge ute på udden. Till närmaste bebyggelse vid Takene inne på Hammarö fanns bara gångstig. Fyrplatsens läge mot Värmlandssjön var mycket öppet och utsatt och vid högvatten och storm skummade vattnet upp mot fyren. Fyren hade fotogenbelysning med spegelapparat. I januari 1932 blev fyren nersläckt och har sedan dess fungerat som sjömärke.

Intresseföreningen Fyrtornet äger och vårdar fyr vaktarbostället alltsedan 1930-talet. Intresseföreningen har utfört en dokumentation och från det materialet har en del uppgifter här hämtats. Seglationsstyrelsens byggmästare Anders G. Andersson var den förste fyrvaktaren på Hammarö Skage. Han var även byggmästare till fyrbostadshuset år 1872. Vid 1900-talets början hade Stina Andersson fyrvaktarkontraktet. Hon var då en av fyra kvinnliga fyrvaktare vid Vänern. Ny fyrvaktare år 1907 blev Johan Olsson som var son till fyrvaktare August Olsson på den närbelägna Sätersholmens fyrplats. Han skötte även prickhållningen. Även tillsynen av Tärnans lysboj som ligger långt söderut från Hammarö ålåg fyrvaktaren på Hammarö Skage. Johan Olsson var verksam som fyrvaktare till sin död år 1930. Därefter var Karl Rudin från Rud fyrvaktare fram till att fyren släcktes 1932.

Liksom på de andra fyrarna var fiske huvudnäringen på Hammarö Skage. Fyrvaktarfamiljen Olsson höll getter och höns och med tiden införskaffades även en ko. Man odlade också till husbehov, där detta så var möjligt bland berghällarna. Vid spången närmre nuvarande fågelstationen i norr hade man sin potatisodling. Odlingen framträder numera som ett stenröjt område, markerat av en stensträng och bevuxet med träd. Olsson var också båtbyggare. Båtbyggeriet skedde dock inte vid fyrvaktarbostället utan längre åt nordost på udden. Fyrbostadshuset från 1872 blev förlängt i tidigt 1900-tal på samma sätt som t.ex. Lakholmens fyrbostad, med en farstu med vindsuppgång på ena gavelsidan. Husets karaktär av både 1870-tal och tidigt 1900-tal är mycket väl bibehållen. De gamla spröjsade enkelfönstren har man varsamt renoverat på senare år. Fasadens locklistpanel är vitmålad mot sjösidan, i övrigt målad med röd slamfärg. Den vitmålade öppna veran dan vid ena gaveln tillkom på 1930-talet efter att fyrplatsen övertagits av Intresseföreningen.

Interiören präglas av tiden runt 1900 och har gott om bevarad fast inredning från den tiden. Ovanför köksdörren sitter byggmästare Anderssons sirliga signatur från 1872. Det höga vitmålade fyrtornet ovanför det skiffertäckta taket är både in- och utvändigt oförändrat sedan det blev påbyggt år 1914. Ekonomibyggnaderna är sannolikt samtida med fyrbostadshuset. Från år 1874 omtalas en skiffertäckt uthuslänga med ladugård och lada. Detta kan motsvara den befi ntliga längan, som har knuttimrat fähus och ladudel i stolpverkskonstruktion. Även den likaledes skiffertäckta bodlängan omtalas 1874 och inrymde då visthusbod och vedbod. I sen tid har ett rum inretts till gäststuga. Även källarbyggnaden med vidbyggt avträde fanns 1874. Byggnaden är särpräglad i det att den fi nt välvda, murade jordkällaren är inbyggd i en bodbyggnad av trä. Till fyrvaktarbostället hör även en välbevarad f.d. oljebod från ca 1900. Samtliga uthus har panelen målad i röd slamfärg. Nära källarbyggnaden finns en grund efter ytterligare uthus.

Det pietetsfullt vårdade Hammarö Skage har stora kulturhistoriska värden i egenskap av en av Vänerns främsta bibehållna äldre fyrmiljöer. Hammarö Skage ligger inom ett naturreservat.

KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.