Det finns uppgifter om att det redan under 1500-talet fanns lotshemman på Arkö och det är troligt att det då också fanns sjömärken på ön. Dagens Arkö båk uppfördes under 1800-talet på initiativ av det dåtida Lotsverket som ett led i att underlätta navigeringen inomskärs till Norrköping och för sjöfarten i nord sydlig riktning. På 1930-talet utrustades Arköleden med två AGA-överensfyrar. Detta medförde att Arkö båk minskade i betydelse och att fyren på Viskär togs ur bruk.
Arkö båk har en höjd av 20 meter och är byggd i flera etapper. Det är en träbyggnad, vars äldsta del är från 1831. Det ursprungligen drygt 6 meter höga båken höjdes 1844 och ombyggdes 1864. Vid en större om- och påbyggnad 1891 fick den sin nuvarande höjd. Båken har en triangelformad bas.
Under de två världskrigen användes båken för bevakning av farleden och fungerade då som en signalstation. Från de små fönsteröppningarna på tredje lejdarplanet kunde farleden övervakas. Bevakning skedde dygnet runt vilket innebar övernattning för soldaterna och det andra planet i båken nyttjades som sovplats. En väggfast skrivpulpet på plan tre användes för noteringar vilka fördes i en särskild loggbok. För signalering användes flaggor som fästes på stänger. Stängerna fördes via golvplanen genom en lucka i taket för information till närliggande bevakningsstationer. I de övre golvplanen minner några mindre håltagningar om signalsystemet.
I början av 2000-talet fattade Sjöfartsverket beslut om att frånsäga sig ägandeskapet för båken. För att säkra båkens framtid bildades 2005 föreningen Arkö Båks Vänner och 2006 tog föreningen över båken. Ett arrendeavtal med den privata markägaren kom till stånd.
Föreningen består av Östkinds Hembygdsförening, Arkö Byalag, Arkösunds Intresseförening, Norrköpings Segelsällskap, Bråvikens Segelsällskap samt enskilda företag och privatpersoner. Båken var vid övertagandet i starkt behov av upprustning och en renovering gjordes 2005 2006. Stolpkonstruktionen förstärktes, taket lades om med ny plåt och de av fasadens eternitplattor som var skadade ersattes med nytillverkade fibercementplattor. Båkens fasadsidor målades med oljefärg i rött och vitt. I samband med renoveringen tillkom en invändig trappa, vilken gör det möjligt att ta sig upp och ner i båken på ett enkelt sätt. Innan dess förbands våningsplanen med en stege. Våningen med pulpet nås fortfarande med invändig fast stege. Renovering genomfördes med bidragsmedel från Länsstyrelsen, EU-medel det så kallade Leader Mål 2 Öarna samt bidrag från Sjöfartsverket.
Föreningen Arkö Båks Vänner har drifttillstånd för SSA (sjösäkerhetsanordning) från Transportstyrelsens Sjö- och luftfartsavdelningen. Av tillståndet framgår att föreningen ansvarar för att området kring båken hålls fritt från träd och annat som kan skymma båken.
Arkö Båks Vänner arrangerar årligen Båkens Dag. Vid evenemanget hålls föredrag och det ges möjlighet att besöka båken.
Källa: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Östergötland, 2021-12-08, dnr 432-6744-2012
, Arkö båk står på det så kallade Österängsberget på ön Arkö utanför Norrköping och har tjänat till rättelse för fargyg som "inlöpa från sjön och ämnar sig till Mem eller Söderköping". Namnet Arkö har undersökts av ortnamnforskare och har getss betydelsen alräckan, det vill säga den albevuxna öraden.
Båken uppfördes 1831 av timmer i trekantig form till en höjd av 22 fot (ca 6,5 meter) från grunden till takfoten och med ett tolv fot högt spetsigt tak däröver. Enligt en notering i Lotsverkets äldsta liggare uppförds här redan 1813 en spirbåk, vilken reparerades 1817. Båda dessa noteringar har dock strukits och i samma liggare förts in under Stångskär som ligger stra intill Arkö. Denna ändring har sedan följt med i nästa liggare några år senare. En notering om att en känningsbåk uppförts 1825 istället för den gamla spirbåken har dock fått stå kvar, vilket kan innebära att en båk uppfördes på platsen redan 1825. Detta motsägs dock av att en ny båk uppfördes 1831. År 1844 förhöjdes båken cirka tolv fot och höjden blev nu 38 fot från grunden till takfoten. År 1848 målades två sidor röda och en sida mot sjön vit. 1864 var det åter dags för en ny ombyggnad och nu försågs den med en cirkelrund röd fläck på den sida som är vänd mot sjön. Höjden anges till 41,5 fot (12,3 meter) och 46,5 fot (13,8 meter) till takspetsen. År 1891 förhöjdes den ytterligare till sin nuvarande höjd, cirka 20 meter. På grund av den höga höjden i förållande till båkens bredd har en stöttats av tre kraftiga stålvajrar.
Båken kläddes 1927 med eternitplattor. Under slutet av 1990-talet förföll den och hotades av rivning. År 2005 förhindrades rivningen genom att föreningen Arkö Båks Vänner bildades och övertog ansvaret från Sjöfartsverket för byggnaden samt att ett nytt arrendeavtal skrevs med markägaren. Bidrag från Sjöfartsverket med flera möjliggjorde att restaurering till det utseende båkden hade 1927 har genomförts.
Evert Taube har i sin bok "På Kryss med Ellinor" beskrivit ett besök i båken sommaren 1922 där han berättar om "Arkö besynnerligen sköna båk" och den fantastiska utsikten genom utikiksgluggarna. Ett besök vid båken idag ger en god bild av hur vegetationen förändrats sedan början av 1800-talet, vilket troligen varit en av orsakerna till de många förhöjningar som skett. Trots att den är nästan 20 meter hög syns den nästan inte från sjön på grund av den skog som växt upp runt omkring. Det är lätt att föreställa sig hur annorlunda det såg ut när den första båken byggdes 1831, endast 6,5 meter hög, och så tydligt synlig från sjön.
KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.