Konserthuset

Konserthuset är uppfört i 2 våningar och har förhöjt välvt kopparklätt tak över stora konsertsalen. Entréfasaden är klädd med ljus marmor och har en övervåning som domineras av foajéns stora fönsterparti med anslutande naturstenskolonner. Hela interiören präglas av exklusiva material och mycket omsorgsfull utformning. Foajén har väggar utförda i stucco lustro och två konstverk. I Stenhammarsalen är väggarna delvis klädda med mahogny och läktarbarriären har en rik utsmyckning i intarsia. Konserthuset är ett av Göteborgs mest värdefulla byggnadsverk från sin tid., Göteborgs konserthus uppfördes efter omarbetade ritningar av Nils Einar Ericson och invigdes 1935. Byggmästare var Olle Engkvist. Det gamla konserthuset på Heden brann 1928 och en arkitekttävling utlystes 1931 om ett nytt konserthus, vilket färdigställdes fyra år senare.
En arkitektonisk ledstjärna för N E Ericson var att skapa tekniskt riktiga byggnader. Idén om funktionens betydelse för formen avspeglas i Konserthusets fasader och byggnadsvolymer. Nils Einar Ericson hade en vision om ett konstens tempel där konsertsalens elegans lät musiken stå i centrum. Akustiken fick skapa rummet och lokalens utformning bestämdes av ljudets utbredning och dämpning.

1985 gjordes en större ombyggnad av konserthuset, då bl a åtgärder gjordes i Stora Salen för bättre akustik. Fönsterpartiet mot Götaplatsen byttes ut. I Stenhammarsalen byttes stolarna ut. På 1990-talet gjordes en renovering för återställande till ursprunglig färgsättning i husets publika delar. Även möbler renoverades.

Konserthuset tillbyggdes 1999 med en fristående byggnad på 1 200 kvm som länkades samman med den ursprungliga byggnaden. Tillbyggnadens entréfoajé är dagsljusbelyst via de vertikala glaspartierna som skiljer tillbyggnaden från den befintliga byggnaden och via en lanternin på taket. Lanterninen höjer sig markant över taknivån och upplevs västerifrån som en tydlig takpåbyggnad i samverkan med den uppstickande övningssalen och konserthusets kopparklädda snäckformade ovandel. Konserthusets baksida lämnades orörd utom vid anslutningen till de fyra tvärgående bryggorna till tillbyggnaden där några befintliga fönster ombyggts till dörröppningar. Tillbyggnaden ritades av White arkitekter och tilldelades Statens fastighetsverks arkitekturpris, Helgopriset, år 2001 för bästa komplettering av äldre byggnadsverk. Genom tillbyggnaden fick konserthuset en ny personalentré vid Victor Rydbergsgatan. Orkestern fick fler övningsrum samt omklädningsrum och de administrativa funktionerna kunde samlas på ett våningsplan. I samband med tillbyggnaden gjordes också en restaurering av vissa utrymmen i konserthuset och möblerna renoverades.

Från Götaplatsen leds man genom bottenvåningens vestibul och kapprum via en tvåarmad trappa i fonden upp till promenoiren kring Stora salen. Kapprummet är en bred hall med garderoberna placerade på sidorna i nischer. Att promenoiren sluter sig kring salen är planens grundidé. Den stora konsertsalen är byggnadens hjärta. Den har plats för 1247 personer och har av många bedömts vara en av världens bästa konsertsalar. Väggarnas
och takets material är utformade i kanadensisk sykomorlönn i syfte att ge en jämn reflexion utan egentoner. Fanéret sitter på plattor av al (ett träslag som rör sig mycket lite). Plattorna är fästade i ett ramverk av korsande reglar monterade i ett ljudabsorberande betongskal. Tanken var att ljudet skulle förflytta sig från scenen och sjunka ner jämnt i rummet. Inredningen och rummets utformning är helt anpassat efter akustiken.

Från bottenvåningens vestibul och kapprum leder en marmorklädd trappa upp till promenoiren som sluter sig kring Stora salen.

Väggen till stora konsertsalen är målad i stucco lustro och har ursprungliga armaturer. Kolonnraden mot Götaplatsen är klädd med Kuba-mahogny och har graverade glas mellan kolonnerna med dekor utförda av Gate, Lindstrand och Hald. Möblerna i foajén är formgivna av N E Ericson i samarbete med möbelarkitekt Axel Larsson. Armaturerna formgavs av Simon Gate och tillverkades av Orrefors. I byggnaden finns flera konstverk. Foajén mot Götaplatsen är smyckad med Otto Skölds freskomålning Folkvisan samt Sveriges största gobeläng, 60 kvm, Melodier vid torget av Sven X:et Erixson. Mattor och möbeltyg är designade av Inga Wedel. Dricksfontänen är nytillverkad av Orrefors efter Simon Gates ritningar. Nytillverkade bardiskar finns i promenoaren och foajén samt i foajén till Stenhammarsalen. De ritades av Ulla Antonsson och Ingrid Backman på White arkitekter.

Stenhammarsalen har plats för 450 åhörare. Salen har en mer traditionell och intim karaktär än stora salen. Snickerierna i mahogny har en rikt flödande intarsia av Ewald Dahlskog på temat Den tonande naturen.

Göteborgs Konserthus är en byggnad som visar på brytningstiden mellan klassicism och modernism. Den har en rektangulär form placerad i västöstlig riktning med konsertsalen i mitten. Byggnaden präglas av att helheten och detaljerna samverkar till ett arkitektoniskt och konstnärligt mästerverk i ett möte mellan funktion och representativitet. Vandringen mot musiken präglar husets interiör. Konserthuset är på sätt och vis två hus. Ett byggt utifrån, som en del av stadens finrum och festplats, och ett byggt inifrån, helt ägnat musikupplevelsen.

Konserthuset är modernt i sin saklighet men inte modernistiskt i sitt uttryck. En krabba i en rektangel kallade N E Eriksson konsertsalen, formad efter akustikens regler och med en demokratiskt anordnad utformning. Konserthuset ger uttryck för viktiga inslag i 1930-talets arkitektur såsom släktskapet mellan matematiken, harmoniläran, musiken och arkitekturen.

Byggnaden är uppförd i två våningar och har ett förhöjt välvt koppartak över stora konsertsalen. Fasaden mot Götaplatsen har en representativ karaktär och är klädd med Gropptorpsmarmor medan övriga fasader är av gult tegel i likhet med Götaplatsens byggnader. Fönsterpartierna mot Götaplatsen är av stål medan övriga fasader har ekfönster. Från Götaplatsen når man bottenvåningens vestibul. Övervåningen domineras av foajéns stora fönsterparti som indelas vertikalt av naturstensband. Entrén ligger skyddad under ett utskjutande tak och dörrarna är av mässing med glas.