Österängs kyrka

Interiör
Byggnaden består enbart av ett markplan, undantaget läktarvåningen i kyrkorummets södra del. Via entrén i ett ljust, uppglasat vindfång i väster når man kyrktorget, ett öppet utrymme som knyter samman byggnadens olika rum. Åt öster finns rum för barn- och ungdomsaktiviteter och i söder en större samlingssal. Åt väster vetter tre stora, glasade dörrpartier mot kyrkorummet vars takhöjd är dubbelt så hög som församlingsdelens. Taket i kyrkorummet är klätt med furupanel och längs den norra väggen finns ett fönsterband i ett upphöjt takparti vilket är salens enda ljusinsläpp. Mellan norra och södra ytterväggarna löper gjutna takbjälkar i betong. Kyrksalen har rektangulär planform med väggar av gult tegel och golv lagt med Höganäsklinkers. Koret är inkorporerat i kyrkorummets västra del. Längs norra ytterväggen finns pilastrar av gult tegel.

I koret står ett fristående bordsaltare av furu. Norr om detta, mot ytterväggen, finns en kubisk dopfunt som också är tillverkad av furu med ett dopfat av slät, lackerad koppar. På motsatt sida altaret står en flygel och en elorgel. Möbleringen är enkel med kopplade stolar placerade i två kvarter med gångar i mitten samt längs med ytterväggarna. Längs rummets norra vägg är radiatorer placerade och täckta med furupaneler. En stor kristusmålning med förgylld, rundbågsformad ram är placerad på norra väggen. I rummets bakre del finns ett upphöjt podium där styrutrustning är placerad.

I södra delen av kyrkorummet finns den ursprungliga entrén med dubbla dörrar av furu. Utanför denna finns ett kapprum och förrådsutrymmen samt en spiraltrappa som leder upp till läktaren. På läktaren finns idag arbetsrum.

Inredning och inventarier
Mitt i koret är ett fristående bordsaltare, av furu placerat. På väggen bakom altaret hänger en textil altartavla. Altartavlan är tillverkad av Jill Olsson 1980 och utgörs av sju bildvävar monterade på ett rep. Ovan detta rep finns en rund bildväv med ett träd och en triangel, symbolen för treenigheten. Intill altaret står en enkelt utformad ambo med pulpet och genombruten fot av furu. Dopfunten är tillverkad av furustavar som fogats ihop i hörnen. Överst är en furuskiva med urtag för ett dopfat av slät, lackerad koppar. Kyrkorummet har ingen fast bänkinredning utan istället kopplade stolar av furu med stoppade dynor. Stolarna s huvudsakligen placerade i två kvarter på varsin sida om mittgången. I kyrkorummets sydvästra hörn är en elektrisk orgel placerad.

Klockor
En klockstapel ritades men uppfördes av ekonomiska skäl inte samtidigt med kyrkan. Idag finns en klockstapel av rödmålade järnbalkar med en malmklocka i anslutning till kyrkans entré.

Kyrkan ritades 1975 och tillskrivs arkitekten Bo Ahlström. I det historiska materialet nämns även arkitekterna Britt-Louise Ericsson och Birger Lövkvist och det är inte helt klargjort i vilken grad dessa tre varit engagerade. Svenska kyrkan var tidigt involverade i planeringen av kyrkan trots att det var det kommunala bostadsbolaget ABK som byggde och sedermera hyrde ut kyrka och församlingslokaler till församlingen. Kyrkor byggdes vid denna tid ofta i anslutning till annan service i de nya bostadsområdenas centrum. I Österäng poängterades särskilt att kyrkan skulle byggas på avstånd från kommersiella verksamheter och istället kombineras med kommunal service som skola och bibliotek.

Svenska kyrkan i Kristianstad hyrde byggnaden tills de köpte den kring år 1987. I samarbete med EFS bedrivs verksamheten sedan dess som en samarbetskyrka.

Den ursprungliga byggnaden bestod i nedre plan av ett kvadratiskt kyrkorum med expedition, sakristia och entré på södra sidan samt en läktare över dessa utrymmen. Byggnadsmaterialen begränsades till framför allt trä, tegel, betong och klinker. Kyrkorummet planerades traditionellt med altare i öster. Inredningen av kapellet gjordes efter förslag av Bo Ahlström. I stort sett all inredning utfördes i massiv furu med noggrann kvalitets-anvisning. Stolarna till kyrkan är formgivna av Baltzar Beskow och ingick inte i den inredning som Ahlström ritade. Ingången till kyrkan utfördes som en anspråkslös enkeldörr på den södra fasaden. Lokaler för församlingsverksamhet rymdes i skolbyggnaden söder om kyrkan. För att visa på sambandet mellan de båda byggnaderna har entréerna rymts under ett gemensamt tak så att man torrskodd kan ta sig mellan byggnaderna.

1987 blev Österängs kyrka en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS; Evangeliska fosterlandsstiftelsen. I samband med detta gjordes en större tillbyggnad till kyrkan efter ritningar av Pershaf arkitektkontor. Tillbyggnaden gjordes mot kyrkans östra och norra delar och bestod av lokaler för församlingsverksamheten och ett nytt entréparti. Kyrksalen försågs med tre lika stora dörrpartier med dubbla, glasade dörrar vilka anslöt mot ett så kallat kyrktorg, en allmän och öppen yta som fungerar som en knutpunkt för anläggningens olika delar. Tillbyggnaden kom att rymma en större samlingssal, möjlig att avskärma med vikväggar, kök och rum för bland annat barnverksamhet. Ombyggnaden innebar att kyrkorummet orienterades i omvänd riktning; med altare i väster. 2002 byggdes yttertaket om efter ritningar av arkitekt Märta Wachtmeister.