Jöns Larssons hus

Huset mot gatan upplevs idag som två olika byggnader. Dels är det de sammanbyggda medeltida husen Jöns Larssons hus med en timrad tillbyggnad i väster och Mårten Ulfssons hus och dels den tillbyggda delen i öster, troligen från 1700-talet och något lägre än övriga huset.

Jöns Larssons hus och Mårten Ulfssons hus är byggda i två våningar samt vind. De olika delarna har tillkommit vid olika tidpunkter. och stommarna varierar från kalksten och tegel till liggtimmer. Sockeln utgörs av välhuggen kalksten. Bottenvåningens fasad består av en grov spritputs med äggformad spritsten. Övre våningens puts är en enhetlig slätputs. Färgsättningen är en mörkare guldockra i bottenvåningen och ljusockra i övervåningen. Byggnadens hörn är rusticerade och bottenvåningen avslutas upptill med ett slätputsat rusticerat parti och en tunn gesims. Sentida butiksfönster och dörrar har slätputsade omfattningar.

Sadeltaket är täckt med tvåkupigt rött tegel. I bottenvåningen finns stora affärsfönster och delvis glasade dörrar in till de olika butikerna. Den ursprungligen genomgående gången väster om Jöns Larssons hus är inbyggd och ingår i en frisörsalong. Gångens portal i huggen kalksten är bevarad.

Övervåningens fönster är kopplade tvåluftsfönster med mitt- och tvärpost och de nedre bågarna är indelade i
två rutor. Putsade omfattningar med överliggare som vilar på konsoler. Det andra fönstret från väster är igensatt, eventuellt har det aldrig varit ett fönster, utan är placerat där för symmetrins skull. Samtliga fönster har träbågar och liksom dörrsnickerierna är de målade i brunt.

Gårdsfasaden är varierad. De sammanbyggda äldre husen har en indragen del i väster, som motsvaras av Jöns Larssons del med tillbyggnad. Bottenvåningen är djupare och över den finns idag en loftgång. I den spritputsade fasaden finns på övervåningen inputsade knutlådor och följare. De två fönstren är likadana som gatufasadens fönster. På bottenvåningen finns ett
delvis igensatt fönster. De två dörrarna som leder in till
bottenvåningen, närmast källardörrar, har samma placering men annat utseende på panelen. Sockeln är putsad och gråmålad. De spritputsade fasaderna har en mer vanlig spritputs än gatufasaden. På taket finns plåtklädda lunettformade takkupor.
KÄLLA: Kulturhistorisk utredning, Mårten Ulfssons hus, Vadstena, Vadstena kommun, Östergötlands län, Östergötlands museum, Anita Löfgren Ek, 2011

Jöns Larsson uppförde ett hus på sin tomt, nr 2 med endast bottenvåningen i sten. Det byggdes troligen omkring 1580 samtidigt som Mårten Ulfssons hus på nuvarande tomten Nunnan nr 3. Övervåningen byggdes med reveterat timmer eller korsvirke. Jöns Larsson var liksom sin svåger Mårten Ulsson, en betrodd man i staden och var borgmästare.

Planlösningen utgjordes sannolikt av en yttre salubod mot gatan och ett inre rum mot gården. Ingång till gården var via rundbågiga portaler i huggen kalksten. Det högkvalitativa arbetet på portalerna visar ett tydligt samband med slottsbygget, där stenhuggarlaget under Peter Stenhuggare (Pierre de la Roch) från år 1579 utökats med kvalificerade stenhuggare. Husen kan bl a därför sannolikt vara byggda omkring 1580.

Ett nedslag vid mitten av 1700-talet visar att byggnaden på tomten nr 2 då var påbyggt med den timrade övervåning som finns idag.

Det första dokumenterade sammanbyggandet av de bägge husen mot Storgatan finns i en
konkursvärdering från 1836, som även nämner en tillbyggnad av timmer i väster. År 1841 köptes fastigheten av källarmästare Gustaf Boström som inredde danssalong med orkesterläktare i den förhöjda gemensamma övervåningen (Hotel de Finspong).

En ritning på Facaden vid Storgatan af gården No 67-68 i Wadstena från 1878 visar i stort samma fasadutförande som idag.

Frälsningsarmén i Vadstena startades 1888. Initiativtagare var lantbrukare Carl-Gottfrid Olsson- Barr. 1909 alternativt 1911 köptes fastigheten av Frälsningsarmén och innan fastigheten köptes hade man hyrt lokaler där. Frälsningsarmén drev verksamhet här fram till 2008.

Ett fotografi från sekelskiftet 1900 visar delar av gårdsfasaden. Det fanns då ingen loftgång, utan endast ett tegeltäckt pulpettak över den framskjutna delen av bottenvåningen. Den gamla dans- och teaterlokalen byggdes om till möteslokal enligt ritningar, sannolikt från 1920-talet. Det framgår inte några mer genomgripande förändringar av planlösningen. Gårdsfasaden visar dagens loftgång med dörrar in till lägenhet och övriga lokaler och trappa med balustrad.