Harnäs fyrplats

Fyrplatsen anlades 1865 av Vänerns seglationsstyrelse och ingick i ett
system av fyrar som skulle säkra inseglingen mot Göta kanal, som har
sitt inlopp vid Sjötorp. Göta kanal hade då varit i bruk i drygt 30 år.
Ett lykthus, som sitter monterat på fyrvaktarbostaden, har varit den
ursprungliga fyrfunktionen då det övre fyrtornet byggdes först 1890
och det nedre 1903. Lykthuset togs ur bruk när den nedre fyren
byggdes, men sitter än idag kvar på sin plats. De två fristående fyrarna
är så kallade ledfyrar, och mer specifikt ensfyrar, vilket betyder att de
är parvis placerade utefter en enslinje i anslutning till en farled.
Fyrarna placeras på olika höjd och den som är närmast vattnet kallas i
regel för den undre eller nedre fyren, och är på en lägre nivå än den
övre fyren, som i sin tur befinner sig längre bort och högre upp utefter
enslinjen

Från och med 1937 drevs fyrarna med gas och då drogs också
bemanningen av fyrplatsen in. Innan dess drevs fyrarna med all
sannolikhet av fotogen, som blev vanligt under senare delen av 1800-
talet, och fyren på bostadshuset drevs med rovolja. 2012 ersattes
gasdriften med solceller, som är monterade på fyrarna, men
utrustningen för gasdrift finns kvar i den övre fyren. Fyrplatsen var
förutom en arbetsplats också ett hem för fyrvaktarna och deras
familjer. Detta vittnar förstås bostadshuset om men det finns också
andra spår som berättar vidare om villkoren för ett litet hushåll på
senare delen av 1800-talet och 1900-talets början, såsom trädgården
med fruktträd, odlingslotter och ekonomibyggnaden med plats för djur
för husbehov.
På 1990-talet renoverades den övre fyren efter ett insektsangrepp, och
då ersattes äldre locklistpanel och brädfodring till stor del av ny likt
befintlig. Fyrvaktarstugans skorsten och skiffertak renoverades 2015,
med bidrag från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Båda fyrarna
har också målats om på senare år