Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västra Götaland, Kommun: Skövde |
Titel <itemTitle> |
Vreten |
Historik <itemDescription> |
-
Vreten nämns första gången i jordeboken 1663 som frälsetorpet Wretan. Namnet har tolkats som den bestämda formen av ordet vret i betydelsen åkerteg i skog, eller utmark. Från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet var Vreten en utgård till Kavlås i Hömbs socken, Tidaholms kommun. Vid mitten av 1800-talet blev gården genom greve Gösta Posse en självständig enhet. Hans son, Nils Fredrik Poss...
Visa hela
Vreten nämns första gången i jordeboken 1663 som frälsetorpet Wretan. Namnet har tolkats som den bestämda formen av ordet vret i betydelsen åkerteg i skog, eller utmark. Från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet var Vreten en utgård till Kavlås i Hömbs socken, Tidaholms kommun. Vid mitten av 1800-talet blev gården genom greve Gösta Posse en självständig enhet. Hans son, Nils Fredrik Posse, utvecklade egendomen ytterligare. Vid sidan av jordbruket bedrevs vid Vreten även verksamhet vid egendomens tegelbruk, kvarn och mejeri. I slutet av1800-talet uppfördes ett ångdrivet sågverk, sedan 1982 förklarat som byggnadsminne. Till Vreten byggdes även ett flertal bostäder för gårdens anställda. Ett par hundra meter söder om egendomen uppfördes 1872 en ny kyrka, Edhems kyrka (ibland även kallad Vretens kyrka), gemensam för Edåsa och Ljunghems socknar. Vid samma tid övergavs Edåsa kyrka en dryg km nordost om Vreten. Strax söder om Vretens herrgård drogs Hjo-Stenstorps smalspåriga järnväg 1873, och där växte ett litet samhälle upp kring Vretens station. Via ett stickspår längs med landsvägen mot Vretens egendom anslöts godset och dess industrier till Hjo-Stenstorps järnväg. När järnvägen mellan Hjo och Stenstorp lades ned 1967 var stickspåret till Vreten borta sedan drygt tjugo år.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Vreten nämns första gången i jordeboken 1663 som frälsetorpet Wretan. Namnet har tolkats som den bestämda formen av ordet vret i betydelsen åkerteg i skog, eller utmark. Från slutet av 1700-talet till...
Visa hela
Vreten nämns första gången i jordeboken 1663 som frälsetorpet Wretan. Namnet har tolkats som den bestämda formen av ordet vret i betydelsen åkerteg i skog, eller utmark. Från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet var Vreten en utgård till Kavlås i Hömbs socken, Tidaholms kommun. Vid mitten av 1800-talet blev gården genom greve Gösta Posse en självständig enhet. Hans son, Nils Fredrik Posse, utvecklade egendomen ytterligare. Vid sidan av jordbruket bedrevs vid Vreten även verksamhet vid egendomens tegelbruk, kvarn och mejeri. I slutet av1800-talet uppfördes ett ångdrivet sågverk, sedan 1982 förklarat som byggnadsminne. Till Vreten byggdes även ett flertal bostäder för gårdens anställda. Ett par hundra meter söder om egendomen uppfördes 1872 en ny kyrka, Edhems kyrka (ibland även kallad Vretens kyrka), gemensam för Edåsa och Ljunghems socknar. Vid samma tid övergavs Edåsa kyrka en dryg km nordost om Vreten. Strax söder om Vretens herrgård drogs Hjo-Stenstorps smalspåriga järnväg 1873, och där växte ett litet samhälle upp kring Vretens station. Via ett stickspår längs med landsvägen mot Vretens egendom anslöts godset och dess industrier till Hjo-Stenstorps järnväg. När järnvägen mellan Hjo och Stenstorp lades ned 1967 var stickspåret till Vreten borta sedan drygt tjugo år.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Området är en komplex kulturmiljö som ligger i gränstrakten mellan Edåsa och Ljunghems socknar. Vretens egendom ligger alldeles intill Ösan i den södra delen av Edåsa socken. Edhems eller Vretens kyrk...
Visa hela
Området är en komplex kulturmiljö som ligger i gränstrakten mellan Edåsa och Ljunghems socknar. Vretens egendom ligger alldeles intill Ösan i den södra delen av Edåsa socken. Edhems eller Vretens kyrka ligger endast ett par hundra meter söder om egendomen, men på andra sidan landsvägen och i Ljunghems socken. Vreten är traktens i särklass största gård, vars marker breder ut sig över en stor del av Edåsa socken. Egendomen upptar området mellan det militära skjutfältet i socknens västra del och Ösan i socknens centrala del samt den södra delen av socknen som i öster gränsar mot Fröjereds socken. Ägorna sträcker sig sålunda från sockengränsen mot Ljunghem i söder till gränsen mot Varola i norr, och domineras i de centrala delarna av öppen åkermark, medan markerna framför allt i norr och sydost utgörs av vidsträckta skogsområden. Egendomens kärnområde ligger i direkt anslutning till Ösan, som täcks av en träbro på stensatta brofästen. Herrgårdens centrala del uppvisar en komplex bebyggelsemiljö med ett stort antal byggnader, trots att flera byggnader rivits sedan 1900-talets mitt. Främst är det ekonomibyggnader vid den norra utfarten och intill Ösan som försvunnit, men även huvudbyggnadens sydöstra flygel. I egendomens centrala del präglas bebyggelsen av huvudbyggnaden med en bostadsflygel, båda uppförda 1791 och ombyggda omkring 1890, samt ytterligare ett bostadshus. Bakom huvudbyggnaden finns rester efter en parkanläggning. I nära anslutning till mangården finns ett stort antal ekonomibyggnader kopplade till jordbruket, flera från 1800-talets senare del varav ett par med de för trakten så karaktäristiska gråstensväggarna. Ytterligare ett stycke från huvudbyggnaden finns bebyggelse med koppling till egendomens industriella verksamhet, där Vretens ångsåg intar en särställning. I den yttre delen av herrgårdens kärnområde finns bostadshus uppförda för egendomens anställda, bl.a. fyra bostadshus norr om ångsågen. Ett par hundra meter nordväst om herrgårdsbebyggelsen är Vretens idrottsplats, med namnet Björkvallen, anlagd. År 1927 bildades Wretens Idrottsförening, som bedrev verksamhet under ett tiotal år, men mer eller mindre lades ned under krigsåren. År 1947 återuppstod och ombildades föreningen till Vretens Bollklubb, och det torde vara efter det att bollklubben bildats som Björkvallen anlades. Björkvallen utgörs av två gräsplaner, en grusplan och en tennisbana samt en klubbstuga med omklädningsrum. Idrottsplatsen anlades på äldre åkermark, varav den norra gräsplanen redan i bollklubbens ungdom, medan den södra gräsplanen tillkommit något senare. Björkvallen är ett tydligt avtryck från mellan- och efterkrigstiden då lokala idrottsföreningar började växa fram runt om i landet i en tid då fritid blev en realitet för allt fler människor. Strax söder om Vretens egendom uppfördes 1872 Edhems kyrka, som ersatte de två kyrkorna i Edåsa och Ljunghem, som då togs ur bruk respektive revs. Edhems kyrka kallas även Vretens kyrka, och är byggd i en nygotisk stil med engelska influenser. Arkitekt var Ernst Jacobsson och byggmästare var Per August Hallander från Varola. Den oputsade gråstenskyrkan med vapenhus och sakristia i rött tegel, liksom tegeldetaljer såsom fönsteromfattningar och taklist, är ett ovanligt byggnadsverk, något som förstärks av det åttakantiga sidoplacerade tornet. Kyrkan omges av en kyrkogård, som söder om kyrkan används som begravningsplats. Till stor del avgränsas kyrkogården mot omgivningen genom ett dike. Strax öster om kyrkan ligger ett falurött bostadshus i två våningar på fastigheten Ljunghem 10:25, Lilla Krokstorp. Husets historia är inte klarlagd, men har åtminstone under en period använts som bostad åt anställda vid Vretens egendom. Enligt vissa uppgifter skall byggnaden vara från omkring 1850, men huset är inte markerat på den ekonomiska kartan från 1877-82. Den komplexa miljön med den ståndsmässiga mangården, egendomens jordbruks- och industribyggnader, personalbostäder och den nära kopplingen till kyrkan på andra sidan Ösan och landsvägen, för tankarna till bruksmiljöer. Ingår också i: Byggnadsobjekt i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988. Vretens såg, Byggnadsminnen i Skaraborg, 1985.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2013) <itemDescription> |
-
Området är en komplex kulturmiljö som ligger i gränstrakten mellan Edåsa och Ljunghems socknar. Vretens egendom ligger alldeles intill Ösan i den södra delen av Edåsa socken. Edhems eller Vretens kyrk...
Visa hela
Området är en komplex kulturmiljö som ligger i gränstrakten mellan Edåsa och Ljunghems socknar. Vretens egendom ligger alldeles intill Ösan i den södra delen av Edåsa socken. Edhems eller Vretens kyrka ligger endast ett par hundra meter söder om egendomen, men på andra sidan landsvägen och i Ljunghems socken. Vreten är traktens i särklass största gård, vars marker breder ut sig över en stor del av Edåsa socken. Egendomen upptar området mellan det militära skjutfältet i socknens västra del och Ösan i socknens centrala del samt den södra delen av socknen som i öster gränsar mot Fröjereds socken. Ägorna sträcker sig sålunda från sockengränsen mot Ljunghem i söder till gränsen mot Varola i norr, och domineras i de centrala delarna av öppen åkermark, medan markerna framför allt i norr och sydost utgörs av vidsträckta skogsområden. Egendomens kärnområde ligger i direkt anslutning till Ösan, som täcks av en träbro på stensatta brofästen. Herrgårdens centrala del uppvisar en komplex bebyggelsemiljö med ett stort antal byggnader, trots att flera byggnader rivits sedan 1900-talets mitt. Främst är det ekonomibyggnader vid den norra utfarten och intill Ösan som försvunnit, men även huvudbyggnadens sydöstra flygel. I egendomens centrala del präglas bebyggelsen av huvudbyggnaden med en bostadsflygel, båda uppförda 1791 och ombyggda omkring 1890, samt ytterligare ett bostadshus. Bakom huvudbyggnaden finns rester efter en parkanläggning. I nära anslutning till mangården finns ett stort antal ekonomibyggnader kopplade till jordbruket, flera från 1800-talets senare del varav ett par med de för trakten så karaktäristiska gråstensväggarna. Ytterligare ett stycke från huvudbyggnaden finns bebyggelse med koppling till egendomens industriella verksamhet, där Vretens ångsåg intar en särställning. I den yttre delen av herrgårdens kärnområde finns bostadshus uppförda för egendomens anställda, bl.a. fyra bostadshus norr om ångsågen. Ett par hundra meter nordväst om herrgårdsbebyggelsen är Vretens idrottsplats, med namnet Björkvallen, anlagd. År 1927 bildades Wretens Idrottsförening, som bedrev verksamhet under ett tiotal år, men mer eller mindre lades ned under krigsåren. År 1947 återuppstod och ombildades föreningen till Vretens Bollklubb, och det torde vara efter det att bollklubben bildats som Björkvallen anlades. Björkvallen utgörs av två gräsplaner, en grusplan och en tennisbana samt en klubbstuga med omklädningsrum. Idrottsplatsen anlades på äldre åkermark, varav den norra gräsplanen redan i bollklubbens ungdom, medan den södra gräsplanen tillkommit något senare. Björkvallen är ett tydligt avtryck från mellan- och efterkrigstiden då lokala idrottsföreningar började växa fram runt om i landet i en tid då fritid blev en realitet för allt fler människor. Strax söder om Vretens egendom uppfördes 1872 Edhems kyrka, som ersatte de två kyrkorna i Edåsa och Ljunghem, som då togs ur bruk respektive revs. Edhems kyrka kallas även Vretens kyrka, och är byggd i en nygotisk stil med engelska influenser. Arkitekt var Ernst Jacobsson och byggmästare var Per August Hallander från Varola. Den oputsade gråstenskyrkan med vapenhus och sakristia i rött tegel, liksom tegeldetaljer såsom fönsteromfattningar och taklist, är ett ovanligt byggnadsverk, något som förstärks av det åttakantiga sidoplacerade tornet. Kyrkan omges av en kyrkogård, som söder om kyrkan används som begravningsplats. Till stor del avgränsas kyrkogården mot omgivningen genom ett dike. Strax öster om kyrkan ligger ett falurött bostadshus i två våningar på fastigheten Ljunghem 10:25, Lilla Krokstorp. Husets historia är inte klarlagd, men har åtminstone under en period använts som bostad åt anställda vid Vretens egendom. Enligt vissa uppgifter skall byggnaden vara från omkring 1850, men huset är inte markerat på den ekonomiska kartan från 1877-82. Den komplexa miljön med den ståndsmässiga mangården, egendomens jordbruks- och industribyggnader, personalbostäder och den nära kopplingen till kyrkan på andra sidan Ösan och landsvägen, för tankarna till bruksmiljöer. Ingår också i: Byggnadsobjekt i Carlquist, Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun, 1988. Vretens såg, Byggnadsminnen i Skaraborg, 1985.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Skövde, Västra Götaland.
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Begravningsplats
- Herrgård
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Bondgård
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Begravningsplats
-
Bondgård
-
Herrgård
-
Kyrka
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|