Almgrens sidenväveri

Almgrens sidenväveri startade 1833 av Knut August Almgren efter att han i
Frankrike studerat tekniken att väva sidentyger med jacquardvävstolar.
Verksamheten växte snabbt och var under en stor del av 1800-talet det största
sidenväveriet i Stockholm och landet. Som störst var väveriet på 1870-talet. År
1874 hade Almgrens 270 anställda varav 263 var kvinnor. Det totala antalet
anställda under väveriets långa historia har uppskattats till 900 personer, de allra
flesta av dem kvinnor som arbetade som väverskor, nysterskor, spolerskor,
varperskor eller sömmerskor. Produktionen som 1874 förekom på ytterligare
fabriker i närhet skedde på 196 vävstolar och utgjordes av 10 000 meter siden
och 100 000 dukar samt ett stort antal band. Efterfrågan på sidentyg av Almgrens
kvalitet minskade under 1900-talet och tillverkningen kom att inriktas på band
främst ordensband. Väveriverksamheten fortsatte fram till 1974, långt efter att de
andra sidenväverierna i Stockholm stängts.

År 1846 flyttades verksamheten till det nuvarande läget mellan Götgatan och
Repslagargatan. Delar av den bebyggelse som fanns där då finns kvar: ett
bostadshus mot Götgatan uppfört vid mitten av 1700-talet och senare ombyggt på
1800-talet och en gårdsbyggnad med gavel mot Repslagargatan, byggd 1813.
Snart efter flytten lät Almgren bygga på och om gårdsbyggnaden till en fabrik och
uppföra en uthuslänga och ett stall med vagnsbod som alltjämt finns kvar.
Familjen bodde i bostadshuset mot Götgatan.

Fabriksbyggnaden i tre våningar samt källare och vind vid Repslagargatan
byggdes 1862 av tegel med träbjälklag och gjutjärnskolonner. På varje våning
fanns en stor fabrikssal samt ett mindre rum. I källaren fanns maskinrum för
ångmaskin och förvaringsutrymmen bland annat för kol.

I fabriksbyggnaden finns idag en våning, på våningsplan 1, med vävstolar och
annan maskinell utrustning bevarad. Här vävs fortfarande sidentyger och band.
Våningsplanet är indelat i flera rum, ett kontorsrum med arkivalier och
mönsterprover, en vävsal, ett bomningsrum samt ett beredningsrum.
Våningsplanet ingår i museiverksamheten och är tillgängligt för besökare.
Såväl antalet som typer av maskiner har ändrats under åren. I vävsalen finns idag
plats för fyra jacquardvävstolar av trä, men endast tre står på plats. Det är möjligt
att placera ut en fjärde vid behov. Utöver handvävstolarna finns en mekanisk
bandvävstol för sex band (remdriven). I vävsalen finns också en spolmaskin
(spolmöl) och en vindmaskin (vindmöl). Båda dessa är remdrivna. Det finns också
tre maskiner för tillverkning av jacquardkort. Det mindre rummet i söder är ett
bomningsrum (varprum) med maskiner som används bland annat till att varpa och
på andra sätt förbereda väven innan den sätts upp i vävstolarna. I
beredningsrummet, som ligger längs med Repslagargatan, sker efterbehandling
med hjälp av olika maskiner för att uppnå olika effekter på tyget. Slutligen finns
kontoret där mönsterprover samt räkenskaper och andra arkivhandlingar finns
bevarade. I kontoret finns ett skrivbord och två diskar samt väggfasta hyllor.
Ytterligare utrustning och arkivhandlingar finns magasinerade på annan plats.

År 1991 återupptogs verksamheten vid Almgrens sidenväveri i familjen Almgrens
regi med en kommersiell produktion av sidentyger samt viss museiverksamhet
med visningar. I början av 2000-talet byggdes en fristående hiss för att göra
museibyggnaden tillgänglig. Hissen har getts ett modernt formspråk men är
modest i skala och utformning.

Bottenvåningen och andra våningen är kommersiella kontorslokaler. Även de är
välbevarade med i stort sett ursprunglig planlösning och autentiska brädgolv,
fönster och gjutjärnskolonner. Det finns spår av väveriverksamheten i form av t ex
rester av hjultransformationen och märken efter maskiner på golvet. I källaren och
på vinden är spåren efter den industriella verksamheten få. Källaren med
välbevarade källarvalv används som festlokal med restaurangkök. Plan 3 (vinden)
inrymmer idag utställning, hörsal samt kontor. Våningsplanet är tillgängligt för
museibesökare.

Idag rymmer bostadshuset mot Götgatan till största delen bostäder. Det äldre
fabrikshuset med gavel mot Repslagargatan rymmer kommersiella lokaler och
stallet hyrs ut som kontorslokal.