Höjdhagen

Bostadsområdet Höjdhagen ritades av Olof Thunström och var det första nyproducerade
bostadsområdet i KF:s regi. Här uppfördes mellan 19381945 hyreshus till de anställda på
fabriken med 69 friliggande enfamiljshus. Majoriteten av byggnaderna var ursprungligen 54
kvm med två rum och kök men i områdets västra och östra utkant uppfördes även tio
tjänstemannavillor i två våningar i en annan volym och med skiftande utseende, men i
samma enkla utformning som vinkelbodarna. Grundtanken var att de friliggande
enfamiljshusen skulle kunna byggas till på ena vinkeln. 1960 ritade Thunström en tillbyggnad
som bestod av ett rum eller två mindre rum förlagt på norra vinkelarmens västgavel, flera av
husen har senare byggts till på detta sätt. Thunström strävade efter att bevara befintlig
vegetation och terräng, husen är därför omsorgsfullt placerade mellan stenhällar och
befintliga träd. Det sägs att Thun-Olle själv gick ut och stakade ut husens placering i
terrängen. Vid uppförandet fick också varje hushåll ett par fruktträd och trädgårdsväxter för
att sätta sin prägel på miljön.

Byggnaderna har en utpräglad funktionalistisk utformning med en byggnadskropp i vinkel
men återkopplar samtidigt till en traditionell arkitektur och en traditionell bruksstuga genom
fasadernas faluröda panel och vita fönsteromfattningar. Husen karaktäriseras av den
avskalade och enkla fasaden med rödmålad locklistpanel med platt profil, smäckra
fönsterbågarna och smala fönsterfoder samt smal vindskiva. Det mycket flacka sadeltaket
belagt med papp ger intryck av ett pulpettak. Byggnaden har i princip inget takutsprång,
vilket utmärker det funktionalistiska uttrycket. Området har en sammanhållen karaktär genom husens färgsättning och grundform, trots att flera tillbyggnader och fasadändringar gjorts
inom området. Husens varierande placeringar i det kuperade skärgårdslandskapet bidrar
tillsammans med naturens skiftningar till områdets variationsrikedom. Även områdets vägnät
har anpassats efter den kuperade terrängen samt att Thunström lät följa den gamla
landsvägens slingrande sträckning i norr. De smala vägarna är ett viktigt karaktärsdrag i
området. Gränsen mellan privat och gemensam mark upplevs flytande, vilket också är ett
viktigt karaktärsdrag i området. Det var också den ursprungliga tanken att naturen runt husen
skulle upplevas som gemensam mark.

Byggnaderna har en utpräglad funktionalistisk utformning med en byggnadskropp i vinkel
men återkopplar samtidigt till en traditionell arkitektur och en traditionell bruksstuga genom
fasadernas faluröda panel och vita fönsteromfattningar. Husen karaktäriseras av den
avskalade och enkla fasaden med rödmålad locklistpanel med platt profil, smäckra
fönsterbågarna och smala fönsterfoder samt smal vindskiva. Det mycket flacka sadeltaket
belagt med papp ger intryck av ett pulpettak. Byggnaden har i princip inget takutsprång,
vilket utmärker det funktionalistiska uttrycket. Området har en sammanhållen karaktär genom husens färgsättning och grundform, trots att flera tillbyggnader och fasadändringar gjorts
inom området. Husens varierande placeringar i det kuperade skärgårdslandskapet bidrar
tillsammans med naturens skiftningar till områdets variationsrikedom. Även områdets vägnät
har anpassats efter den kuperade terrängen samt att Thunström lät följa den gamla
landsvägens slingrande sträckning i norr. De smala vägarna är ett viktigt karaktärsdrag i
området. Gränsen mellan privat och gemensam mark upplevs flytande, vilket också är ett
viktigt karaktärsdrag i området. Det var också den ursprungliga tanken att naturen runt husen
skulle upplevas som gemensam mark.

Byggnaderna har en utpräglad funktionalistisk utformning med en byggnadskropp i vinkel
men återkopplar samtidigt till en traditionell arkitektur och en traditionell bruksstuga genom
fasadernas faluröda panel och vita fönsteromfattningar. Husen karaktäriseras av den
avskalade och enkla fasaden med rödmålad locklistpanel med platt profil, smäckra
fönsterbågarna och smala fönsterfoder samt smal vindskiva. Det mycket flacka sadeltaket
belagt med papp ger intryck av ett pulpettak. Byggnaden har i princip inget takutsprång,
vilket utmärker det funktionalistiska uttrycket. Området har en sammanhållen karaktär genom husens färgsättning och grundform, trots att flera tillbyggnader och fasadändringar gjorts
inom området. Husens varierande placeringar i det kuperade skärgårdslandskapet bidrar
tillsammans med naturens skiftningar till områdets variationsrikedom. Även områdets vägnät
har anpassats efter den kuperade terrängen samt att Thunström lät följa den gamla
landsvägens slingrande sträckning i norr. De smala vägarna är ett viktigt karaktärsdrag i
området. Gränsen mellan privat och gemensam mark upplevs flytande, vilket också är ett
viktigt karaktärsdrag i området. Det var också den ursprungliga tanken att naturen runt husen
skulle upplevas som gemensam mark.

Byggnaderna har en utpräglad funktionalistisk utformning med en byggnadskropp i vinkel
men återkopplar samtidigt till en traditionell arkitektur och en traditionell bruksstuga genom
fasadernas faluröda panel och vita fönsteromfattningar. Husen karaktäriseras av den
avskalade och enkla fasaden med rödmålad locklistpanel med platt profil, smäckra
fönsterbågarna och smala fönsterfoder samt smal vindskiva. Det mycket flacka sadeltaket
belagt med papp ger intryck av ett pulpettak. Byggnaden har i princip inget takutsprång,
vilket utmärker det funktionalistiska uttrycket. Området har en sammanhållen karaktär genom husens färgsättning och grundform, trots att flera tillbyggnader och fasadändringar gjorts
inom området. Husens varierande placeringar i det kuperade skärgårdslandskapet bidrar
tillsammans med naturens skiftningar till områdets variationsrikedom. Även områdets vägnät
har anpassats efter den kuperade terrängen samt att Thunström lät följa den gamla
landsvägens slingrande sträckning i norr. De smala vägarna är ett viktigt karaktärsdrag i
området. Gränsen mellan privat och gemensam mark upplevs flytande, vilket också är ett
viktigt karaktärsdrag i området. Det var också den ursprungliga tanken att naturen runt husen
skulle upplevas som gemensam mark.

Bostadsområdet Höjdhagen ritades av Olof Thunström och var det första nyproducerade
bostadsområdet i KF:s regi. Här uppfördes mellan 19381945 hyreshus till de anställda på
fabriken med 69 friliggande enfamiljshus. Majoriteten av byggnaderna var ursprungligen 54
kvm med två rum och kök men i områdets västra och östra utkant uppfördes även tio
tjänstemannavillor i två våningar i en annan volym och med skiftande utseende, men i
samma enkla utformning som vinkelbodarna. Grundtanken var att de friliggande
enfamiljshusen skulle kunna byggas till på ena vinkeln. 1960 ritade Thunström en tillbyggnad
som bestod av ett rum eller två mindre rum förlagt på norra vinkelarmens västgavel, flera av
husen har senare byggts till på detta sätt. Thunström strävade efter att bevara befintlig
vegetation och terräng, husen är därför omsorgsfullt placerade mellan stenhällar och
befintliga träd. Det sägs att Thun-Olle själv gick ut och stakade ut husens placering i
terrängen. Vid uppförandet fick också varje hushåll ett par fruktträd och trädgårdsväxter för
att sätta sin prägel på miljön.

Bostadsområdet Höjdhagen ritades av Olof Thunström och var det första nyproducerade
bostadsområdet i KF:s regi. Här uppfördes mellan 19381945 hyreshus till de anställda på
fabriken med 69 friliggande enfamiljshus. Majoriteten av byggnaderna var ursprungligen 54
kvm med två rum och kök men i områdets västra och östra utkant uppfördes även tio
tjänstemannavillor i två våningar i en annan volym och med skiftande utseende, men i
samma enkla utformning som vinkelbodarna. Grundtanken var att de friliggande
enfamiljshusen skulle kunna byggas till på ena vinkeln. 1960 ritade Thunström en tillbyggnad
som bestod av ett rum eller två mindre rum förlagt på norra vinkelarmens västgavel, flera av
husen har senare byggts till på detta sätt. Thunström strävade efter att bevara befintlig
vegetation och terräng, husen är därför omsorgsfullt placerade mellan stenhällar och
befintliga träd. Det sägs att Thun-Olle själv gick ut och stakade ut husens placering i
terrängen. Vid uppförandet fick också varje hushåll ett par fruktträd och trädgårdsväxter för
att sätta sin prägel på miljön.

Bostadsområdet Höjdhagen ritades av Olof Thunström och var det första nyproducerade
bostadsområdet i KF:s regi. Här uppfördes mellan 19381945 hyreshus till de anställda på
fabriken med 69 friliggande enfamiljshus. Majoriteten av byggnaderna var ursprungligen 54
kvm med två rum och kök men i områdets västra och östra utkant uppfördes även tio
tjänstemannavillor i två våningar i en annan volym och med skiftande utseende, men i
samma enkla utformning som vinkelbodarna. Grundtanken var att de friliggande
enfamiljshusen skulle kunna byggas till på ena vinkeln. 1960 ritade Thunström en tillbyggnad
som bestod av ett rum eller två mindre rum förlagt på norra vinkelarmens västgavel, flera av
husen har senare byggts till på detta sätt. Thunström strävade efter att bevara befintlig
vegetation och terräng, husen är därför omsorgsfullt placerade mellan stenhällar och
befintliga träd. Det sägs att Thun-Olle själv gick ut och stakade ut husens placering i
terrängen. Vid uppförandet fick också varje hushåll ett par fruktträd och trädgårdsväxter för
att sätta sin prägel på miljön.