Båk

Skogsremsan mellan Vänern och Dalboslätten kallas Sjöskogen och har under flera hundra år utgjort hem för backstugusittare och torpare. Ofta dagsverksarbetade de på de bondgårdar som låg strax väster om Sjöskogen, exempelvis Erlandsrud, Stora Ängenäs, Skogserud, Källstorp och Sunnanå Gård. En del av dessa gårdar finns kvar, men i förändrat tillstånd. Den fattigdom folket i Sjöskogen levde under tvingade dem ofta att bedriva en blandekonomi som bland annat gick ut på jakt och fiske, bärplockning, tjärbränning, enkelt hantverk och till och med tiggeri. Stugorna och torpen som de levde i går fortfarande att hitta spår och ruiner av i skogen. Den långgrunda stranden Vita Sannar beskrevs redan i början av 1900-talet som en omtyckt plats av ungdomar och turistande sommargäster, och att den vore lämplig att med »fina sommarvillor planeras«. Under 1930- och 1940-talet uppfördes de första fritidsstugorna
på platsen strax norr om stranden. Även öarna i Sunnanå skärgård började bebyggas. Ofta var det järnvägsarbetare som arrenderade mark av tomtägaren och uppförde enkla hus bestående av ett rum med kokvrå. Utvecklingen med små enkla fritidshus som växte fram fanns på många ställen i landet när även arbetarefamiljer började få möjlighet att skaffa sig en fritidsstuga. Under 1950-talet uppfördes en badanläggning med simskola på Vita Sannar. Dit gick redan då en »badbåt « från Sunnanå Hamn och där fanns både servering och dansbana. I slutet av 1970-talet bereddes yta åt den camping som några år senare gjordes till en företagsverksamhet under entreprenören Gösta Westmans initiativ. Under samma tid erbjöds stugägarna att friköpa tomterna intill stranden. I samband med detta flyttades många av de äldre husen. I början av 1990-talet fick området tillgång till kommunalt vatten. Sedan år 2002 har fastighetsägarna möjlighet att skriva sig på platsen. Idag är stugorna i Vita Sannar bland de dyraste fastigheterna i hela Melleruds kommun.

Skogsremsan mellan Vänern och Dalboslätten kallas Sjöskogen och har under flera hundra år utgjort hem för backstugusittare och torpare. Ofta dagsverksarbetade de på de bondgårdar som låg strax väster om Sjöskogen, exempelvis Erlandsrud, Stora Ängenäs, Skogserud, Källstorp och Sunnanå Gård. En del av dessa gårdar finns kvar, men i förändrat tillstånd. Den fattigdom folket i Sjöskogen levde under tvingade dem ofta att bedriva en blandekonomi som bland annat gick ut på jakt och fiske, bärplockning, tjärbränning, enkelt hantverk och till och med tiggeri. Stugorna och torpen som de levde i går fortfarande att hitta spår och ruiner av i skogen. Den långgrunda stranden Vita Sannar beskrevs redan i början av 1900-talet som en omtyckt plats av ungdomar och turistande sommargäster, och att den vore lämplig att med »fina sommarvillor planeras«. Under 1930- och 1940-talet uppfördes de första fritidsstugorna
på platsen strax norr om stranden. Även öarna i Sunnanå skärgård började bebyggas. Ofta var det järnvägsarbetare som arrenderade mark av tomtägaren och uppförde enkla hus bestående av ett rum med kokvrå. Utvecklingen med små enkla fritidshus som växte fram fanns på många ställen i landet när även arbetarefamiljer började få möjlighet att skaffa sig en fritidsstuga. Under 1950-talet uppfördes en badanläggning med simskola på Vita Sannar. Dit gick redan då en »badbåt « från Sunnanå Hamn och där fanns både servering och dansbana. I slutet av 1970-talet bereddes yta åt den camping som några år senare gjordes till en företagsverksamhet under entreprenören Gösta Westmans initiativ. Under samma tid erbjöds stugägarna att friköpa tomterna intill stranden. I samband med detta flyttades många av de äldre husen. I början av 1990-talet fick området tillgång till kommunalt vatten. Sedan år 2002 har fastighetsägarna möjlighet att skriva sig på platsen. Idag är stugorna i Vita Sannar bland de dyraste fastigheterna i hela Melleruds kommun.