F.d Ridhuset på Karolinska skolan

F.d. Ridhuset och F.d. Stabsbyggnaden (nedan kallade Ridhuset och Stabsbyggnaden) är idag de enda bevarade byggnaderna från den militära verksamhet som under större delen av 1800-talet fanns i centrala Örebro. Den historien lever också kvar genom kvartersnamnet Husaren, där Karolinska skolan sedan början av 1900-talet satt sin prägel på miljön. Ridhuset används sedan år 1957 av Karolinska skolan som gymnastiklokal. Stabsbyggnaden blev byggnadsminne år 2002.

Norr om slottet och Svartån, på platsen för den nuvarande parken framför Centralpalatset, låg en 1700-talsbyggnad som år 1835 togs över av Livregementets husarer (K 3). Den kom då att kallas Husarstallet och innehöll bl.a. stall och logement för ett 100-tal husarer. Regementet kallades under den tid det var förlagt till Örebro även Närkes husarer. Regementet flyttade år 1905 till Skövde och levde vidare i landets militära organisation under namnet K 3. Husarstallet revs år 1912 i samband med att Centralpalatset byggdes och platsen gjordes då om till en park, Centralparken.

Ridhuset och Stabsbyggnaden uppfördes under åren 1861-1862.

Det nya ridhuset ersatte ett äldre ridhus som låg på den plats där byggnaden Sibirien på Karolinska skolan ligger i norra delen av Kv Husaren. Dåvarande stadsarkitekten i Örebro Fridolf Wijnbladh fick i uppdrag att rita det nya ridhuset. Det är oklart om han också svarade för ritningarna till Stabsbyggnaden. Wijnbladh var en välutbildad och skicklig arkitekt som väl behärskade de historiserande arkitekturstilar som de ledande arkitekterna använde under 1800-talet. I sina byggnader i Örebro använde han ofta klassicerande stilar. Med tanke på Stabsbyggnadens väl avvägda volymer och tydliga karaktär av nyrenässans, finns det därför inget som motsäger att Wijnbladh skulle kunna vara arkitekten. Fridolf Wijnbladh var stadsarkitekt i Örebro under åren 1854-1872. Han ritade många av de byggnader som uppfördes efter stadsbranden i Örebro år 1854 och som fortfarande präglar stadsbilden i centrala Örebro. Till de mer betydelsefulla hör Rådhuset, Örebro Hotell/Stora hotellet och Örebro Teater.

Ridhuset är byggt i en medeltidsinspirerad stil där exteriören karakteriseras av runbågiga former i fönster och fasaddekorationer. Fasaderna inramas av lisener och en rundbågsfris längs takfoten. Den södra fasaden mot Stabsbyggnaden har en tredelad mittrisalit. De tre delarna avdelas av åttakantiga kolonner som avslutas med korta gjutjärnspiror. Ridhuset och Stabsbyggnaden binds längs Slottsgatan samman av en mur med samma fasaduppbyggnad med lisener och rundbågsfris som på Ridhuset.

År 1895 byggdes Ridhuset om invändigt för att användas som infanterivolontärskola och exercishus. År 1957 byggdes det om till bollhus för Karolinska skolan. Då tillkom också förbindelsegången mellan Ridhuset och Karolinska skolans gymnastikbyggnad.

Bollhus kallades förr byggnader avsedda för bollspel. De byggdes främst under 1500-1800-talen för de bollsporter som då spelades, i första hand föregångare till vår tids tennis.

År 1996 gjordes en restaurering av byggnadens fönster och fasader, då restaurerades också muren längs Slottsgatan. Under åren 2015-2016 gjordes ytterligare en restaurering av byggnaden samtidigt som hela Karolinska skolan renoverades. Den senaste restaureringen har gjorts med en hög antikvarisk ambitionsnivå som tydligt lyfter fram byggnadens stora kulturhistoriska värde och betydelse i stadsmiljön.

F.d. Ridhuset och F.d. Stabsbyggnaden (nedan kallade Ridhuset och Stabsbyggnaden) är idag de enda bevarade byggnaderna från den militära verksamhet som under större delen av 1800-talet fanns i centrala Örebro. Den historien lever också kvar genom kvartersnamnet Husaren, där Karolinska skolan sedan början av 1900-talet satt sin prägel på miljön. Ridhuset används sedan år 1957 av Karolinska skolan som gymnastiklokal. Stabsbyggnaden blev byggnadsminne år 2002.

Norr om slottet och Svartån, på platsen för den nuvarande parken framför Centralpalatset, låg en 1700-talsbyggnad som år 1835 togs över av Livregementets husarer (K 3). Den kom då att kallas Husarstallet och innehöll bl.a. stall och logement för ett 100-tal husarer. Regementet kallades under den tid det var förlagt till Örebro även Närkes husarer. Regementet flyttade år 1905 till Skövde och levde vidare i landets militära organisation under namnet K 3. Husarstallet revs år 1912 i samband med att Centralpalatset byggdes och platsen gjordes då om till en park, Centralparken.

Ridhuset och Stabsbyggnaden uppfördes under åren 1861-1862.

Det nya ridhuset ersatte ett äldre ridhus som låg på den plats där byggnaden Sibirien på Karolinska skolan ligger i norra delen av Kv Husaren. Dåvarande stadsarkitekten i Örebro Fridolf Wijnbladh fick i uppdrag att rita det nya ridhuset. Det är oklart om han också svarade för ritningarna till Stabsbyggnaden. Wijnbladh var en välutbildad och skicklig arkitekt som väl behärskade de historiserande arkitekturstilar som de ledande arkitekterna använde under 1800-talet. I sina byggnader i Örebro använde han ofta klassicerande stilar. Med tanke på Stabsbyggnadens väl avvägda volymer och tydliga karaktär av nyrenässans, finns det därför inget som motsäger att Wijnbladh skulle kunna vara arkitekten. Fridolf Wijnbladh var stadsarkitekt i Örebro under åren 1854-1872. Han ritade många av de byggnader som uppfördes efter stadsbranden i Örebro år 1854 och som fortfarande präglar stadsbilden i centrala Örebro. Till de mer betydelsefulla hör Rådhuset, Örebro Hotell/Stora hotellet och Örebro Teater.

Ridhuset är byggt i en medeltidsinspirerad stil där exteriören karakteriseras av runbågiga former i fönster och fasaddekorationer. Fasaderna inramas av lisener och en rundbågsfris längs takfoten. Den södra fasaden mot Stabsbyggnaden har en tredelad mittrisalit. De tre delarna avdelas av åttakantiga kolonner som avslutas med korta gjutjärnspiror. Ridhuset och Stabsbyggnaden binds längs Slottsgatan samman av en mur med samma fasaduppbyggnad med lisener och rundbågsfris som på Ridhuset.

År 1895 byggdes Ridhuset om invändigt för att användas som infanterivolontärskola och exercishus. År 1957 byggdes det om till bollhus för Karolinska skolan. Då tillkom också förbindelsegången mellan Ridhuset och Karolinska skolans gymnastikbyggnad.

Bollhus kallades förr byggnader avsedda för bollspel. De byggdes främst under 1500-1800-talen för de bollsporter som då spelades, i första hand föregångare till vår tids tennis.

År 1996 gjordes en restaurering av byggnadens fönster och fasader, då restaurerades också muren längs Slottsgatan. Under åren 2015-2016 gjordes ytterligare en restaurering av byggnaden samtidigt som hela Karolinska skolan renoverades. Den senaste restaureringen har gjorts med en hög antikvarisk ambitionsnivå som tydligt lyfter fram byggnadens stora kulturhistoriska värde och betydelse i stadsmiljön.

F.d. Ridhuset och F.d. Stabsbyggnaden (nedan kallade Ridhuset och Stabsbyggnaden) är idag de enda bevarade byggnaderna från den militära verksamhet som under större delen av 1800-talet fanns i centrala Örebro. Den historien lever också kvar genom kvartersnamnet Husaren, där Karolinska skolan sedan början av 1900-talet satt sin prägel på miljön. Ridhuset används sedan år 1957 av Karolinska skolan som gymnastiklokal. Stabsbyggnaden blev byggnadsminne år 2002.

Norr om slottet och Svartån, på platsen för den nuvarande parken framför Centralpalatset, låg en 1700-talsbyggnad som år 1835 togs över av Livregementets husarer (K 3). Den kom då att kallas Husarstallet och innehöll bl.a. stall och logement för ett 100-tal husarer. Regementet kallades under den tid det var förlagt till Örebro även Närkes husarer. Regementet flyttade år 1905 till Skövde och levde vidare i landets militära organisation under namnet K 3. Husarstallet revs år 1912 i samband med att Centralpalatset byggdes och platsen gjordes då om till en park, Centralparken.

Ridhuset och Stabsbyggnaden uppfördes under åren 1861-1862.

Det nya ridhuset ersatte ett äldre ridhus som låg på den plats där byggnaden Sibirien på Karolinska skolan ligger i norra delen av Kv Husaren. Dåvarande stadsarkitekten i Örebro Fridolf Wijnbladh fick i uppdrag att rita det nya ridhuset. Det är oklart om han också svarade för ritningarna till Stabsbyggnaden. Wijnbladh var en välutbildad och skicklig arkitekt som väl behärskade de historiserande arkitekturstilar som de ledande arkitekterna använde under 1800-talet. I sina byggnader i Örebro använde han ofta klassicerande stilar. Med tanke på Stabsbyggnadens väl avvägda volymer och tydliga karaktär av nyrenässans, finns det därför inget som motsäger att Wijnbladh skulle kunna vara arkitekten. Fridolf Wijnbladh var stadsarkitekt i Örebro under åren 1854-1872. Han ritade många av de byggnader som uppfördes efter stadsbranden i Örebro år 1854 och som fortfarande präglar stadsbilden i centrala Örebro. Till de mer betydelsefulla hör Rådhuset, Örebro Hotell/Stora hotellet och Örebro Teater.

Ridhuset är byggt i en medeltidsinspirerad stil där exteriören karakteriseras av runbågiga former i fönster och fasaddekorationer. Fasaderna inramas av lisener och en rundbågsfris längs takfoten. Den södra fasaden mot Stabsbyggnaden har en tredelad mittrisalit. De tre delarna avdelas av åttakantiga kolonner som avslutas med korta gjutjärnspiror. Ridhuset och Stabsbyggnaden binds längs Slottsgatan samman av en mur med samma fasaduppbyggnad med lisener och rundbågsfris som på Ridhuset.

År 1895 byggdes Ridhuset om invändigt för att användas som infanterivolontärskola och exercishus. År 1957 byggdes det om till bollhus för Karolinska skolan. Då tillkom också förbindelsegången mellan Ridhuset och Karolinska skolans gymnastikbyggnad.

Bollhus kallades förr byggnader avsedda för bollspel. De byggdes främst under 1500-1800-talen för de bollsporter som då spelades, i första hand föregångare till vår tids tennis.

År 1996 gjordes en restaurering av byggnadens fönster och fasader, då restaurerades också muren längs Slottsgatan. Under åren 2015-2016 gjordes ytterligare en restaurering av byggnaden samtidigt som hela Karolinska skolan renoverades. Den senaste restaureringen har gjorts med en hög antikvarisk ambitionsnivå som tydligt lyfter fram byggnadens stora kulturhistoriska värde och betydelse i stadsmiljön.