ÖSTRA TOLLSTAD KYRKOGÅRD

Kyrkogården ligger i brytbygden mellan slätten och skogen. Terrängen är relativt flack
med åkermark, beten och impediment. Kyrkogården har en rektangulär planform i
nord/sydlig riktning. På kyrkogården låg Östra Tollstad medeltida kyrka. Den revs i
samband med att en ny kyrka uppfördes 250 m sydväst om kyrkogården. Kyrkogården
har dock varit i fortsatt bruk hela tiden.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av fem kvarter: A-E.

Allmän karaktär
Kyrkogården har en mycket lummig parkkaraktär genom de stora träden som flankerar
mittgången (n/s), och de mindre träden i väster och öster. Träden är rumsskapande.
Dessutom växer höga lövträd på markerna i kyrkogårdens närhet. Huvudgrindarna i
söder är smidda järngrindar. Kyrkogården är strikt indelad med grusgångar och den
strikta karaktären understryks av rygghäckarna. En rad gravar finns utmed
kyrkogårdsmuren runt hela kyrkogården Delar av kvarter E har linjegravskaraktär.

Omgärdning
Västra muren: 0,4-0,9 m hög kallmurad stödmur av 0,3-1 m stora huggna gråstensblock.
De flesta stenarna är ca 0,3-0,5 m stora.
Norra muren: ca 0,9 m hög stödmur av 0,3-1 m stor huggen gråsten. Kallmurad i 2-3
skift. En del stenar har kilmärken. Ett nätstängsel finns på delar av muren.
Östra muren: hela muren löper mot prästgårdens trädgård. I sydöst är den 1,2 m hög i
två skift av ca 1,4 m stora huggna block med bruksfogar. På muren finns ett trådstaket
(Gunnebostängsel) och utanför murens sydöstra hörn finns en grind, lika staketet, till
prästgårdsträdgården. Delar av muren har ett mindre stenmaterial.
Södra muren: ca 0,8 m hög av ca 0,5-1,7 m stora huggna gråstensblock i två skift med
bruksfogar. En del stenar har kilmärken.

Ingångar
Väster: i väster finns en ingång från minneslunden som går över i mittgången väst/öst.
Söder: i söder finns den enda grinden. Det är en dubbel smidesgrind med spjälor och en
tulpanbård i övre delen och vegetativa slingor i nedre delen. I mitten syns bokstäverna
ACS och årtalet 1823. Högst upp finns även bokstäverna G och E (se Kyrkogårdens
historik). Grindstolparna av granit är fyrkantiga med avfasade hörn och pyramidkrön.

Vegetation
Innanför muren växer en ca 1,2 meter hög häck av sibirisk ärtbuske. 10 stycken oxlar
växer på västra sidan innanför häcken runt kyrkogården. Ingen trädkrans i norra eller
södra delen. 12 höga björkar växer på östra sidan runt kyrkogården. Mittgången
syd/nord från grinden kantas av åtta stycken högväxta lindar, som ger kyrkogården en
något stadsmässig prägel. Här står också vita soffor.

Gångsystem
En grusgång löper runt kyrkogården med en rad gravar mellan gång och mur. En
grusgång går i mitten i nord/sydlig riktning och en i väst/östlig. Grusgångarna är av ljust
naturgrus. I kvarteren finns delvis övervuxna rader med stenplattor.

Gravvårdstyper
I kyrkogårdens nordöstra hörn står en gravhäll från 1680 uppställd. Intill står tre
prästvårdar av kalksten. Här finns även en stor grusgrav omgärdad av ett smidesstaket
och med två stora kors i svart, polerad granit. I norr finns enstaka grusgravar med
stenram och i södra delen en grusgrav med smidesstaket. I kv E finns en del mindre
gravvårdar som står på den f d allmänna linjen, bl a ett träkors över socknens siste
fattighjon.

Minneslund
Minneslunden består av en stor öppen gräsyta med särskild plats för gravsättning. En
grusgång leder fram till minnesstenen. Här finns syrenhäck, en mindre vattenspegel,
barrväxter och soffor. Väster och norr om minneslunden är det naturmark. I söder finns
höga lövträd och klippt gräsyta. Mellan minneslunden och kyrkogården finns ett grävt
dike/ränna där gravvårdar, som plockats bort från kyrkogården, står placerade mot
muren.

Byggnader
I sydvästra hörnet av kvarter A finns en redskapsbod. Fasader av grönmålad
locklistpanel, sadeltak med trekupigt rött tegel. En enkel brunmålad bräddörr.

Övrigt
På kyrkogården finns en minnessten över den medeltida kyrkan.
Belysningen består av svarta lyktstolpar med hängande, droppformat glas.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr 1-291
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-291.

Allmän karaktär
Kvarteret går runt hela kyrkogården och har en varierad men strikt prägel. En del gravar
är större familjegravar.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Södra grinden, västra ingången.

Vegetation
Häck av sibirisk ärtbuske som bildar bakgrund till gravvårdarna invid kyrkogårdsmuren,
träd i trädkransen och tre korta häckrader med rosenspirea i norr. Tre enkelrader med
delvis övervuxna stenplattor går mellan häckarna.

Gångsystem
Grusgång utmed hela kvarteret.

Gravvårdstyper
I norra delen finns två grusgravar, en med text på stenramen och en med korsvårdar i
svart granit. En gravhäll från 1600-talet är rest under tak. Några äldre prästvårdar står
här. Fyra stenar från 1600-talet har nu placerats i kyrkans vapenhus. Ett gjutjärnskors. I
övrigt gravvårdar av olika karaktär, några som mindre bautastenar och några sentida
låga breda. Gravläggningar från 1800-talet 2000-talet, i huvudsak från 1920-talet och
framåt. De flesta gravvårdarna är av svart, grå eller röd granit. Kalksten i äldre vårdar.

Byggnader
Redskapsbod.

Kvarter B Gravplats nr 1-115
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-115 och ligger på kyrkogårdens sydöstra del. I väster
och norr mittgång samt kvarter E och C, i öster och söder kvarter A. Planformen är
rektangulär nord/syd.

Allmän karaktär
Enhetlig strikt karaktär med något större gravanläggningar i söder.

Omgärdning
-

Ingångar
-

Vegetation
Tre spireahäckar i nord/sydlig riktning. Två lindar som hör till mittgången.

Gångsystem
Grusgångar runt kvarteret och två enkelrader med stenplattor som går mellan
gravraderna.

Gravvårdstyper
I söder finns en grusgrav för en smedsläkt med smidesstaket och en grav med stenram
och gräs. En grav utmed mittgången. Varierande vårdar från smala till sentida, breda.
Gravläggningar från 1920-talet 2000-talet varav relativt många från 1920-talet. Röd,
grå och svart granit.

Övrigt
Åttkantig vattenbrunn av stående kalkstenshällar med kalkstensplattor som krön och
kalksten som gång runtom. Vaser och soptunnor.

Kvarter C Gravplats nr 1-126
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-126 och ligger på kyrkogårdens nordöstra del. I väster
mittgång och kvarter D, i norr och öster kvarter A och i söder mittgång och kvarter B.

Allmän karaktär
Enhetlig strikt karaktär samt köpegravar i norr.

Omgärdning
-

Ingångar
-

Vegetation
Tre häckar med spireabuskar i nord/sydlig riktning. En lind hör till mittgången. En av
gravarna i norra delen har två fyrkantsklippta tujabuskar.

Gångsystem
Grusgångar runt kvarteret och två enkelrader med delvis övervuxna stenplattor som går
mellan gravraderna.

Gravvårdstyper
I kvarterets norra del finns tre grusgravar med stenram. En grav är parallell med
mittgången. Två stenar är av bautastenstyp och en natursten. I övrigt är det en del
sentida låga och breda vårdar samt en del något äldre och mindre vårdar för bland annat
familjegravar. Gravläggningar från 1910-talet 2000-talet. Gravstenar i grå, röd och
svart granit.

Kvarter D Gravplats nr 1-132
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-132 och ligger på kyrkogårdens nordvästra del. I
väster och norr kvarter A, i öster mittgång och kvarter C, i söder mittgång och kvarter E.

Allmän karaktär
Enhetlig strikt karaktär.

Omgärdning
-

Ingångar
-

Vegetation
En formklippt, ca en meter hög tujahäck i norra delen, två stycken ca 1,3 meter höga
oxbärshäckar i västra och östra kanten och en häck med ölandstok i mitten. Formklippta
tujabuskar och två tujaträd vid gravar i norr. En lind vid mittgången.

Gångsystem
Grusgång går runt kvarteret, en enkelrad respektive två tätt liggande enkelrader med
delvis övervuxna stenplattor går mellan gravraderna.

Gravvårdstyper
Gravläggningar från framför allt mitten av 1900-talet 2000-talet, i huvudsak 1940-
1950-tal. Mestadels låga och breda vårdar. Gravstenar i röd och grå granit.

Kvarter E Gravplats nr 1-138
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-138 och ligger på kyrkogårdens sydvästra del. I väster
och söder kvarter A, i norr mittgång och kvarter D, i öster mittgång och kvarter B.

Allmän karaktär
Varierad karaktär där vissa partier har kvar linjegravvårdar, s k allmänna linjen.

Omgärdning
-

Ingångar
-

Vegetation
Två stycken ca 1,3 meter höga oxbärshäckar i nord/sydlig riktning finns i väster och
öster och två häckar med rosenspirea i mitten. Två lindar vid mittgången.

Gångsystem
Grusgång runt kvarteret. Två enkelrader med delvis övervuxna stenplattor mellan
gravraderna.

Gravvårdstyper
Gravläggningar från 1916-2001, med flera gravar från 1950-1960-talet. Ett träkors och
en del mindre vårdar på de allmänna gravarna och en del senare låga och breda vårdar.
Gravstenar i grå, röd och svart granit.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Enligt sockenhandlingar fanns en klockstapel på kyrkogården fram till mitten av 1700-
talet då klockorna flyttades in i kyrkans torn.
På en konceptkarta över prästgårdens ägor som upprättades i samband med storskifte
1797 finns en tydlig avbildning av kyrkogården. Den är rektangulär i nord/sydlig
riktning, men något smalare än idag. Det finns en ingång i söder och en i norra delen av
västra muren. Det rör sig troligen om stigluckor. I sydvästra hörnet är en byggnad
inritad. Byggnadens funktion är okänd, men i ett sockenstämmoprotokoll från 1780-
talet står det att man ska uppföra en kyrkobod med magasin. Det kan mycket väl vara
den byggnad som är markerad på kartan. En karta över Fröstad by gällande enskifte och
ägoutbyte 1820 visar fortfarande kyrkogårdens långsmala utsträckning, stigluckor och
byggnaden i sydvästra hörnet. Från söder går en väg till den södra stigluckan.
År 1823 skaffade man nya grindar till södra ingången. Årtalet ingår i grindarnas dekor
liksom ACS och GE. Huvudfinansiär av grindarna var Adam CarlsSon och smeden
hette Gustaf Esping. Han var smidesmästare till fler grindar, bl a till kyrkogården i
Sjögestad.

I en inventeringsrapport över kyrkogården i Östra Tollstad utförd av Jan Danielson och
Per-Arne Ek finns en historik med uppgifter från bl a andra delen av 1800-talet och
tidigt 1900-tal. Enligt en uppgift från 1852 var kyrkogården så vattensjuk att den var
otjänlig för jordfästningar. Samma år beslutar man att lik ska begravas i en linje
närmast östra kyrkogårdsmuren och flera av de framstående personerna inom
sockenstämman antecknar sig för blivande gravplatser, t ex riksdagsman Anders
Andersson, vars gravvård står kvar på ursprunglig plats (A 247, 248).
En utvidgning åt väster av kyrkogården invigdes 1890. I samband med detta togs den
nordvästra ingången bort. Den hade använts när begravning skulle ske i tysthet, bl a för
självspillingar. År 1900 beslutades att inköpa träd och plantera utmed korsgångarna.
1910 beslutades att under innevarande höst plöja upp gräsytorna på kyrkogården och
under nästa år beså dem med en blandning av vicker och havre. Samma år antogs
trädgårdskonsulenten Verner Bergströms förslag till planering av kyrkogården och man
beslutade att gravbrev skulle anskaffas och i fortsättningen överlämnas vid köp av
gravplats.
Fotomaterialet över Östra Tollstad kyrkogård är tyvärr mycket sparsamt i jämförelse
med andra kyrkogårdar. Det beror troligen på att kyrkogården inte ligger vid kyrkan.
Vid mitten av 1940-talet var det aktuellt att bygga ett gravkapell på kyrkogården och
ritningar var upprättade av arkitekt Johannes Dahl i Tranås, som bl a var ansvarig för
flera kyrkorestaureringar. Man kunde inte enas om någon lämplig plats på kyrkogården
och bygget genomfördes inte. Istället uppfördes ett bisättningsrum under muren till
kyrkotomten, med ingång från kyrkans parkeringsplats.

År 1946 indelades kyrkogården i två avdelningar; en allmän som var kostnadsfri och en
med enskilda gravplatser. En gravkarta från 1943 visar att det redan fanns, eller var
planerat för, ett kvarter för ensamgravar, nuvarande kvarter E. Av kartan framgår även
att det bara fanns två gravar utmed mittgången; en i nuvarande kvarter B och en i
kvarter D. En ingång är markerad i östra muren mot prästgården. Däremot finns inte
dagens muröppning i väster.
År 1947 invigdes minnesstenen över den gamla kyrkan och den levererades av
Granitaktiebolaget C A Kullgrens Uddevalla. I slutet av 1940-talet eller början av 1950-
talet anlades branddammen söder om kyrkogården.
År 1950 köpte man till mark väster om kyrkogården av Vifolka kommun. Vid mitten av
1950-talet anlades allévägen mellan kyrkan och kyrkogården i samband med planering
av bisättningsrum under kyrkotomtens mur och anläggande av parkeringen norr om
kyrkan. Ritningen är stämplad Östergötlands läns hushållningssällskap.
År 1965 upprättades ett förslag till ändring av kyrkogården som innebar att grusgravar
skulle tas bort liksom vartannat träd runt kyrkogården. 1969 beslutades att grusgravarna
på kvarter B skulle blir gräsgravar. En besiktning av kyrkogårdens sydöstra del gjordes
1969, då man hade påträffat en stenhäll som kunde vara från den gamla kyrkan.
Kyrkvaktmästaren berättade att han ofta stötte på tegel- och murbruksrester när han
grävde gravar inom området. På den ritning som hör till besiktningen kan man se att
gravhällen från 1600-talet som idag står i kyrkogårdens nordöstra hörn då stod i kvarter
B, det sydöstra kvarteret.
Enligt ett beslut 1973 skulle de vita träkorsen och Nisse- Jons kors målas. Det innebär
att vita träkors fortfarande fanns kvar, vilket inte är fallet idag.
År 2000 flyttades fyra gravvårdar av kalksten från första halvan av 1600-talet in i
kyrkans vapenhus. De stod tidigare uppställda på kyrkogårdens norra del och var
skadade genom bl a spjälkning.
År 1999 anlades minneslunden väster om själva kyrkogården.