Hjultorps kvarn och kraftverk

Vid Hjultorps strömmar har det enligt uppgift funnits kvarnarverksamhet så långt tillbaka som till slutet av 1400-talet. Under 1700 och 1800-talen beskrivs, förutom det stora antalet kvarnar, också benstampar och sågverk.

Mot slutet av 1700-talet beslutas att tre skvaltor ska byggas samman till en större kvarn vid Hjultorps strömmar. På grund av dålig vattentillgång med en för liten damm var verksamheten mycket sparsam. Det var först under 1840-talet när Fredrik Sundler, innehavare av Vårgårda Herrgård, tog över kvarnen som det vände. Sundler lät installera en, för tiden, modern rens-och blåsmaskin. Glädjen blev kortvarig för bara några år senare, på 1850-talet, brann kvarnen delvis ner.

År 1859 förvärvade Aron Heyman Vårgårda Herrgård. Aron var en driven man som blev viktig för utvecklingen av bygden och industrialiseringen av Vårgårda samhälle. Han drev Hjultorps kvarn men lät också anlägga en kultorvsfabrik 1871. Redan 1875 lades fabriken ner och ersattes av Vårgårda tegelbruk 1876 som efter ombyggnad 1915 var verksamt fram till det ödelades i en brand 1959.

Det som främst kännetecknar Aron Heyman är uppförandet av Vårgårda kvarn 1871 vilken blev landets första tillverkare av havregryn. Kvarnverksamheten byggdes till, produkterna utvecklades och företaget blev mest känt för sina ångpreparerade havregryn och sitt puffade ris. Verksamheten drevs framgångsrikt under familjen Heymans ledning fram till 1957 då kvarnen bytte ägare. Tillverkningen av puffat ris och vete, havregryn samt djurfoder fortgick fram till 2000 då verksamheten i kvarnen lades ner helt.

Källor
Ägaren
Vårgårda kvarn, kulturhistorisk utredning, Regionmuseum Västra Götaland, 2006.
Wårgårda förr i tiden, Bildhäfte utgivet av Vårgårda fotoklubb, Nr 6, 1976.
En omväg till Mior, Åke Carlsson och Claes Siöstedt
Länsstyrelsens WebbGIS-karta

Hjultorps kvarn ligger utmed Säveån alldeles intill Vårgårda Herrgård i Vårgårda kommun. Kvarnen har en central placering och kan ses från väg 42. Omkring 240 meter nedströms kvarnen finns industrimiljön runt Vårgårda grynkvarn.

Vattenfallet vid den nuvarande kvarnen har en lång historik med olika typer av vattenanknutna verksamheten. Från skvaltor och hjulkvarnar till turbindrivna kvarnar men här fanns även ett tegelbruk i närheten och ett sågverk på motsatt sidan om ån. Alldeles intill kvarnen finns den gamla mjölnarbostaden bevarad. På södra sidan Säveån, mitt emot kvarnen, ligger Vårgårda Herrgård och väster om kvarnen ligger den senare uppförda djurfoderfabriken.

Drivvattnet till kraftstationen däms in genom en breddning av Säveån cirka 375 meter uppströms kvarnen under vintertid. Sommartid är där mader.

Överfallsdammen sträcker sig över hela fallets bredd och är uppförd i natursten på berg i dagen med ett skibord av betong. När dammen byggdes är inte känt, men den finns på fotografier sent 1800-tal. Det finns två utskov för avbördning på vardera sidan ån. Dessa utskov har vardera två spettluckor i trä som regleras manuellt från gångbron över dammkrönet.

Närmast kvarnen, på dess södra sida, finns en kort intagskanal i betong. Framför intaget finns fyra spettluckor i trä. Där utöver finns fyra spettluckor i trä som vid behov används för tömning av intagskanalen. Rensning av intagsgallret sker hydrauliskt.

Ingången till själva kraftverket sker genom kvarnens underbyggnad. Fallhöjden är på omkring 4,5 meter. Utbyggnadsvattenföringen är 8 m3 per sekund och kraftverket ger en effekt på max 300 kW. Normalårsproduktionen ligger på 1,3 GWh.

Cirka 80% av den elektricitet som produceras i stationen levereras ut på nätet. Resten levereras till Vårgårda Herrgård och hyresgäster där.

Maskineri
Kraftverket utgörs av en rörturbin av typen horisontalaxlad fullkaplan. Det är tillverkad 1998 av Turab Turbin och regulatorservice AB, Nässjö. Eftersom turbin och generator sitter på samma axel saknas växellåda. Turbinens varvtal är 333 varv per minut.
Kraftverkets styr- och kontrollutsrutning styrs av en PLC.

Hjultorps kvarn ligger utmed Säveån alldeles intill Vårgårda Herrgård i Vårgårda kommun. Kvarnen har en central placering och kan ses från väg 42. Omkring 240 meter nedströms kvarnen finns industrimiljön runt Vårgårda grynkvarn.

Vattenfallet vid den nuvarande kvarnen har en lång historik med olika typer av vattenanknutna verksamheten. Från skvaltor och hjulkvarnar till turbindrivna kvarnar men här fanns även ett tegelbruk i närheten och ett sågverk på motsatt sidan om ån. Alldeles intill kvarnen finns den gamla mjölnarbostaden bevarad. På södra sidan Säveån, mitt emot kvarnen, ligger Vårgårda Herrgård och väster om kvarnen ligger den senare uppförda djurfoderfabriken.

Drivvattnet till kraftstationen däms in genom en breddning av Säveån cirka 375 meter uppströms kvarnen under vintertid. Sommartid är där mader.

Överfallsdammen sträcker sig över hela fallets bredd och är uppförd i natursten på berg i dagen med ett skibord av betong. När dammen byggdes är inte känt, men den finns på fotografier sent 1800-tal. Det finns två utskov för avbördning på vardera sidan ån. Dessa utskov har vardera två spettluckor i trä som regleras manuellt från gångbron över dammkrönet.

Närmast kvarnen, på dess södra sida, finns en kort intagskanal i betong. Framför intaget finns fyra spettluckor i trä. Där utöver finns fyra spettluckor i trä som vid behov används för tömning av intagskanalen. Rensning av intagsgallret sker hydrauliskt.

Ingången till själva kraftverket sker genom kvarnens underbyggnad. Fallhöjden är på omkring 4,5 meter. Utbyggnadsvattenföringen är 8 m3 per sekund och kraftverket ger en effekt på max 300 kW. Normalårsproduktionen ligger på 1,3 GWh.

Cirka 80% av den elektricitet som produceras i stationen levereras ut på nätet. Resten levereras till Vårgårda Herrgård och hyresgäster där.

Maskineri
Kraftverket utgörs av en rörturbin av typen horisontalaxlad fullkaplan. Det är tillverkad 1998 av Turab Turbin och regulatorservice AB, Nässjö. Eftersom turbin och generator sitter på samma axel saknas växellåda. Turbinens varvtal är 333 varv per minut.
Kraftverkets styr- och kontrollutsrutning styrs av en PLC.

Vid Hjultorps strömmar har det enligt uppgift funnits kvarnarverksamhet så långt tillbaka som till slutet av 1400-talet. Under 1700 och 1800-talen beskrivs, förutom det stora antalet kvarnar, också benstampar och sågverk.

Mot slutet av 1700-talet beslutas att tre skvaltor ska byggas samman till en större kvarn vid Hjultorps strömmar. På grund av dålig vattentillgång med en för liten damm var verksamheten mycket sparsam. Det var först under 1840-talet när Fredrik Sundler, innehavare av Vårgårda Herrgård, tog över kvarnen som det vände. Sundler lät installera en, för tiden, modern rens-och blåsmaskin. Glädjen blev kortvarig för bara några år senare, på 1850-talet, brann kvarnen delvis ner.

År 1859 förvärvade Aron Heyman Vårgårda Herrgård. Aron var en driven man som blev viktig för utvecklingen av bygden och industrialiseringen av Vårgårda samhälle. Han drev Hjultorps kvarn men lät också anlägga en kultorvsfabrik 1871. Redan 1875 lades fabriken ner och ersattes av Vårgårda tegelbruk 1876 som efter ombyggnad 1915 var verksamt fram till det ödelades i en brand 1959.

Det som främst kännetecknar Aron Heyman är uppförandet av Vårgårda kvarn 1871 vilken blev landets första tillverkare av havregryn. Kvarnverksamheten byggdes till, produkterna utvecklades och företaget blev mest känt för sina ångpreparerade havregryn och sitt puffade ris. Verksamheten drevs framgångsrikt under familjen Heymans ledning fram till 1957 då kvarnen bytte ägare. Tillverkningen av puffat ris och vete, havregryn samt djurfoder fortgick fram till 2000 då verksamheten i kvarnen lades ner helt.

Källor
Ägaren
Vårgårda kvarn, kulturhistorisk utredning, Regionmuseum Västra Götaland, 2006.
Wårgårda förr i tiden, Bildhäfte utgivet av Vårgårda fotoklubb, Nr 6, 1976.
En omväg till Mior, Åke Carlsson och Claes Siöstedt
Länsstyrelsens WebbGIS-karta