Skogskyrkogården

Under 1960-talet växte behovet av en ny begravningsplats i Mönsterås. Flera förslag lades
fram men tillslut stod två huvudalternativ emot varandra. Det ena var en plats vid Nynäs och
den andra på Kråkerums ägor. År 1973 fick Trädgårds- och Markprojektering Gunnar
Klaesson AB i uppgift att utreda de båda platsernas lämplighet. Det blev Kråkerum som
valdes eftersom markförhållandena och platsens topografi ansågs bättre. Vid den plats man
tänkte sig i Kråkerum gav åsar karaktär åt landskapet. Beslutet fattades 1975. Man beslutade
då också att bygga vaktmästeri och en klockstapel.
På kyrkogården ligger Skogskapellet. Det byggdes 1981 efter ritningar av Tommy Lyberg
Atrio. Byggnaden rymmer också bårhus och väntrum. Kapellet invigdes av prosten Ulf
Björkman, Oskarshamn.
Skogskyrkogården i Mönsterås har en fri utformning där ytor för gravsättningar tagits upp i
tallskogen i form av gläntor. Man har också valt att kalla områdena just gläntor i stället för
gravkvarter. Under senare år har nya gläntor, främst för urngravar, ställts i ordning. År 2002
uppläts en av gläntorna för kistgravar till muslimsk begravningsplats.
Mönsterås skogskyrkogård är en av få helt nyanlagda kyrkogårdar i Kalmar län sedan 1940-
talet. De övriga är Emmaboda kyrkogård från 1941, Rälla begravningsplats 1943, Kråksmåla
nya kyrkogård 1953 och Örsjö nya kyrkogård 1982. I länet finns ett mindre antal
skogskyrkogårdar t.ex. Nybro och Bockara kyrkogårdar vilka båda anlades på 1930-talet.
Liksom på Skogskyrkogården i Mönsterås har man där tagit tillvara på platsens
förutsättningar och det inhemska växtmaterialet. De äldre skogskyrkogårdarna är dock snarast
en blandning av det tidiga 1900-talets klassicistiska kyrkogårdar med raka gångsystem och
gravkvarteren utlagda i ett rutmönster. Skogskyrkogården i Mönsterås har en betydligt friare
utformning. Området har kvar sin topografi och gångar och gläntor för gravsättningar har
anpassats efter detta. Platsen skiljs från omgivningarna genom att den är omgärdad, men
terrängen, tallskog med en frodig matta av blåbärsris, ser likadan ut på båda sidor om
omgärdningarna. Skogskyrkogårdar introducerades i Sverige i och med byggandet av
Skogskyrkogården i Enskede. Denna ritades av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. De
båda arkitekternas ambition när det gällde landskapets utformning var att göra så lite som
möjligt. Gångar, terrasser m.m skulle understryka det naturliga landskapet, inte behärska det.
Man använde sig också av ett nordiskt växtmaterial med mycket tall och björk. De här
tankarna förefaller ha varit vägledande även när man ritade Skogskyrkogården i Mönsterås.
En eftergift mot dagens krav på tillgänglighet är de asfalterade gångarna som bryter mot det i
övrigt naturliga intrycket.

Allmän karaktär
Kyrkogården är ett skogsområde av typen bördig tallskog. Området särskiljer sig inte från
kyrkogårdens omgivningar. Topografin är småskuren med små höjder och sänkor. I lägre, lite
blötare partier, växer skvattram och på högre torrare områden ljung. Gravplatserna är
placerade i gläntor där tallskogen glesats ur och blåbärsriset ersatts av gräsmatta. Varje glänta
bildar ett eget litet rum i tallskogens matta av blåbärsris. I öster är gläntorna större och
gravplatserna här är avsedda för kistgravar. I väster finns ett område med små gläntor tätt
spridda över en långsträckt kulle. Dessa är avsedda för urngravplatser. I kyrkogårdens norra
del ligger kapellet och vaktmästeriet och i det nordöstra hörnet står klockstapeln.

Omgärdning
I öster: Stenmur av kanthuggen granit och fältsten.
I söder och väster: Staket av rundvirke.
I norr: Staketet av rundvirke fortsätter fram till vaktmästeriet och därefter stenmur lik den i
öster.

Ingångar
I norr finns tre ingångar. Den ostligaste och den västligaste av dessa tre är anpassade för
transporter in på kyrkogården. De har breda, dubbla, svartmålade smidesgrindar samt en
mindre grind för besökare. Även ingången i mitten, i anslutning till vaktmästeriet, har mindre,
dubbla, svartmålade smidesgrindar lika de övriga.

Vegetation
Hela kyrkogården är beväxt med tallskog. Blandat med tallarna finns enstaka granar, björkar
och enar. På marken växer blåbärsris och för skogstypen typiska mossor, lavar och svampar. I
en del lite blötare sänkor växer skvattram och på högre områden ljung.

Gångsystem
En större gång går runt hela kyrkogården. Från denna avviker en mindre gång som går i en
båge genom urngravsområdet. Båda dessa gångar är belagda med asfalt. En mindre gång
belagd med smågatsten leder fram till klockstapeln.

Gravvårdstyper
Kyrkogården togs i bruk under 1970-talet. Här finns därför vårdar typiska för det sena 1900-
talet. Gravvårdar från den här tiden är ofta enkla och låga till sin utformning men här är de
ännu något mindre. Kyrkogårdens karaktär har inte inbjudit till stora påkostade gravvårdar.
Materialet är främst grå och röd granit. Dekoren är enkel. På vårdarna från 1970-talet
förekommer de då så vanliga talldungarna och uppstigande solarna. Dessa ersattes under
1980-talet av blomsterslingor. Under de senaste åren har dekoren på gravvårdarna och
gravplatserna blivit allt mer personligt präglade. Yrkestitlar är ovanliga men på de yngre
gravvårdarna kan man genom vårdens dekor ibland avläsa yrke eller intressen. Det märks
också att skogskyrkogården betjänar ett samhälle. Endast på ett fåtal gravvårdar finns den
dödes hemort angiven.

Minneslund
Minneslunden ligger i kyrkogårdens nordvästra del i anslutning till området med gläntor för
urngravar. Platsen ligger i en sluttning mot norr och genomkorsas av en gång belagd med
smågatsten. Ytan för nedsättning av urnor är insådd med gräs och avgränsas i norr av låga
rhododendronbruskar. I mitten ligger en stor sten och kring denna finns ytor för
sommarblommor och blomvaser. Det finns också ett skåp för gravljus. Utmed gången finns ett
par träbänkar.

Byggnader
Förutom Skogskapellet som beskrivits tidigare i rapporten finns en byggnad som rymmer
vaktmästeri, garage och toaletter för besökare. Byggnaden har ett valmat tak belagt med svart
betongtegel. Fasaderna är av tegel som målats vitt. Snickerier och dörrar är mörkbetsade.

I kyrkogårdens nordöstra hörn står en klockstapel av trä. Fyra kraftiga pelare bär upp en
kvadratisk huv. Den har ett tak av svartmålad plåt och dess sidor är täckta med glasskivor. I
stapeln hänger en klocka gjuten av ?

Beskrivning av enskilda kvarter/områden
Glänta A-G samt området för muslimska trosbekännare
Allmän karaktär
Gläntorna ligger inbäddade i tallskogens blåbärsris. Karaktären är lågmäld och enkel för att
passa in i skogen. Gläntorna A-G är anpassade för kistgravplatser. Två av gläntorna, C och F,
är iordningställda men har ännu inte tagits i bruk. De ligger alla söder eller sydost om
Skogskapellet utmed den gång som går runt hela kyrkogården. Inom varje glänta har
tallskogen glesats ur, blåbärsriset tagits bort och marken såtts in med gräs. Varje glänta är ett
eget rum utan direkt förbindelse med någon annan glänta. Ingen gång leder in i gläntan utan
ingången markeras istället av att gräsmattan går fram till den stora gången. Gravvårdarna är
placerade i rader vända mot öster eller mot väster. Ett stråk rakt in i varje glänta är fri från
gravvårdar för att man ska kunna köra in med maskiner.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är låga och enkla för att smälta in i miljön. Även dekoren är ofta enkel. Vanliga
typer av dekor är blommor, kors och på de lite äldre vårdarna talldungar och uppgående solar.
De äldsta gravvårdarna är från 1977 och de finns i glänta A och D. Den senast i bruk tagna
gläntan är avsedd för muslimska trosbekännare. Området började användas 2002 och idag
finns tre gravsättningar. Även här är vårdarna små och enkla. Vid en vård finns de typiska
brädor kvar som markerar gravplatsens huvudända och fotända. För samtliga kvarter gäller att
majoriteten av gravvårdarna är stående, men det finns också enstaka liggande vårdar. De allra
flesta vårdarna är av grå eller röd granit. Även svart granit förekommer och i glänta E finns ett
smideskors och en vård av kalksten. Titlar är ovanliga. Totalt finns fem stycken i samtliga
gläntor. De är postiljon, bildhuggare, glasmästare, överingenjör och jägmästare. På några
stenar finns bilder eller inskriptioner som berättar om den dödes yrke eller intresse t.ex. en
dalmatiner och inskriptionen Älskade djur och natur, konst och poesi. På en av vårdarna i
kvarter E finns en porträttbild på den döda. Att ange varifrån den döde kommer är ovanligt på
stadskyrkogårdar och så också på Skogskyrkogården i Mönsterås. Någon vård där ortsnamnet
anges finns i varje glänta och flest på vårdarna i glänta E.

Glänta UA-UI
Allmän karaktär
Gläntorna för urngravar är ordnade på sluttningarna av en höjdsträckning i kyrkogårdens
nordvästra del. Förbi gläntorna går den gångslinga som går runt hela urngravsområdet. Här
ligger också kyrkogårdens minneslund. Gläntorna för urngravar är betydligt mindre än de för
kistgravar, men ordnade på samma sätt med insådda gräsmattor. Gravvårdarna är placerade i
rader vända mot gången. Längst fram ligger vårdarna ner medan flera av vårdarna i den bakre
delen av gläntorna är stående. I glänta UH och UG finns flera lediga platser.

Gravvårdstyper
Gravplatsernas vårdar är mindre än de vårdar som finns vid kistgravplatserna. Flera av dem är
liggande. Dekoren är också den enklare eftersom utrymmet på stenen ofta är begränsat.
Blommor är ett vanligt dekorelement. Titlar är mycket ovanliga. I glänta C finns dock två
vårdar med titlarna smed och Akademijägmästare vid Uppsalas universitet. Ett mindre antal
vårdar är dock dekorerade med personliga symboler. På en av vårdarna i glänta UI är den
dödes hemort angiven.