Jonsereds kraftverk

Historik
Jonsereds Fabriker AB grundades på 1830-talet av den skotske affärsmannen William Gibson och hans svåger och kompanjon Alexander Keiller. De startade en textilindustri och därefter även gjuteri och verkstadsindustri. På 1860-talet startades tillverkning av träbearbetningsprodukter.
Transporterna till och från Jonsereds fabriker skedde till en början med pråmar som färdades på Säveån. När Västra stambanan mellan Jonsered och Göteborg invigdes 1856 överfördes transporterna på järnväg.

Jonsereds kraftverk uppfördes 1900-1903 av Jonsereds Fabriker AB för att förse de egna närliggande fabrikerna med elektrisk kraft. Byggandet av vattenvägarna startade dock före år 1900. Ovanför den övre öppningen till intagskanalens bergstunnel har nämligen årtalet 1897 huggits in och vid den nedre mynningen finns årtalet 1898 på motsvarande plats.

Byggnadsentreprenör var Skånska Cementgjuteriet AB och arkitekt var Hans Hedlund. Han har ritat ett stort antal byggnader i Göteborg exempelvis Realläroverket (numera Schillerska gymnasiet), Telegrafverkets hus, Göteborgs gas- och elektricitetsverk, saluhallen på Kungstorget, Dicksonska folkbibliotek samt det före detta stadsbiblioteket.

Hans Hedlund var mycket inspirerad av den amerikanske arkitekten Henry Hobson Richardson. I likhet med Richardson använde han sig av massiva tegelmurar, grovhuggen natursten och ofta rundbågiga portaler och fönster. Jonsereds kraftverksbyggnad är en mycket god representant för Hans Hedlunds arkitektur och har bland annat fått omdömet landets elegantaste och mest bearbetade maskinhus.

Kraftverket invigdes officiellt 1903 av kung Oscar II. Det var då ett av Västsveriges största och ett av landets första kraftverk med horisontella maskinaggregat. Kraftverket var nämligen ursprungligen utrustat med tre horisontalaxlade tvillingfrancisturbiner från J. M. Voith i Tyskland och tre synkrongeneratorer för 45 Hz från Oerlikon i Schweiz. Frekvensomläggning i Jonsered från 45 Hz till 50 Hz gjordes 1928. Detta för att anpassa sig till Trollhättans kraftverks 50 Hz.

År 1934 kompletterades kraftverket med ett fjärde aggregat. Då installerades ännu en tvillingfrancisturbin. Denna gång var turbinen från Nohab och generatorn från Asea.

De tre första turbinerna byggdes om helt under åren 1953-1957 två av dem G1 och G3 ersattes med nya turbiner från andra tillverkare medan aggregat G2 endast byggdes om. Två av de ursprungliga generatorerna på G1 och G2 byttes också ut den första 1952 och den andra 1956.

Jonsereds kraftverk ägs sedan 1981 av Vattenfall idag av dotterbolaget Vattenfall vattenkraft AB. Under Vattenfalls tid har flera förändringar skett. En ny regleringsdamm byggdes 1990 något nedströms den äldre. En fiskväg byggdes 1991 intill kraftstationen. Ytterligare ett antal fiskevårdsåtgärder har därefter vidtagits vid Jonsereds kraftverk. Bland annat har en nödvattenlucka installerats vid sidan av turbinintaget. Denna öppnas automatiskt för att undvika torrläggning nedströms kraftverket vid händelser som gör att kraftverket står stilla. Dessutom har det tidigare lägsta flödet om 500 liter per sekund i utskovsfåran förbi Jonsereds kraftstation höjts till 2 400 liter per sekund. Den fisktrappa som byggdes 1991 är öppen från och med mars till och med november istället för som tidigare endast 35 dygn per år. Detta görs för att underlätta fiskvandringen både upp- och nedströms förbi vattenkraftverket.

Källor:
Ägaren
Kulturmiljöer i Partille kommun Program för bevarande och utveckling (2002)
Beskrivning av riksintresset Jonsered (1987-11-05)
Elektriska vattenkraftverk Lasse Brunnström och Bengt Spade (1995) samt tillhörande inventeringsblankett
Om elkraften i väster Lars-Eric Hansson (1999)

Historik
Jonsereds Fabriker AB grundades på 1830-talet av den skotske affärsmannen William Gibson och hans svåger och kompanjon Alexander Keiller. De startade en textilindustri och därefter även gjuteri och verkstadsindustri. På 1860-talet startades tillverkning av träbearbetningsprodukter.
Transporterna till och från Jonsereds fabriker skedde till en början med pråmar som färdades på Säveån. När Västra stambanan mellan Jonsered och Göteborg invigdes 1856 överfördes transporterna på järnväg.

Jonsereds kraftverk uppfördes 1900-1903 av Jonsereds Fabriker AB för att förse de egna närliggande fabrikerna med elektrisk kraft. Byggandet av vattenvägarna startade dock före år 1900. Ovanför den övre öppningen till intagskanalens bergstunnel har nämligen årtalet 1897 huggits in och vid den nedre mynningen finns årtalet 1898 på motsvarande plats.

Byggnadsentreprenör var Skånska Cementgjuteriet AB och arkitekt var Hans Hedlund. Han har ritat ett stort antal byggnader i Göteborg exempelvis Realläroverket (numera Schillerska gymnasiet), Telegrafverkets hus, Göteborgs gas- och elektricitetsverk, saluhallen på Kungstorget, Dicksonska folkbibliotek samt det före detta stadsbiblioteket.

Hans Hedlund var mycket inspirerad av den amerikanske arkitekten Henry Hobson Richardson. I likhet med Richardson använde han sig av massiva tegelmurar, grovhuggen natursten och ofta rundbågiga portaler och fönster. Jonsereds kraftverksbyggnad är en mycket god representant för Hans Hedlunds arkitektur och har bland annat fått omdömet landets elegantaste och mest bearbetade maskinhus.

Kraftverket invigdes officiellt 1903 av kung Oscar II. Det var då ett av Västsveriges största och ett av landets första kraftverk med horisontella maskinaggregat. Kraftverket var nämligen ursprungligen utrustat med tre horisontalaxlade tvillingfrancisturbiner från J. M. Voith i Tyskland och tre synkrongeneratorer för 45 Hz från Oerlikon i Schweiz. Frekvensomläggning i Jonsered från 45 Hz till 50 Hz gjordes 1928. Detta för att anpassa sig till Trollhättans kraftverks 50 Hz.

År 1934 kompletterades kraftverket med ett fjärde aggregat. Då installerades ännu en tvillingfrancisturbin. Denna gång var turbinen från Nohab och generatorn från Asea.

De tre första turbinerna byggdes om helt under åren 1953-1957 två av dem G1 och G3 ersattes med nya turbiner från andra tillverkare medan aggregat G2 endast byggdes om. Två av de ursprungliga generatorerna på G1 och G2 byttes också ut den första 1952 och den andra 1956.

Jonsereds kraftverk ägs sedan 1981 av Vattenfall idag av dotterbolaget Vattenfall vattenkraft AB. Under Vattenfalls tid har flera förändringar skett. En ny regleringsdamm byggdes 1990 något nedströms den äldre. En fiskväg byggdes 1991 intill kraftstationen. Ytterligare ett antal fiskevårdsåtgärder har därefter vidtagits vid Jonsereds kraftverk. Bland annat har en nödvattenlucka installerats vid sidan av turbinintaget. Denna öppnas automatiskt för att undvika torrläggning nedströms kraftverket vid händelser som gör att kraftverket står stilla. Dessutom har det tidigare lägsta flödet om 500 liter per sekund i utskovsfåran förbi Jonsereds kraftstation höjts till 2 400 liter per sekund. Den fisktrappa som byggdes 1991 är öppen från och med mars till och med november istället för som tidigare endast 35 dygn per år. Detta görs för att underlätta fiskvandringen både upp- och nedströms förbi vattenkraftverket.

Källor:
Ägaren
Kulturmiljöer i Partille kommun Program för bevarande och utveckling (2002)
Beskrivning av riksintresset Jonsered (1987-11-05)
Elektriska vattenkraftverk Lasse Brunnström och Bengt Spade (1995) samt tillhörande inventeringsblankett
Om elkraften i väster Lars-Eric Hansson (1999)

Jonsereds kraftverk ligger vid Säveån i Partille kommun. Kraftverket ligger intill Jonsereds fabriker drygt en mil öster om Säveåns utlopp i Göta älv. Jonsereds fabriker utgör riksintresse för kulturmiljövården och kraftverket omfattas av detta riksintresse.

Jonsered kraftverk är Säveåns sista kraftverk före utloppet i älven.
Vattenmagasinet uppströms utgörs av den cirka 5 kvadratkilometer (500 hektar) stora sjön Aspen. Kraftverkets dammanläggning, som är placerad i Aspens utlopp, reglerar därmed sjöns vattennivå. Denna nivå är i sin tur beroende av kraftverken uppströms främst regleringen vid Solvedens kraftverk vid sjön Mjörns utlopp.

Dammen är en massivdamm av betong. Denna ersatte 1990 den äldre dammen som tidigare var av natursten och gjutjärn. Regleringen sker via två intagsluckor och tre utskovsluckor. Samtliga är maskindrivna planluckor av stål. Utskovsfåran och intagskanalen rinner separerade från varandra och möts igen precis nedanför kraftverket cirka en kilometer meter nedströms dammanläggningen.

Intagskanalen är knappt 700 meter lång. Den är huvudsakligen öppen, men går delvis i en cirka 170 meter lång bergtunnel. Strax före tunnelns övre öppning finns ytterligare två utskovsluckor av trä. Dessa båda planluckor manövreras med kugghjul. Här kan extra avbördning ske vid höga flöden. Det överflödiga vattnet rinner då ut i utskovsfåran strax nedanför. Några meter nedströms bergtunnelns nedre mynning passerar intagskanalen under en äldre järnvägsbro en fackverksbro av järn och trä. Järnvägen var ett stickspår in på fabriksområdet från Västra stambanan.

Själva intaget utgörs av öppna sumpar av betong endast täckta med en träöverbyggnad. Totalt finns fem sumpar det vill säga en sump utöver antalet installerade aggregat. Generatorluckorna är åtta till antalet de är av trä och manövreras med kugghjul. Utloppet sker direkt till ån.

Fallhöjden vid Jonsereds kraftverk är 8,5 meter och utbyggnadsvattenföringen är 34 kubikmeter per sekund. Kraftverkets fyra aggregat har en maximal uteffekt på 1 900 kW och en normalårsproduktion på 8,0 GWh.

Maskineri
Jonsereds kraftverk har fyra aggregat. Turbinerna regleras inte längre med regulatorer utan med hydrauliska pådrag med tryckackumulatorer. Regulatorerna finns kvar, men beskrivs inte närmare.

Aggregat 1 (G1) är en francis tvillingturbin i öppen sump med horisontell axel. Den är tillverkad 1956 av tyska Maier. Turbinen har tillverkningsnummer 1719 och 1720, en effekt på 662 kW och ett varvtal på 250 varv per minut. Generatorn är en synkron Siemens-Schuckert med tillverkningsnummer D-74086. Den är tillverkad 1956. Effekten är 950 kVA och varvtalet är 250 varv per minut. Mataren är en Siemens-Schuckert med tillverkningsnummer 568289.

Aggregat 2 (G2) är också en tvillingfrancis i öppen sump med horisontell axel, tillverkad 1902 av tyska J M Voith. Turbinen har tillverkningsnummer 1073, en effekt på 405 kW och ett varvtal på 250 varv per minut. Turbinen byggdes om 1957 av Nässjö turbin. Dess ursprungliga varvtal var 225 varv per minut. Generatorn är en synkron Oerlikon tillverkad i Schweiz 1902 och med tillverkningsnummer 21301. Effekten är 500 kW och varvtalet är 250 (ursprungligen 225). Mataren är en Oerlikon med tillverkningsnummer 21304.

Även aggregat 3 (G3) är en tvillingfrancis i öppen sump med horisontell axel, tillverkad 1953 av Finshyttan. Turbinen har tillverkningsnummer 4763, en effekt på 660 kW och ett varvtal på 250 varv per minut. Turbinen är också ombyggd. Generatorn är en synkron Asea tillverkad 1952 och med tillverkningsnummer 3443057. Effekten är 840 kVA och varvtalet är 250. Mataren är en Asea med tillverkningsnummer 3443058.

Aggregat 4 (G4) är också en tvillingfrancis i öppen sump med horisontell axel, levererad 1933 av Nohab 1933 med beställningsnummer är 80663, effekten är 618 kW och varvtalet är 250 varv per minut. Generatorn är en synkron Asea tillverkad 1934 med 648569. Effekten är 750 kVA och varvtalet är 250. Mataren är en Asea med tillverkningsnummer 648570.

All kontrollutrustning byttes ut 2006 och ett modernt 10 kV högspänningsställverk har installerats i maskinhallen.

Jonsereds kraftverk ligger vid Säveån i Partille kommun. Kraftverket ligger intill Jonsereds fabriker drygt en mil öster om Säveåns utlopp i Göta älv. Jonsereds fabriker utgör riksintresse för kulturmiljövården och kraftverket omfattas av detta riksintresse.

Jonsered kraftverk är Säveåns sista kraftverk före utloppet i älven.
Vattenmagasinet uppströms utgörs av den cirka 5 kvadratkilometer (500 hektar) stora sjön Aspen. Kraftverkets dammanläggning, som är placerad i Aspens utlopp, reglerar därmed sjöns vattennivå. Denna nivå är i sin tur beroende av kraftverken uppströms främst regleringen vid Solvedens kraftverk vid sjön Mjörns utlopp.

Dammen är en massivdamm av betong. Denna ersatte 1990 den äldre dammen som tidigare var av natursten och gjutjärn. Regleringen sker via två intagsluckor och tre utskovsluckor. Samtliga är maskindrivna planluckor av stål. Utskovsfåran och intagskanalen rinner separerade från varandra och möts igen precis nedanför kraftverket cirka en kilometer meter nedströms dammanläggningen.

Intagskanalen är knappt 700 meter lång. Den är huvudsakligen öppen, men går delvis i en cirka 170 meter lång bergtunnel. Strax före tunnelns övre öppning finns ytterligare två utskovsluckor av trä. Dessa båda planluckor manövreras med kugghjul. Här kan extra avbördning ske vid höga flöden. Det överflödiga vattnet rinner då ut i utskovsfåran strax nedanför. Några meter nedströms bergtunnelns nedre mynning passerar intagskanalen under en äldre järnvägsbro en fackverksbro av järn och trä. Järnvägen var ett stickspår in på fabriksområdet från Västra stambanan.

Själva intaget utgörs av öppna sumpar av betong endast täckta med en träöverbyggnad. Totalt finns fem sumpar det vill säga en sump utöver antalet installerade aggregat. Generatorluckorna är åtta till antalet de är av trä och manövreras med kugghjul. Utloppet sker direkt till ån.

Fallhöjden vid Jonsereds kraftverk är 8,5 meter och utbyggnadsvattenföringen är 34 kubikmeter per sekund. Kraftverkets fyra aggregat har en maximal uteffekt på 1 900 kW och en normalårsproduktion på 8,0 GWh.

Maskineri
Jonsereds kraftverk har fyra aggregat. Turbinerna regleras inte längre med regulatorer utan med hydrauliska pådrag med tryckackumulatorer. Regulatorerna finns kvar, men beskrivs inte närmare.

Aggregat 1 (G1) är en francis tvillingturbin i öppen sump med horisontell axel. Den är tillverkad 1956 av tyska Maier. Turbinen har tillverkningsnummer 1719 och 1720, en effekt på 662 kW och ett varvtal på 250 varv per minut. Generatorn är en synkron Siemens-Schuckert med tillverkningsnummer D-74086. Den är tillverkad 1956. Effekten är 950 kVA och varvtalet är 250 varv per minut. Mataren är en Siemens-Schuckert med tillverkningsnummer 568289.

Aggregat 2 (G2) är också en tvillingfrancis i öppen sump med horisontell axel, tillverkad 1902 av tyska J M Voith. Turbinen har tillverkningsnummer 1073, en effekt på 405 kW och ett varvtal på 250 varv per minut. Turbinen byggdes om 1957 av Nässjö turbin. Dess ursprungliga varvtal var 225 varv per minut. Generatorn är en synkron Oerlikon tillverkad i Schweiz 1902 och med tillverkningsnummer 21301. Effekten är 500 kW och varvtalet är 250 (ursprungligen 225). Mataren är en Oerlikon med tillverkningsnummer 21304.

Även aggregat 3 (G3) är en tvillingfrancis i öppen sump med horisontell axel, tillverkad 1953 av Finshyttan. Turbinen har tillverkningsnummer 4763, en effekt på 660 kW och ett varvtal på 250 varv per minut. Turbinen är också ombyggd. Generatorn är en synkron Asea tillverkad 1952 och med tillverkningsnummer 3443057. Effekten är 840 kVA och varvtalet är 250. Mataren är en Asea med tillverkningsnummer 3443058.

Aggregat 4 (G4) är också en tvillingfrancis i öppen sump med horisontell axel, levererad 1933 av Nohab 1933 med beställningsnummer är 80663, effekten är 618 kW och varvtalet är 250 varv per minut. Generatorn är en synkron Asea tillverkad 1934 med 648569. Effekten är 750 kVA och varvtalet är 250. Mataren är en Asea med tillverkningsnummer 648570.

All kontrollutrustning byttes ut 2006 och ett modernt 10 kV högspänningsställverk har installerats i maskinhallen.