stämmemads kraftverk

Viskans vattenfall vid Stämmemad och Ginkalunda har utnyttjats i årundraden både för såg- och kvarndrift. Stämmemad omnämns redan i 1540 års jordebok. Gården var under 1600-talet kronohemman och från 1750 skattehemman. På en karta daterad 1694 är Stämmemad utritad med mangårdsbyggnad och sju ekonomibyggnader. Till gården hörde en kronokvarn som nämns i jordeboken 1725 och på häradsekonomiska kartan i slutet av 1800-talet finns en kvarn strax nedströms den nuvarande övre dammanläggningen.

Stämmemads kraftverk byggdes 1896-1898 och år 1934 gjordes en om- och tillbyggnad av anläggningen. Byggherre var vid båda tillfällena Rydahls Manufaktur AB i Rydal. Stämmemads kraftverk byggdes för att förse bomullspinneriet i Rydal med mer kraft. Huvudprojektör för det gamla verket var Qvist & Gjers, Arboga. Det nyare verkets projektör är ej klarlagt, men entreprenör var Betonaktiebolaget Vestra Sverige, Göteborg.

Stämmemads koppling till Rydahls Manufaktur AB var Sven Erikson (Rydahls Manufaktur AB:s grundare) som var från Stämmemad. Hans mor och därefter hans syster med make ägde Stämmemad och bodde där under 1800-talet. Modern hette Kerstin Andersdotter. Hon kallades Mor Kerstin och var under 1820-talet en av de största bomullsförläggarna i bygden.

Kraftverket i Stämmemad övertogs av Viskan Kraft AB 1974. För mer historik om Viskans Kraft AB se Kinna kraftverk. Samma år köpte Statens Vattenfallsverk (nuvarande Vattenfall AB) alla aktier i Viskans Kraft AB.

Stämmemads kraftverk har under årens lopp genomgått diverse moderniseringsåtgärder. Anläggningens kontroll- och överföringsutrustning är moderniserad. Dessutom har ett antal förändringar skett både på byggnaden och på vattenvägarna.

Källor:
Ägaren
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Kulturmiljöprogram Marks kommun (1991)
75 år med Viskans Kraft AB en jubileumsskrift, Rustan Älveby (1992)
Lasse Brunnströms och Bengt Spades inventeringsblankett (1991-07-05)

Stämmemads kraftverk är uppfört vid Viskan drygt 2,5 mil sydväst om Borås. Det närmaste kraftverket uppströms är Rydal och det närmaste nedströms är Kinna. Kraftverket i Stämmemad är uppfört i två etapper, vilket framgår ovanligt tydligt på kraftverksbyggnaden. Den första etappen ägde rum 1896-1898 och den andra 1934.

Stämmemads vattenvägar är uppdelade i två fördämningar en regleringsdamm med en cirka 1,5 hektar stor vattenspegel och en intagsdamm med en vattenspegel om cirka 1,4 hektar.

Regleringsdammen är åtskild från intaget och ligger cirka 300 meter uppströms. Den är av betong och är uppdelad i en utskovsdel i den högra delen i strömriktningen. Utskovsfåran/forsfåran leder helt förbi kraftverket. Avbördningen sker via 19 utskov tolv spettluckor, två planluckor (tidigare fyra spettluckor som försetts med hydraulik och byggts ihop två och två) samt fem sättutskov.

I den vänstra delen sker tilloppet till kraftverket. Här finns inga luckor utan vattenflödet delar endast upp sig i två strömfåror den ena är en intagskanal som leder ner till intagsdammen och den andra är försedd med ytterligare ett sättutskov där ytterligare avbördning vid behov kan ske ner i utskovsfåran/forsen som alltså rinner separat förbi kraftverket.

Intagsdammen är byggd i sten, men har uppströms förstärkts med betong. Vattenspegeln inramas av en jordvall. Intagsluckorna är sex spettluckor av trä. Intagsgallret rensas maskinellt. Efter gallret följer en cirka 50 meter lång nitad ståltub. Utloppet sker via en betongskodd och stenskodd utloppskanal. Endast några meter nedströms kraftverket går utloppet ihop med ån.

Fallhöjden vid Stämmemad är 8,0 meter. Den utbyggda vattenföringen är 18,2 kubikmeter per sekund. Kraftverkets märkeffekt är 1 270 kVA och normalårsproduktionen är 4,4 GWh.

Maskineri
Maskineriet utgörs av en vertikal kaplanturbin i trycksump. Turbinen är tillverkad av VK (Verkstaden Kristinehamn) 1934 och har tillverkningsnummer 2237. Den har en effekt om 1 470 hästkrafter och ett varvtal om 300 varv per minut. Turbinregulatorn är tillverkad av VK samma år och är av typen V4. Den har tillverkningsnummer 1984 och är i drift. Nämnas bör att VK var en del av KMW (AB Karlstads Mekaniska Werkstad).

Synkrongeneratorn är tillverkad av Asea. Den har typbeteckning GS 185 och tillverkningsnummer 728327. Generatorns effekt är 1 270 kVA och ett varvtal på 300 varv per minut. Mataren finns kvar men är inte i drift. Den är Asea, LSD 91 med tillverkningsnummer 728328.

Kraftverkets kontroll- och överföringsutrustning är moderniserad i sin helhet.

Stämmemads kraftverk är uppfört vid Viskan drygt 2,5 mil sydväst om Borås. Det närmaste kraftverket uppströms är Rydal och det närmaste nedströms är Kinna. Kraftverket i Stämmemad är uppfört i två etapper, vilket framgår ovanligt tydligt på kraftverksbyggnaden. Den första etappen ägde rum 1896-1898 och den andra 1934.

Stämmemads vattenvägar är uppdelade i två fördämningar en regleringsdamm med en cirka 1,5 hektar stor vattenspegel och en intagsdamm med en vattenspegel om cirka 1,4 hektar.

Regleringsdammen är åtskild från intaget och ligger cirka 300 meter uppströms. Den är av betong och är uppdelad i en utskovsdel i den högra delen i strömriktningen. Utskovsfåran/forsfåran leder helt förbi kraftverket. Avbördningen sker via 19 utskov tolv spettluckor, två planluckor (tidigare fyra spettluckor som försetts med hydraulik och byggts ihop två och två) samt fem sättutskov.

I den vänstra delen sker tilloppet till kraftverket. Här finns inga luckor utan vattenflödet delar endast upp sig i två strömfåror den ena är en intagskanal som leder ner till intagsdammen och den andra är försedd med ytterligare ett sättutskov där ytterligare avbördning vid behov kan ske ner i utskovsfåran/forsen som alltså rinner separat förbi kraftverket.

Intagsdammen är byggd i sten, men har uppströms förstärkts med betong. Vattenspegeln inramas av en jordvall. Intagsluckorna är sex spettluckor av trä. Intagsgallret rensas maskinellt. Efter gallret följer en cirka 50 meter lång nitad ståltub. Utloppet sker via en betongskodd och stenskodd utloppskanal. Endast några meter nedströms kraftverket går utloppet ihop med ån.

Fallhöjden vid Stämmemad är 8,0 meter. Den utbyggda vattenföringen är 18,2 kubikmeter per sekund. Kraftverkets märkeffekt är 1 270 kVA och normalårsproduktionen är 4,4 GWh.

Maskineri
Maskineriet utgörs av en vertikal kaplanturbin i trycksump. Turbinen är tillverkad av VK (Verkstaden Kristinehamn) 1934 och har tillverkningsnummer 2237. Den har en effekt om 1 470 hästkrafter och ett varvtal om 300 varv per minut. Turbinregulatorn är tillverkad av VK samma år och är av typen V4. Den har tillverkningsnummer 1984 och är i drift. Nämnas bör att VK var en del av KMW (AB Karlstads Mekaniska Werkstad).

Synkrongeneratorn är tillverkad av Asea. Den har typbeteckning GS 185 och tillverkningsnummer 728327. Generatorns effekt är 1 270 kVA och ett varvtal på 300 varv per minut. Mataren finns kvar men är inte i drift. Den är Asea, LSD 91 med tillverkningsnummer 728328.

Kraftverkets kontroll- och överföringsutrustning är moderniserad i sin helhet.

Viskans vattenfall vid Stämmemad och Ginkalunda har utnyttjats i årundraden både för såg- och kvarndrift. Stämmemad omnämns redan i 1540 års jordebok. Gården var under 1600-talet kronohemman och från 1750 skattehemman. På en karta daterad 1694 är Stämmemad utritad med mangårdsbyggnad och sju ekonomibyggnader. Till gården hörde en kronokvarn som nämns i jordeboken 1725 och på häradsekonomiska kartan i slutet av 1800-talet finns en kvarn strax nedströms den nuvarande övre dammanläggningen.

Stämmemads kraftverk byggdes 1896-1898 och år 1934 gjordes en om- och tillbyggnad av anläggningen. Byggherre var vid båda tillfällena Rydahls Manufaktur AB i Rydal. Stämmemads kraftverk byggdes för att förse bomullspinneriet i Rydal med mer kraft. Huvudprojektör för det gamla verket var Qvist & Gjers, Arboga. Det nyare verkets projektör är ej klarlagt, men entreprenör var Betonaktiebolaget Vestra Sverige, Göteborg.

Stämmemads koppling till Rydahls Manufaktur AB var Sven Erikson (Rydahls Manufaktur AB:s grundare) som var från Stämmemad. Hans mor och därefter hans syster med make ägde Stämmemad och bodde där under 1800-talet. Modern hette Kerstin Andersdotter. Hon kallades Mor Kerstin och var under 1820-talet en av de största bomullsförläggarna i bygden.

Kraftverket i Stämmemad övertogs av Viskan Kraft AB 1974. För mer historik om Viskans Kraft AB se Kinna kraftverk. Samma år köpte Statens Vattenfallsverk (nuvarande Vattenfall AB) alla aktier i Viskans Kraft AB.

Stämmemads kraftverk har under årens lopp genomgått diverse moderniseringsåtgärder. Anläggningens kontroll- och överföringsutrustning är moderniserad. Dessutom har ett antal förändringar skett både på byggnaden och på vattenvägarna.

Källor:
Ägaren
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Kulturmiljöprogram Marks kommun (1991)
75 år med Viskans Kraft AB en jubileumsskrift, Rustan Älveby (1992)
Lasse Brunnströms och Bengt Spades inventeringsblankett (1991-07-05)