Nygårds kraftverk

Åmålsån som ger kraft åt Nygårds kraftverk ligger har en lång historia. Ån har utnyttjats sedan 1600-talet, bland annat av Forsbacka järnbruk. På en karta från 1696 finns en kvarn vid Trollebol, drygt två kilometer uppströms Nygårds kraftverk. Utöver detta finns i en karta från 1723 en kvarn och en stamp beskrivna vid ett dämme invid Hammaren cirka en kilometer uppströms. Andra uppgifter finns även om hammare, spinneri, väveri och tegelbruk.

På platsen där Nygårds kraftverk nu ligger fanns i kartan från år 1723 en kopparhytta och kvarnar. Platsnamnen Kvarnholmen och Kvarnbacken finns noterade och där finns dammar på samma plats som nuvarande kraftverk.

Den äldsta delen Nygårds kraftverk har varit en kvarn. Denna byggnad uppfördes 1906. Det är i denna del som generatorn och reglerutrustningen finns. År 1952 ägde en stor förändring rum. Det var då som Åmåls stads elverk lät bygga om kvarnen med nya vattenvägar och en ny underbyggnad för den turbin som då installerades. I markplanet inreddes ett kontrollrum, som på 1960-talet kom att bli en övervakningscentral för Åmål stads elverks samtliga kraftverk Nygård, Korsbyn, Hanefors och Kallskog. Utöver detta byggdes den stora ställverksbyggnad, som idag huvudsakligen används som förråd.

Källor:
Länsstyrelsens webbGIS-karta
Uppgifter från ägaren
Åmåls kommuns kulturmiljöprogram (1983)
De dalsländska järnbruken, Anders Edstam (1977)
Leif Kuhlins hemsida http://vattenkraft.info/

Åmålsån som ger kraft åt Nygårds kraftverk ligger har en lång historia. Ån har utnyttjats sedan 1600-talet, bland annat av Forsbacka järnbruk. På en karta från 1696 finns en kvarn vid Trollebol, drygt två kilometer uppströms Nygårds kraftverk. Utöver detta finns i en karta från 1723 en kvarn och en stamp beskrivna vid ett dämme invid Hammaren cirka en kilometer uppströms. Andra uppgifter finns även om hammare, spinneri, väveri och tegelbruk.

På platsen där Nygårds kraftverk nu ligger fanns i kartan från år 1723 en kopparhytta och kvarnar. Platsnamnen Kvarnholmen och Kvarnbacken finns noterade och där finns dammar på samma plats som nuvarande kraftverk.

Den äldsta delen Nygårds kraftverk har varit en kvarn. Denna byggnad uppfördes 1906. Det är i denna del som generatorn och reglerutrustningen finns. År 1952 ägde en stor förändring rum. Det var då som Åmåls stads elverk lät bygga om kvarnen med nya vattenvägar och en ny underbyggnad för den turbin som då installerades. I markplanet inreddes ett kontrollrum, som på 1960-talet kom att bli en övervakningscentral för Åmål stads elverks samtliga kraftverk Nygård, Korsbyn, Hanefors och Kallskog. Utöver detta byggdes den stora ställverksbyggnad, som idag huvudsakligen används som förråd.

Källor:
Länsstyrelsens webbGIS-karta
Uppgifter från ägaren
Åmåls kommuns kulturmiljöprogram (1983)
De dalsländska järnbruken, Anders Edstam (1977)
Leif Kuhlins hemsida http://vattenkraft.info/

Nygårds kraftverk är uppfört längs Åmålsån inne i Åmål, drygt en kilometer väster om Åmåls centrum. Byggnaden som inrymmer kraftverksaggregatet är en före detta kvarn, byggd 1906 och som sedan dess genomgått ett antal om- och tillbyggnader.

Dammkroppen är en äldre naturstensdamm, tätad med betong. Avbördningen sker via sex utskovsluckor en automatisk planlucka av stål, två spettluckor av stål och tre spettluckor av trä. Dammkroppen är cirka 50 meter lång. I anslutning till denna ligger en vägbro och det vatten som avbördas mynnar ut nedströms bron.

Nygård är ett strömkraftverk och vattenspegeln uppströms är inte särskilt framträdande utan ser snarare ut som att ån är något bredare.

Intaget av betong har fyra spettluckor av trä. Intagsgallret rensas maskinellt. Utloppet sker i ett cirka 10 meter långt betongschakt och i en utloppskanal som de första meterna är stensatt och därefter är handgrävd innan den övergår i den vanliga åfåran som cirka två kilometer nedströms mynnar ut i Vänern.

Fallhöjden vid Nygårds kraftverk är 6,0 meter. Utbyggnadsvattenföringen är 7,5 kubikmeter per sekund, märkeffekten är 300 kW och normalårsproduktionen är cirka 800 000 kWh.

Maskineri
Kraftverkets turbin är en tvillingfrancis tillverkad av KMW under 1920-talet. Den flyttades till Nygård 1952 från Brattforshedens kraftverk i Värmland, då detta skulle läggas ner. Turbinens löphjul är 130 centimeter i diameter, effekten är 300 kW och varvtalet är 120 per minut. Turbinen har elektronisk reglering.

Generatorn är en synkron generator tillverkad på 1920-talet av Luth & Roséns elektriska aktiebolag, Stockholm. Den är av typen F-1705 och har tillverkningsnummer 24900. Effekten är 450 kW och varvtalet är 120 per minut. Den ursprungliga mataren är borta och matningen sker numera elektroniskt.

Kontroll- och ställverksutrusning är moderniserad 1995 av företaget Bevi.

Nygårds kraftverk är uppfört längs Åmålsån inne i Åmål, drygt en kilometer väster om Åmåls centrum. Byggnaden som inrymmer kraftverksaggregatet är en före detta kvarn, byggd 1906 och som sedan dess genomgått ett antal om- och tillbyggnader.

Dammkroppen är en äldre naturstensdamm, tätad med betong. Avbördningen sker via sex utskovsluckor en automatisk planlucka av stål, två spettluckor av stål och tre spettluckor av trä. Dammkroppen är cirka 50 meter lång. I anslutning till denna ligger en vägbro och det vatten som avbördas mynnar ut nedströms bron.

Nygård är ett strömkraftverk och vattenspegeln uppströms är inte särskilt framträdande utan ser snarare ut som att ån är något bredare.

Intaget av betong har fyra spettluckor av trä. Intagsgallret rensas maskinellt. Utloppet sker i ett cirka 10 meter långt betongschakt och i en utloppskanal som de första meterna är stensatt och därefter är handgrävd innan den övergår i den vanliga åfåran som cirka två kilometer nedströms mynnar ut i Vänern.

Fallhöjden vid Nygårds kraftverk är 6,0 meter. Utbyggnadsvattenföringen är 7,5 kubikmeter per sekund, märkeffekten är 300 kW och normalårsproduktionen är cirka 800 000 kWh.

Maskineri
Kraftverkets turbin är en tvillingfrancis tillverkad av KMW under 1920-talet. Den flyttades till Nygård 1952 från Brattforshedens kraftverk i Värmland, då detta skulle läggas ner. Turbinens löphjul är 130 centimeter i diameter, effekten är 300 kW och varvtalet är 120 per minut. Turbinen har elektronisk reglering.

Generatorn är en synkron generator tillverkad på 1920-talet av Luth & Roséns elektriska aktiebolag, Stockholm. Den är av typen F-1705 och har tillverkningsnummer 24900. Effekten är 450 kW och varvtalet är 120 per minut. Den ursprungliga mataren är borta och matningen sker numera elektroniskt.

Kontroll- och ställverksutrusning är moderniserad 1995 av företaget Bevi.