Nybro kyrkogård

Eftersom Nybro köping hörde till Madesjö socken begravdes nybroborna under 1800-talet och
början av 1900-talet på Madesjö kyrkogård. I slutet av 1920-talet blev det återigen aktuellt att
utvidga Madesjö kyrkogård. Vid ett kommunfullmäktigemöte den 19 maj 1930 föreslogs
istället att Nybro skulle anlägga sin egen begravningsplats. Anledningen sägs ha varit att man
trodde att den planerade utvidgningen av Madesjö kyrkogård skulle bli kostsam. Man hävdade
att det skulle bli billigare att anlägga en ny begravningsplats och förmodligen skulle man då
också ha råd med att bygga ett gravkapell. Huruvida det verkligen förhöll sig så går inte att
utläsa av arkivmaterialet men behovet av en egen begravningsplats för Nybro stad får anses
vara en naturlig utveckling. Nybros befolkning växte vid den här tiden. Dessutom hade bygget
av en egen kyrka påbörjats 1929. Madesjö kyrkogård hade under lång tid haft svårt att få
gravplatserna att räcka till vilket lett till flera utvidgningar av kyrkogården.
Platsen man valde var en ås utmed Lindåsabäcken. Kyrkogården placerades i vad som vid
tiden var en utkant av staden mellan bostadsområdet Södra Nybro och Pukebergs glasbruk.
Ett första förslag till kyrkogårdens utformning togs fram av arkitekt Bergentz, Stockholm.
Hans förslag kom dock att omarbetas av inspektören vid Stockholms stads södra kyrkogård,
G. Ruthners. Det omarbetade förslaget saknas i ATA:s handlingar men i ett handskrivet PM
från november 1932 sägs att kyrkogården ska förses med en kallmur av gråsten som är 1,70 m
hög. Det sägs också att träd och buskar som finns på platsen om möjligt ska sparas.
Kistgravarna ska placeras så att den döde ligger med fotändan mot öster och gravplatser i
terrängen bör inte förses med omgärdningar i form av stenfriser. Vad gäller gravvårdarna bör
de inte vara högre än 1,20 m för familjegravar och 0,8 m för ensamgravar.
Det slutgiltiga beslutet att bygga den nya begravningsplatsen fattades vid en extra
kyrkostämma i Madesjö församling den 15 februari 1932. Vid samma tillfälle beslutades
också att man skulle bygga ett gravkapell på platsen. Ritningarna till detta gjordes av arkitekt
J. F. Olson, Kalmar, och byggmästare C. J. Blomqvist, Nybro, ledde bygget.
Nybro kyrkogård anlades i en brytningstid mellan olika stilideal. Det strikta klassicistiska
formspråk som dominerat utformningen av svenska kyrkogårdar sedan mitten av 1800-talet
hade nu börjat ifrågasättas till förmån för en friare utformning. År 1915 vann arkitekterna
Gunnar Asplunds och Erik Lewerentzs bidrag en stor arkitekttävling om utformningen av en
ny kyrkogård i Enskede, söder om Stockholm. Resultatet blev Skogskyrkogården som idag
klassas som en viktig milstolpe i modern svensk landskapsarkitektur. De båda arkitekternas
ambition när det gällde landskapets utformning var att göra så lite som möjligt. Gångar,
terrasser m.m skulle understryka det naturliga landskapet, inte behärska det. Man använde sig
också av ett nordiskt växtmaterial med mycket tall och björk. Eldbegängelserörelsen var vid
den här tiden på frammarsch och en av förutsättningarna för anläggandet av
Skogskyrkogården i Enskede var att man skulle bereda rum för den typen av gravplatser.
På Nybro kyrkogård möts äldre ideal och moderna strömningar. De äldsta delarna av
kyrkogården är uppdelade i väl avgränsade kvarter med ett rätvinkligt gångsystem enligt
klassicistiska principer. I den nya tidens anda följer området den naturliga åsen och
växtmaterialet domineras av tall och björk. Ett kvarter avsattes för urngravar och detta gavs en
utformning som för tankarna till arkitekt Harald Wadsjös förslag från 1930 till urngård kring
Luleå Domkyrka. I Wadsjös förslag visas hur man på en liten yta med hjälp av en serie
kvadratiska och rektangulära rum kan få ut maximalt med urngravplatser. På Nybro
kyrkogård fick urngravsområdet en kvadratisk utformning som utnyttjade ytan väl. Kapellet,
som ritades av arkitekt J. F. Olson, följer också förebilder från Skogskyrkogården. Här
blandas drag från det antika templet med moderna tankar om arkitektur. Inne i rummet står
katafalken, inte altaret, i centrum och kring den kan de anhöriga samlas för att ta avsked.
Kapellet utformades också så att de kristna symbolerna tonades ner vilket gör att rummet kan
användas av människor med annan religion eller för konfessionslösa begravningar.
Den första gravsättningen på Nybro kyrkogård gjordes i kvarter A 1937. Under 1930-talet tas
också kvarter E, N och R i bruk. Kvarteren ligger spridda över kyrkogården och det förefaller
som att man snabbt velat skapa en känsla av att hela kyrkogården varit i bruk. Även inom
kvarteren är de äldsta gravvårdarna spridda över kvarteret. Det förefaller som att de som ville
köpa en gravplats kunde välja tämligen fritt. Detta var möjligt genom att kyrkogårdsmarken
redan från början hade mätts in och planlagts.
År 1961 skänkte Nybro stad mark för en kyrkogårdsutvidgning. Arbetet påbörjades 1966 efter
ett förslag utarbetat av kyrkogårdsföreståndare R. Ekstedt, Växjö. Det område som togs i bruk
låg väster om begravningsplatsen och omfattade kvarter V, X och Z. Förslagets ambition var
liksom 1932 att försöka behålla träd, buskar och större stenblock. Där luckor uppstod
planterades tallar eller rhododendron. Vid den här tiden fattades också beslutet att bygga en
klockstapel. Denna ritades av stadsarkitekten i Nybro, Poul Stampe, och stod klar 1969. I
samband med arbetena med utvidgningen byggdes också förråd och toaletter i anslutning till
begravningsplatsen. Dessa byggdes ut med handikapptoalett 1980.
Ytterligare en utvidgning av begravningsplatsen gjordes 1986. Marken öster om den
ursprungliga begravningsplatsen togs i anspråk och omfattade kvarteren NA-NGU. Vid
samma tillfälle anlades minneslunden öster om kvarter ND. Redan 1996 företogs en del
förändringar av minneslunden. En mindre damm anlades, planteringarna lades om och en
gammal ek togs bort och ersattes med ett nytt träd. Framför kapellet förnyades fem av
björkarna.
År 2000 togs kvarter NE i bruk som urngravsområde med anlagda planteringar. Ett år senare
anlades en ny infart till kyrkogården från Kvarneslättsgatan i kyrkogårdens östra del.
Personal- och förrådsbyggnaderna byggdes ut 2002. Under 2004 gavs tillstånd att avverka och
återplantera björkar i allén mellan kyrkogårdens huvudentré och kapellet. Vid
fältinventeringen i maj 2005 pågick detta arbete.

Allmän karaktär
Nybro kyrkogård skulle kunna beskrivas som en organiserad skogsbacke. Gravkvarteren har
lagts ut på en tallskogsklädd ås. Gräsmattor har såtts in och ett system av gångar som, för det
mesta, möts i räta vinklar har lagts ut. De två utvidgningarna av kyrkogården, kvarter V-Z och
NB-NGU, kan relativt enkelt urskiljas. I synnerhet kvarteren i den senaste utvidgningen har
en betydligt friare utformning än de äldsta delarna. Trots de höga träden har man en god
överblick över kyrkogården. Gravvårdarna är genomgående låga. På den nyare delen har
buskage planterats, som skärmar av de olika delarna och skapar rumskänsla. I kvarteren på
utvidgningen från 1960-talet har terrängens kupering utnyttjats. Stenblock har bevarats på
plats och tillsammans med träd och buskar, naturliga eller planterade, ger det ett mjukare
intryck än de äldre kvarteren.

Omgärdning
Nordväst: Häck av måbär samt buskage med bl.a. hägg, häggmispel, slån och körsbär.
Öster: Stenmur av kvaderhuggen granit och framför den buskage av bl.a. hägg, häggmispel,
slån och körsbär.
Söder och sydväst: Brant sluttning mot Lindåsabäcken. Nedanför sluttningen en stenmur av
kvaderhuggen granit. Muren upphör dock i höjd med kvarter Z.
Väster och norr: Stödmur av kvaderhuggen granit. En liten del i nordväst har en häck av
måbär innan för stödmuren.

Ingångar
I norr: Två ingångar varav den ostligaste är kyrkogårdens huvudentré. Markeras av
grindstolpar av huggen granit. Används för transporter in på kyrkogården varför grindar
saknas. Sidogrindar av svartmålat smide på var sida om grindstolparna. Den västra ingången
markeras av grindstolpar av murade, kvaderhuggen granit. De stora grindarna saknades men
en mindre sidogrind av svartmålat smide finns kvar.
I öster: Grindstolpar av svartmålad runda järnstolpar. Två stora grindar av svartmålat smide
samt en liten sidogrind mot norr.
I nordväst: Ingång i anslutning till vaktmästeriet.

Vegetation
Trädkrans: I nordväst bestående av lind, ek och björk.
Övrigt: På den äldsta delen av kyrkogården växer flera tallar och björkar samt enstaka andra
lövträd i kvarteren. I kvarter G finns häckar av liguster. I kvarteren V, X, och Z finns tallar,
björkar, lindar, ekar, hasselbuskar, rhododendronbuskar samt häck av måbär. På den del som
anlades 1986 finns buskage med bl.a. hägg, häggmispel, slån, måbär och körsbär. Vid
minneslunden finns ekar och flera olika typer av buskar.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.

Gångsystem
Majoriteten av kvarteren avgränsas av gångar. På de äldre delarna av kyrkogården är
gångarna raka och flertalet möts i räta vinklar. På den senast tillkomna delen av kyrkgården är
gångsystemet mera slingrande. Samtliga gångar är belagda med asfalt.

Gravvårdstyper
På kyrkogården dominerar låga rektangulära gravvårdar av en typ som varit vanlig sedan
1930-talet. En del av de äldre gravvårdarna har klassicerande stildrag vilket bl.a. innebär att
de är symetrisk uppbyggda. Vanliga dekorelement är kolonner, pilastrar och trekantiga krön.
Bland gravvårdarna i de äldre kvarteren är liggande gravvårdar ovanliga, utom bland
urngravarna i kvarter G. Bland de moderna gravvårdarna är utformningen friare och här finns
ofta personliga utsmyckningar. Här förekommer också enstaka liggande naturstenar.
Materialet är företrädesvis grå och svart granit men även röd förekommer. Ett fåtal gravvårdar
är av gjutjärn, smide, trä eller glas. Att ange den dödes yrkestitel är vanligast på de äldre
gravvårdarna. Däremot är det ett fåtal gravvårdar där den dödes hemort är angiven. I en stad
har inte platsen gården, byn - varit en viktig del av en människas identitet på samma sätt
som på landsbygden.

Minneslund
Minneslunden anlades 1986 i anslutning till den östra ingången, söder om kvarter ND. Platsen
ligger i en sänka och avgränsas av kanthuggna, stående granitblock med olika höjd som har
placerats i en rundel. I sydost är rundel öppen. Två trappor av granit, i nordväst och sydväst,
leder ner till platsen samt en sluttande gång belagd med plattor från sydost. Ovanför
granitblocken har olika buskar planterats. Nere i sänkan löper en gång belagd med plattor
utmed granitblocken. Innanför gången är marken insådd med gräs och här finns två ekar samt
två jordfasta stenblock. I anslutning till det ena stenblocket har platser för planteringar, vaser
och ljus iordningställts. Här finns också ett mindre stenparti med en liten fontän.
Minneslunden används flitigt eftersom övriga kyrkogårdar inom samfälligheten, Kråksmåla,
Bäckebo, Kristvalla och S:t Sigfrid, saknar minneslundar. Församlingsmedlemmar från dessa
socknar som önskar begravas i minneslund hänvisas till Nybro kyrkogård.

Byggnader
Kapellet är uppfört på kyrkogårdens norra del. Det ritades på 1930-talet av arkitekt J. F. Olson
som också gjorde ritningarna till Nybro kyrka. Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt.
Sadeltaket är belagt med plåt. Ingången finns i den norra gaveln och har utformats på ett sätt
som för tankarna till ett antikt tempel. Fönstren är rundbågiga. Interiört är väggarna putsade
samt avfärgade i vitt och golvet belagt med keramiska plattor i svart och vitt. Altaret är
placerat i en absid. Kapellet används flitigt. De kristna symbolerna är nedtonade och kan vid
behov plockas bort.
Klockstapeln är placerad i norra delen av kvarter C. Den ritades av arkitekt Poul Stampe och
stod klar 1969. Den är byggd i betong och avfärgad i vitt.
I kyrkogårdens västra del ligger verkstad, kontor, personalutrymmen samt toaletter för
besökarna. De första byggnaderna uppfördes under arbetet med utvidgningen av kyrkogården
1966-69. År 1980 utökades byggnaden med handikapptoaletter. Den senaste tillbyggnaden
gjordes 2002 då personal- och förrådsbyggnader byggdes ut. Byggnaderna är uppförda i trä
med pulpettak. Fasaden är klädd med liggande panel, målad i en mörkgrön ton.

Övrigt
I kvarter C finns endast ett mindre antal gravplatser trots att kvarteret utgör en relativt stor yta.
Kvarteret är iordningställt för begravningar och kan användas i händelse av en katastrof.
Inte heller kvarter F används för gravsättningar. Här placeras de kransar och blommor som
smyckat kistan under minnesstunden i väntan på urnsättning.
Beskrivning av enskilda kvarter med kulturhistorisk bedömning

Kvarter A, C, D samt H-U
Allmän karaktär
Kvarteren A, C och D är belägna norr om kapellet, H och J öster om och K-U söder om
kapellet. Flertalet av kvarteren har en rektangulär form med smärre anpassningar till
gångsystemet och kyrkogårdens form. Kvarteren avgränsas av asfalterade gångar. I kvarteren
norr och öster om kapellet växer lövträd som lind, björk och ek. T.ex. bildar en rad äldre
lindar gräns mellan kvarter A och V och en rad äldre björkar bildar gräns mellan gravplatser i
kvarter C och den öppna ytan där klockstapeln är placerad. Söder om kapellet växer
framförallt tallar i kvarteren men även enstaka exemplar av björk, ek och en. Eftersom
lågväxande växtlighet, t.ex. häckar, saknas har man en god överblick över gravkvarteren. I
anslutning till en del enskilda gravplatser har dock städsegröna växter som buxbom och
sockertoppsgranar planterats.
Samtliga gravvårdar är placerade i rader och majoriteten är vända mot öster. Ett mindre antal
gravvårdar i kvarter C är vända mot väster och i kvarter T mot norr. I båda fallen beror det på
en anpassning till gångsystemet. Den äldsta gravvården från 1937 finns i kvarter A och ska
enligt uppgift vara den första gravplats som togs i bruk på kyrkogården. Gravvårdar från
1930-talet finns förutom i kvarter A i kvarteren N och R. I kvarteren B, L, O och P finns
vårdar från 1940-talet, i kvarteren M, S och T från 1950-talet, i kvarteren H och U från 1960-
talet samt i kvarteren J och K från 1970-talet. De yngsta gravvårdarna från 1980-talet finns i
kvarteren C och D. Kvarteren har brukats kontinuerligt under hela 1900-talet men majoriteten
av gravvårdarna är från perioden 1940-1969. Gravvårdar med yrkestitlar finns i alla kvarter
utom C och J. Det är dock vanligare i kvarteren L, N och R. Vanliga titlar är byggmästare,
folkskollärare, disponent och mästare inom olika hantverksyrken. Ovanliga titlar är
ugnsbyggmästare, kemikaliehandlare, exekutionsbiträde och chiropraktor (stavningen är den
som används på gravvården).

Gravvårdstyper
Majoriteten av gravvårdarna är låga och stående. Flertalet är rektangulära till formen. De äldre
gravvårdarna från 1930-1950-talen präglas av enkla klassicistiska drag. De har en tydlig
symmetri och är ibland försedda med kolonner eller pilastrar. De yngre gravvårdarna har en
ännu enklare dekor. Vanligast är ett kors. Under 1970- och 80-talen blir soluppgångar och
tallskogsdungar vanliga som motiv. Majoriteten av gravvårdarna är av granit. Svart och grå
granit är vanligast men även röd granit förekommer. Ett litet antal gravvårdar är av gjutjärn,
trä eller marmor.

Övrigt
I kvarter R ligger flera för Nybros näringsliv betydelse fulla personer begravda t.ex. fabrikör
Janne Elgqvist som startade bleckslager som idag finns kvar i form av företaget GN Mekan,
direktör Sture Ljungdahl som drev Ljungdahls kuvertfabrik, disponent A W Rydén som
grundade en likkistefabrik som idag även tillverkar möbler och bagarmästare Priem som drev
Priems konditori.

Kvarter B och E
Allmän karaktär
De båda kvarteren är belägna nordväst respektive väster om kapellet. Båda kvarteren
avgränsas av asfalterade gångar. I kvarter B har en låg ligusterhäck planterats utmed
kvarterets gräns i väster. Mot denna häck är ett antal gravvårdar ryggställda. I Kvarter E utgör
en rad rönnar gräns mot kvarter F. Kvarter B förefaller ha anlagts med köpta gravplatser i
kvarterets östra och västra del och linjegravsområde i mitten. Många av dessa linjegravplatser
har återgått och upplåtits på nytt. Enstaka linjegravvårdar från 1940- och 50-talen finns kvar
men när området började och slutade att användas går inte att tydligt avläsa. Även i kvarter E
är bilden av hur kvarteret använts oklar. Majoriteten av gravvårdarna i kvarteret är barngravar
som förefaller ligga i en kronologisk linje. Det finns dock också gravvårdar över vuxna
människor framförallt i kvarterets västra del. I båda kvarteren är den äldsta gravvården från
1937. I kvarter B är flest gravvårdar från 1960-talet och kvarter E från 1930- och 40-talen. Att
ange den dödes yrkestitel är ovanligt och förekommer endast i kvarter B. De yrkestitlar som
finns är målarmästare, åkeriägare, köpman och fabrikör.

Gravvårdstyper
Majoriteten av gravvårdarna i kvarteret är stående, låga och rektangulära. De äldre
gravvårdarna har klassicistiska stildrag. Gravvårdar av yngre datum har vanligen en enklare
dekor. Vanliga motiv är olika typer av kors, soluppgångar och tallskogsdungar. Gravvårdarna
är främst av grå eller svart granit men även röd granit förekommer. Trävårdar i form av kors
finns i båda kvarteren. Flest enkla träkors finns bland barngravarn i kvarter E. Två gravvårdar
av smide finns i kvarter B och ett marmorkors i kvarter E.

Kvarter G
Allmän karaktär
Kvarter G är beläget öster om kapellet. I kvarteret finns endast urngavplatser och kvarteret har
därför en anläggningsform som skiljer sig från övriga gravkvarter på kyrkogården. Kvarteret
har en kvadratisk form och avgränsas av en ligusterhäck. I väster, mot kapellet, finns en
nivåskillnad som markeras av en murad stödmur. Två öppningar i ligusterhäcken, mot norr
och öster, leder in i gravkvarteret. Gravvårdarna är ryggställda mot ligusterhäcken och vända
in mot kvarteret. I kvarterets inre del finns ytterligare en ligusterhäck som planterats i en
fyrkant. Gravvårdar är ryggställda på båda sidor om denna häck. Två öppningar, en i söder
och en i norr, leder in till mitten. Här finns en damm murad av betong med en kant av
kalkstensplattor. Häckarna är låga och gravvårdarna liggande vilket ger kvarteret en låg profil.
Den äldsta gravvården är från 1941 men flertalet gravvårdar är från 1970-talet. På ett fåtal
gravvårdar anges den dödes yrkestitel. De yrkestitlar som finns är direktör, sjuksköterska,
kommerseråd, disponent, möbelsnickare och byggmästare.

Gravvårdstyper
Samtliga gravvårdar i kvarteret är liggande. De utgörs av kvadratiska vårdar med eller utan en
enkel dekor. Materialet är främst grå granit men även svart och röd förekommer.

Kvarter V, X, Z
Allmän karaktär
Kvarteren tillkom på 1960-talet och utgör idag kyrkogårdens nordvästra hörn. I västra delen
av detta område ligger förråd och personalutrymmen. En asfalterad gång går i en båge genom
hela området. Norr om gången, i områdets ytterkant, ligger kvarter X och söder om kvarter Z.
Kvarter X och Z är urngravsområden. Innanför den asfalterade gången ligger kvarter V som är
det största av de tre gravkvarteren. När kvarteret anlades sparades tallar och hasselbuskar som
växte inom området. Där luckor uppstod har man kompletterat med rhododendron. Även
områdets topografi bevarades och gravårdarna har placerats så att de smälter in i området.
Samtliga gravvårdar är vända mot den närmaste gången vilket betyder att väderstrecken
skiftar. Kvarteren har brukats kontinuerligt från 1970-talet och fram till idag men gravvårdar
från 1970- och 80-talen dominerar. Att ange den dödes yrkestitel förekommer bara i kvarter V
och då endast i några fall. De yrkestitlar som finns är köpman, kommunalråd, murare,
landstingsman, boktryckare, byggmästare och arbetare.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är låga och stående. Flertalet har en rektangulär form men bland
urngravplatsernas vårdar förekommer även vårdar med rundade former. Dekoren består
vanligen av ett enkelt kors, tallskogsdungar eller blomstergirlanger. Bland urngravvårdarna
har flera försetts med en vit duva ovanpå stenen. Gravvårdarna är framförallt av grå granit
men även svart och röd granit förekommer.

Kvarter NA-NGU
Allmän karaktär
Kvarteren anlades i slutet av 1980-talet och öster om kyrkogårdens äldsta del. Samtliga
kvarter avgränsas av asfalterade gångar. Gångarna liksom kvarterens form är oregelbundna.
Inom kvarteren avgränsas olika delar av kvarteren dels med hjälp av friväxande buskage med
bl.a. häggmispel, hägg och körsbär, dels med hjälp av klippta häckar av liguster i olika höjd.
Kvarter NA har ännu inte tagits i bruk. Eventuell kommer en asklund att anläggas i detta
kvarter. I kvarter NB har endast två gravsättningar gjorts. Kvarter NC kan delas in i tre olika
delar. I väster finns ett område för kistgravar, i mitten en muslimsk begravningsplats och i
öster minneslunden. Kvarteren ND och NE är kistgravsområden medan kvarter NGU är ett
urngravsområde. Majoriteten av gravvårdarna är vända mot öster men i kvarterens västra del
är några rader med gravvårdar vända mot väster. Kvarteren har kontinuerligt tagits i bruk
sedan 1988. På den muslimska begravningsplatsen är den äldsta gravvården från 1993. På en
gravvård i kvarter NE anges den dödes yrkestitel, yrkeslärare.

Gravvårdstyper
Flertalet gravvårdar är låga och stående. Det finns dock också liggande gravvårdar framförallt
i form av naturstenar. Gravvårdarna är främst av grå eller röd granit men även svart
förekommer. Ett mindre antal gravvårdar är av andra material som trä, järn och marmor. Det
förekommer också att material kombineras t.ex. järn och glas eller sten och gjutjärn.