Tegnaby kyrkogård

Allmän karaktär
Tegnaby kyrkogård är en kvadratisk kyrkogård omgärdad av en stenmur. Inne på kyrkogården finns
relativt många träd. Ytan inne på kyrkogården är något ojämn, troligen till viss del beroende på äldre
överväxta gravkullar finns kvar, även sedan gravvården tagits bort.
Kyrkogården ligger i en bymiljö och är närmast omgiven av två gårdar.
En klockstapel av klockbocktyp finns i nordvästra hörnet på kyrkogården. Av den forna kyrkan
finns endast en markering i form av gräsövervuxna
grundstenar och en markering med ett ungefär tre
meter högt träkors. Vid både söder- och norrmuren
finns det byggnader som tillhör gårdarna bredvid,
men som är hopbyggda med kyrkogårdsmuren.

Omgärdningar
Kyrkogården omgärdas av en jämn, vällagd cirka
1,5 meter bred och 1,2 meter hög kallmurad mur
av natursten.

Ingång
Ingången till kyrkogården finns i den östra muren.
Det är en dubbelgrind i trä med brunmålade smidesgångjärn
och stängning. Grindstolparna ingår i
muren och är av natursten.

Vegetation
En trädkrans växer innanför muren. I öster består
den av ek, björk, ask och lönn och i söder ask, Slutligen
i väster och norr består trädkransen av lönn,
ask, rönn och lönn. Inne på kyrkogården växer flera
björkar, lönnar, askar samt syrenbuskar. Här och
var växer vintergröna som kan ha spridit sig från
gravkullarna, eftersom vintergröna tidigare var en
vanlig växt på gravkullar. Resterna efter ett enormt
träd som troligen råkat ut för blixtnedslag, finns i
väster.

Gångsystem
Hela kyrkogården är bevuxen med gräs, som var
klippt vid besiktningstillfället.

Gravvårdstyper
På Tegnaby kyrkogård finns endast ett tjugotal
gravvårdar. Trots det finns det en mängd olika gravvårdstyper.
Äldre gravstenar i form av små tunna
smala stenflak utan inhuggen text, gjutjärnskors
och smideskors förekommer. Högresta gravstenar,
hällar i olika storlekar och låga breda gravstenar
finns även, liksom låga rektangulära gravstenar.

Beskrivning av enskilda kvarter. För indelning, se pdf.
Allmän karaktär
Kyrkogården är egentligen inte uppdelad i kvarter.
Alla gravvårdarna är koncentrerade till kyrkogårdens
södra del, där de står i två grupper, en i väster
(kallad västra kvarteret) och en i mitten (östra
kvarteret). Totalt finns det endast 21 gravvårdar på
kyrkogården. Förutom gravvårdar finns det rester
efter tidigare gravskick i form av gravkullar som.
Vid flera av gravkullarna finns ingen gravvård.
Sammanlagt finns det åtminstone sju gravkullar på
kyrkogården. Det finns även två grusgravar med
stenramar.

Gravvårdstyper västra kvarteret
Trots sin litenhet innehåller kyrkogården ett flertal
framträdande gravvårdar. I västra kvarteret finns ett
mycket stort gjutjärnskors, med en höjd på cirka
2,5 meter. Det är rest 1847 över enkefru R.C Bagge
född Wallin. Till graven hör en gravkulle. I kyrkogårdens
sydvästra hörn finns en upphöjd stor kvadratisk
grav med sidan 2,5-3 meter. Graven tillhör
ätten Carpentier och kröns av ett stort gjutjärnskors.
I västra kvarteret finns även ett cirka halvmeterhögt
gjutjärnskors utan text. Den förmodade äldsta gravvården är ett smideskors från 1730. En mycket gammal
gravvård är en gravsten av ett smalt tunt stenflak, utan inskription. Även vid denna gravsten finns
en gravkulle.
Det finns även mer moderna gravstenar i denna del av kyrkogården. En låg bred gravsten i grå granit
från 1935 pryder en grusgrav med stenram. Det finns även fyra låga rektangulära gravstenar. Två var tillverkade
i grå granit från 1963 respektive 1982. De två andra var från 1992 och 1999. Dessa gravstenar
var framställda av röd granit respektive hallandsgnejs och endast förnamn var ingraverade på dem.
Titlar nämns på några gravvårdar, såsom enkefru och hemmansägare. Ortsnamn som omnämns är
klockaretorpet.

Gravvårdstyper Östra kvarteret
I den östra kvarteret finns elva gravvårdar. Två
stående låga tunna stenflak utan inskription, tillhör
de äldre. Av äldre datum är även två små gjutjärnskors
från 1840 och 1846. Bland övriga gravvårdar
finns en högrest (cirka 1,2 meter) gravsten i grå
granit. Till graven hör en gravkulle. En gravsten
med ålderdomligt utseende i grå granit är dock daterad
1901.
En 0,7 meter hög gravsten i diabas pryder en
familjegrav. Det finns även en låg bred gravsten,
som ingår som en integrerad del i en stenram på en
grusgrav. Gravstenen är från 1893. Ett antal hällar
finns även i kvarteret. En stor i grå granit är från
1907 och en halvstor häll i blank grå granit är från
1955. På en halvliggande liten häll i grå granit står
ingraverat FAR 1846-1884 MOR 1847-1937. En
ovanlig gravsten är en uppslagen bok i röd granit
från 1996.
Yrkestitlar som nämns är fd mjölnaren och fd
arrendatorerna.

Kyrkogårdens historik och miljö
På kyrkogården låg tidigare Tegnaby medeltida kyrka. Tegnaby socken omtalas första gången i skriftliga
källor år 1314.
Tegnaby kyrka var byggd av trä, med rektangulärt långhus, kvadratiskt kor och kvadratisk sakristia
i norr. Dessutom fanns två vapenhus. Kyrkans storlek var 13 x 6 meter och höjden 4,5 meter. Kyrkans
planform tyder på att den uppförts någon gång under medeltiden. Kyrkans läge på en gårdstomt antyder
att den ursprungligen kan ha uppförts som gårdskyrka.
På kyrkogården fanns även en klockstapel med fyrsidig huv. I kyrkogårdsmuren fanns två stigluckor,
en vid vardera ingången. 1839 ledde biskop Esaias Tegner en överläggning om den länge påtänkta
sammanbyggningen av Hemmesjö och Tegnaby kyrkor. Biskopen ansåg att Tegnaby kyrka, av trä
uppförd, befanns för trång och mycket förfallen. 1854 stod den nya kyrkan i Hemesjö färdig och samma
år såldes Tegnaby kyrka och klockstapel på auktion. Inredning och byggnadsmaterial skingrades. En
bråkdel av föremålen, t ex predikstolen, finns förvarade på Smålands museum. Övriga objekt fick nya
användningsområden. Bland annat blev den större stigluckan kyrkstall vid Hemmesjö nya kyrka och
klockstapeln användes vid ombyggnad av Norrekvarn. Efter det att nya kyrkan i Hemmesjö var färdig
skedde huvudsakligen begravningarna på den nya kyrkogården.
En under år 1952 bildad kapellbyggnadsförening verkade under flera år för uppförandet av ett kapell
på den gamla kyrkans plats. I samband med en arkeologisk undersökning 1953 frilades kyrkans grund.
Den gamla kyrkans plats är utmärkt med flata stenar och platsen för det tidigare altaret är markerat med
ett stort träkors. Idag är grundstenarna övervuxna och kan endast anas som en svag upphöjning i gräs-
svålen. Efter övervägande frångick man planerna för ett kapellbygge och beslutade istället att uppföra en
klockstapel, vilken invigdes 1959. Ritningarna utfördes av dåvarande länsarkitekt Hans Lindén, Växjö.
Den nya klockstapeln står på samma plats som den gamla som revs 1854