Stigens kraftverk - nedre

Kraftverket Stigen västra (nedre) uppfördes 1913. Den utgjorde ett av tre kraftverk som försåg Stigens textilindustri och samhälle med el. Enligt uppgift från ägaren moderniserades anläggningen 1934. Därefter har endast smärre förändringar skett.

Stigens samhälle är utpekat i Färgelandas kulturmiljöprogram 2004 och omfattar industri- och kraftverksbyggnader från 1900-talets första hälft. Enligt kulturmiljöprogrammet fanns redan på 1600-talet sågar, mjölkvarnar och stampar vid de fall Lillån bildar väster om Stigen. Under 1800-talet omnämns vadmalsstamp, benstamp, tegelbruk, färgeri- och väveriverksamheter. Enligt häradskartan fanns ett garveri vid platsen för nuvarande kraftverk.

Stigens textilproduktion utvecklades från ett förlagssystem till en industri under andra hälften av 1800-talet. År 1874 etablerades Stigen yllefabrik under namnet Firma Magnus Andersson. Namnet ändrades 1889 till Firma Stigens Yllefabrik och 1895 omvandlades företaget till aktiebolag.

Två stora bränder drabbade Stigens yllefabrik den ena 1901 då en magasinsbyggnad brann ner och den andra 1905 då ullspinneriet brann ner. Byggnaderna ersattes dock och verksamheten fortsatte som förut.
Under krisen på 1920-talet drabbades verksamheten hårt. År 1930 slog verksamheten igen och cirka 150 personer blev arbetslösa. Nybildade Svenska yllekoncernen AB köpte upp fabriken och under 1940-talet expanderade verksamheten. Antalet anställda steg till närmare 500 personer.

Under 1960-talet började problemen för svensk tekoindustri och under de kommande 20 åren skedde flera ägarbyten och antalet anställda minskade successivt. Efter flera statliga och kommunala försök att rädda industrin i Stigen lades den ändå ner 1987, då de kvarvarande cirka 125 anställda blev arbetslösa. Efter nedläggningen har flera mindre verksamheter bedrivits i industrilokalerna. Lokalerna fungerar idag som ett företagshotell.

Mellan Stigen östra (övre) och fabriken fanns tills nyligen en cirka 5 000 kvadratmeter stor dammsjö den så kallade Fabriksdammen. Dammanläggningen har efter åratal av eftersatt underhåll blivit i så dåligt skick att dammluckorna av säkerhetsskäl måste vara öppna. Detta har medfört att Fabriksdammen i stort sett är torrlagd.

Källor:
Ägaren
Från Stigens yllefabrik till Stigtex of Sweden, Roy Johansson (1987)
Färgelanda kommuns kulturmiljöprogram (2004)

Kraftverket Stigen västra (nedre) är uppfört längs Lillån i Färgelanda kommun. Anläggningen ligger cirka tre kilometer öster om Färgelanda tätort och cirka 800 meter väster om/nedströms det kommunala bevarandeområdet Stigens textilindustrisamhälle.

Lillåns flöde kommer från de båda sjöarna Nyckelvattnet och Bovattnet. Nedströms samhället Stigen rinner ån ut i sjön Björvattnet innan den fortsätter genom Färgelanda samhälle, där den mynnar ut i Valboån.
Stigen västra är i strömriktningen det sista av Stigens totalt tre kraftverk. Det första är Stigen östra (övre). Det ligger precis vid Bovattnets utlopp och är i drift. Det andra kraftverket Stigen mellan är inrymt i en av fabriksbyggnaderna inne på textilindustriområdet cirka 150 meter nedströms Stigen östra. Detta är dock inte i drift.

Stigen västra uppfördes 1913. Det sammanbyggdes med ett äldre bostadshus av trä. Kraftverksdelen ligger i souterräng och är sammanbyggd med bostadshusets källarvåning.

Dammanläggningen utgörs uppströms av betong och nedströms av granit. Fördämningen skapar en vattenspegel om cirka 10 000 kvadratmeter. Utöver detta dämmer anläggningen upp ån ytterligare. Cirka 500 meter uppströms dammsjön är vattendraget betydligt bredare än det normalt är.

Dammens avbördning vid låga flöden sker genom ett slags överfall vars kapacitet vid hög vattenföring kan ökas med hjälp av en utskovslucka. Nedanför denna finns en stålränna som leder det avbördade vattnet till ån nedströms dammen. Vid höga flöden kan ytterligare två utskovsluckor öppnas dessa är spettluckor av trä. Utöver detta finns ett bottenutskov på fyra meters djup. Detta kan användas om dammen behöver tömmas, exempelvis vid reparationer och underhåll.

Intaget har två spettluckor och ett manuellt rensat intagsgaller. Utloppet sker via ett synligt sugrör av stål direkt i åfåran, som till en början är kantad med natursten. Längre nedströms utgörs kanterna istället av den naturliga åstranden.

Fallhöjden vid Stigen västra är enligt äldre uppgifter 7,9 meter. Utbyggnadsvattenföringen är cirka 2 kubikmeter per sekund och kraftverkets generator har en installerad effekt på 95 kW. Årsproduktionen är cirka 170 000 kWh.

Maskineri
Aggregatet i Stigen västra är den ursprungliga francisturbinen i ett cylindriskt tryckskåp. Turbinen är tillverkad 1913 av Werkstaden Kristinehamn (KMV, AB Karlstads mekaniska verkstad verkstaden Kristinehamn). Tillverkningsnummer är 840, effekten är 95 kW och varvtalet är 300 varv per minut. Även turbinregulatorn är den ursprungliga helt i drift. Det är en svart KMV-regulator, tillverkad 6 juni 1913 och med tillverkningsnummer 515.

Synkrongeneratorn är tillverkad av Nya Förenade Elektriska AB. Effekten är 95 kW och varvtalet är 300 per minut. Tillverkningsår och tillverkningsnummer framgår inte, men enligt före detta ägaren är även generatorn från 1913. Mataren finns kvar och är i drift. Det är en Asea LB 50 med tillverkningsnummer 1496898.

Kontrollutrustningen är manuell. Även infasning sker manuellt. Ursprungliga instrument finns bevarade, medan nuvarande kontrollutrustning troligen installerades vid moderniseringen 1934.

Kraftverket Stigen västra (nedre) uppfördes 1913. Den utgjorde ett av tre kraftverk som försåg Stigens textilindustri och samhälle med el. Enligt uppgift från ägaren moderniserades anläggningen 1934. Därefter har endast smärre förändringar skett.

Stigens samhälle är utpekat i Färgelandas kulturmiljöprogram 2004 och omfattar industri- och kraftverksbyggnader från 1900-talets första hälft. Enligt kulturmiljöprogrammet fanns redan på 1600-talet sågar, mjölkvarnar och stampar vid de fall Lillån bildar väster om Stigen. Under 1800-talet omnämns vadmalsstamp, benstamp, tegelbruk, färgeri- och väveriverksamheter. Enligt häradskartan fanns ett garveri vid platsen för nuvarande kraftverk.

Stigens textilproduktion utvecklades från ett förlagssystem till en industri under andra hälften av 1800-talet. År 1874 etablerades Stigen yllefabrik under namnet Firma Magnus Andersson. Namnet ändrades 1889 till Firma Stigens Yllefabrik och 1895 omvandlades företaget till aktiebolag.

Två stora bränder drabbade Stigens yllefabrik den ena 1901 då en magasinsbyggnad brann ner och den andra 1905 då ullspinneriet brann ner. Byggnaderna ersattes dock och verksamheten fortsatte som förut.
Under krisen på 1920-talet drabbades verksamheten hårt. År 1930 slog verksamheten igen och cirka 150 personer blev arbetslösa. Nybildade Svenska yllekoncernen AB köpte upp fabriken och under 1940-talet expanderade verksamheten. Antalet anställda steg till närmare 500 personer.

Under 1960-talet började problemen för svensk tekoindustri och under de kommande 20 åren skedde flera ägarbyten och antalet anställda minskade successivt. Efter flera statliga och kommunala försök att rädda industrin i Stigen lades den ändå ner 1987, då de kvarvarande cirka 125 anställda blev arbetslösa. Efter nedläggningen har flera mindre verksamheter bedrivits i industrilokalerna. Lokalerna fungerar idag som ett företagshotell.

Mellan Stigen östra (övre) och fabriken fanns tills nyligen en cirka 5 000 kvadratmeter stor dammsjö den så kallade Fabriksdammen. Dammanläggningen har efter åratal av eftersatt underhåll blivit i så dåligt skick att dammluckorna av säkerhetsskäl måste vara öppna. Detta har medfört att Fabriksdammen i stort sett är torrlagd.

Källor:
Ägaren
Från Stigens yllefabrik till Stigtex of Sweden, Roy Johansson (1987)
Färgelanda kommuns kulturmiljöprogram (2004)

Kraftverket Stigen västra (nedre) är uppfört längs Lillån i Färgelanda kommun. Anläggningen ligger cirka tre kilometer öster om Färgelanda tätort och cirka 800 meter väster om/nedströms det kommunala bevarandeområdet Stigens textilindustrisamhälle.

Lillåns flöde kommer från de båda sjöarna Nyckelvattnet och Bovattnet. Nedströms samhället Stigen rinner ån ut i sjön Björvattnet innan den fortsätter genom Färgelanda samhälle, där den mynnar ut i Valboån.
Stigen västra är i strömriktningen det sista av Stigens totalt tre kraftverk. Det första är Stigen östra (övre). Det ligger precis vid Bovattnets utlopp och är i drift. Det andra kraftverket Stigen mellan är inrymt i en av fabriksbyggnaderna inne på textilindustriområdet cirka 150 meter nedströms Stigen östra. Detta är dock inte i drift.

Stigen västra uppfördes 1913. Det sammanbyggdes med ett äldre bostadshus av trä. Kraftverksdelen ligger i souterräng och är sammanbyggd med bostadshusets källarvåning.

Dammanläggningen utgörs uppströms av betong och nedströms av granit. Fördämningen skapar en vattenspegel om cirka 10 000 kvadratmeter. Utöver detta dämmer anläggningen upp ån ytterligare. Cirka 500 meter uppströms dammsjön är vattendraget betydligt bredare än det normalt är.

Dammens avbördning vid låga flöden sker genom ett slags överfall vars kapacitet vid hög vattenföring kan ökas med hjälp av en utskovslucka. Nedanför denna finns en stålränna som leder det avbördade vattnet till ån nedströms dammen. Vid höga flöden kan ytterligare två utskovsluckor öppnas dessa är spettluckor av trä. Utöver detta finns ett bottenutskov på fyra meters djup. Detta kan användas om dammen behöver tömmas, exempelvis vid reparationer och underhåll.

Intaget har två spettluckor och ett manuellt rensat intagsgaller. Utloppet sker via ett synligt sugrör av stål direkt i åfåran, som till en början är kantad med natursten. Längre nedströms utgörs kanterna istället av den naturliga åstranden.

Fallhöjden vid Stigen västra är enligt äldre uppgifter 7,9 meter. Utbyggnadsvattenföringen är cirka 2 kubikmeter per sekund och kraftverkets generator har en installerad effekt på 95 kW. Årsproduktionen är cirka 170 000 kWh.

Maskineri
Aggregatet i Stigen västra är den ursprungliga francisturbinen i ett cylindriskt tryckskåp. Turbinen är tillverkad 1913 av Werkstaden Kristinehamn (KMV, AB Karlstads mekaniska verkstad verkstaden Kristinehamn). Tillverkningsnummer är 840, effekten är 95 kW och varvtalet är 300 varv per minut. Även turbinregulatorn är den ursprungliga helt i drift. Det är en svart KMV-regulator, tillverkad 6 juni 1913 och med tillverkningsnummer 515.

Synkrongeneratorn är tillverkad av Nya Förenade Elektriska AB. Effekten är 95 kW och varvtalet är 300 per minut. Tillverkningsår och tillverkningsnummer framgår inte, men enligt före detta ägaren är även generatorn från 1913. Mataren finns kvar och är i drift. Det är en Asea LB 50 med tillverkningsnummer 1496898.

Kontrollutrustningen är manuell. Även infasning sker manuellt. Ursprungliga instrument finns bevarade, medan nuvarande kontrollutrustning troligen installerades vid moderniseringen 1934.