pater nosters fyrplats

Byggnaderna för fyrpersonalen och deras familjer stod färdiga redan 1867. Bostadshus, uthus, källare och senare bagarstuga byggdes i en fyrkant i ett försök att skapa lite lä till den stensatta gårdsplanen. På gårdsplanen byggdes en brunnscistern där man samlade upp regnvatten. På lite avstånd från gårdsplanen byggdes avträden och hönshus, av dessa återstår ett avträde från slutet av 1800-talet. I bostadshuset hade fyrmästaren en bostad om tre rum och kök. Fyrvaktaren och fyrbiträdet hade en mindre bostad bestående av ett rum och kök. Fanns det fler än tre barn på en fyrplats krävdes att man inrättade skolgång för barnen. En skolsal inreddes därför på vinden som också var bostad för lärarinnan. 1938 var sista året med skola på Pater Noster.

Från gårdsplanen ledde cementerade gångvägar till hamnen och till fyren. Uthuset inrymde separata vedbodar för de tre familjerna förutom oljerum och materialbod. Matkällaren uppfördes i huggen granit med gavelröstena klädda med rödmålad panel. Även här hade varje familj sitt eget separata utrymme. Två mindre trädgårdstäppor anlades där familjerna kunde odla grönsaker. Matjord till dessa fraktades från fastlandet. Täpporna syns än idag, omgivna av skyddande stenmurar.

1936 byggdes bostadshuset om och året därefter anlades en ny hamn på östra sidan av skäret med vågbrytare av betong, betongkajer och skydd för inloppet. Bagarstugan byggdes om 1942 och inreddes till badrum. Samtliga bostadshus har genomgått förändringar under årens lopp, dock utan att det sammantagna kulturhistoriska värdet av fyrplatsen påverkats alltför stort.

Pater Noster automatiserades 1964 och en ny lins av fjärde ordningen sattes in. I samband därmed lämnade fyrpersonalen Hamneskär. Fyren släcktes 1977, då en ny kassunfyr på Hätteberget söder om Hamneskär togs i bruk. Fyren hotades av rivning men ett starkt lokalt engagemang bidrog till att den kunde bevaras. Bohusläns museum övertog förvaltningen av fyrtornet 1980 samtidigt som det renoverades. Förvaltningen av byggnaderna, liksom fyrtornet, har senare överförts till Statens fastighetsverk. En genomgripande upprustning av fyrtornet påbörjades 2002 då tornet lyftes ner och togs in till en verkstad på fastlandet. Tornet plockades isär i alla dess beståndsdelar och renoverades. Moderna material och färgtyper har använts vid upprustningen. Hösten 2007 lyftes det totalrenoverade tornet åter på plats och fyren tändes igen.

Övriga byggnader har sedan dess också rustats upp så att en mindre konferensanläggning nu kan drivas på Hamneskär. I samband därmed har även en mindre teknikbyggnad uppförts. Dessa moderna anpassningar har gjorts med syfte att finna former för en fungerande besöksnäring på Hamneskär.

Byggnaderna för fyrpersonalen och deras familjer stod färdiga redan 1867. Bostadshus, uthus, källare och senare bagarstuga byggdes i en fyrkant i ett försök att skapa lite lä till den stensatta gårdsplanen. På gårdsplanen byggdes en brunnscistern där man samlade upp regnvatten. På lite avstånd från gårdsplanen byggdes avträden och hönshus, av dessa återstår ett avträde från slutet av 1800-talet. I bostadshuset hade fyrmästaren en bostad om tre rum och kök. Fyrvaktaren och fyrbiträdet hade en mindre bostad bestående av ett rum och kök. Fanns det fler än tre barn på en fyrplats krävdes att man inrättade skolgång för barnen. En skolsal inreddes därför på vinden som också var bostad för lärarinnan. 1938 var sista året med skola på Pater Noster.

Från gårdsplanen ledde cementerade gångvägar till hamnen och till fyren. Uthuset inrymde separata vedbodar för de tre familjerna förutom oljerum och materialbod. Matkällaren uppfördes i huggen granit med gavelröstena klädda med rödmålad panel. Även här hade varje familj sitt eget separata utrymme. Två mindre trädgårdstäppor anlades där familjerna kunde odla grönsaker. Matjord till dessa fraktades från fastlandet. Täpporna syns än idag, omgivna av skyddande stenmurar.

1936 byggdes bostadshuset om och året därefter anlades en ny hamn på östra sidan av skäret med vågbrytare av betong, betongkajer och skydd för inloppet. Bagarstugan byggdes om 1942 och inreddes till badrum. Samtliga bostadshus har genomgått förändringar under årens lopp, dock utan att det sammantagna kulturhistoriska värdet av fyrplatsen påverkats alltför stort.

Pater Noster automatiserades 1964 och en ny lins av fjärde ordningen sattes in. I samband därmed lämnade fyrpersonalen Hamneskär. Fyren släcktes 1977, då en ny kassunfyr på Hätteberget söder om Hamneskär togs i bruk. Fyren hotades av rivning men ett starkt lokalt engagemang bidrog till att den kunde bevaras. Bohusläns museum övertog förvaltningen av fyrtornet 1980 samtidigt som det renoverades. Förvaltningen av byggnaderna, liksom fyrtornet, har senare överförts till Statens fastighetsverk. En genomgripande upprustning av fyrtornet påbörjades 2002 då tornet lyftes ner och togs in till en verkstad på fastlandet. Tornet plockades isär i alla dess beståndsdelar och renoverades. Moderna material och färgtyper har använts vid upprustningen. Hösten 2007 lyftes det totalrenoverade tornet åter på plats och fyren tändes igen.

Övriga byggnader har sedan dess också rustats upp så att en mindre konferensanläggning nu kan drivas på Hamneskär. I samband därmed har även en mindre teknikbyggnad uppförts. Dessa moderna anpassningar har gjorts med syfte att finna former för en fungerande besöksnäring på Hamneskär.