DIGERKÖLSVALLEN

1736 fanns det sex vallar på Digerkölsvallen. Vid storskiftet 1820 var det dubbelt så många. När fäbodbruket upphörde för omkring femtio år sedan var det åter sex vallar på Digerkölen. Idag (1997) återstår det fem vallstugor och ca tjugo ekonomibyggnader. En sjätte vallstuga brann ned till grunden 1995. Om man räknar med fem byggnader på varje vall, vilket är lågt räknat, bör det ha funnits minst sextio hus när Digerkölsvallen var som störst. Bebyggelsen utgörs av genuin fäbodsbebygglse med undantag för en nyuppförd ”vallstuga”, en lada ombyggd till sommarstuga samt en jaktstuga. Alla stående hus är med undantag för störsen timrade och vilar på knutstenar. Grå är de ommålade väggarna. Endast Svens vallstuga och Röda stugan har varit rödmålade, men numera är färgen nästan helt borttvättad av väder och vind. På de flesta taken ligger spån efter restaureringen 1994-95. I början av seklet var däremot vedtak vanligast.
Till varje vall har det hört vallstuga, fäx, krakhus, störs och lador m.m., däremot inte annat än undantagsvis sådana byggnader som behövdes för sädesodling som t.ex. loge, härbre och stall. Ingen av vallarna är längre intakt. En stor del av ekonomibyggnader har försvunnit, men allra sorter finns dock representerade inom området.

KÄLLA: Byggnadsminnesutredning om Digerkölsvallen i Färila socken. Ann Renström. 1997

1736 fanns det sex vallar på Digerkölsvallen. Vid storskiftet 1820 var det dubbelt så många. När fäbodbruket upphörde för omkring femtio år sedan var det åter sex vallar på Digerkölen. Idag (1997) återstår det fem vallstugor och ca tjugo ekonomibyggnader. En sjätte vallstuga brann ned till grunden 1995. Om man räknar med fem byggnader på varje vall, vilket är lågt räknat, bör det ha funnits minst sextio hus när Digerkölsvallen var som störst. Bebyggelsen utgörs av genuin fäbodsbebygglse med undantag för en nyuppförd ”vallstuga”, en lada ombyggd till sommarstuga samt en jaktstuga. Alla stående hus är med undantag för störsen timrade och vilar på knutstenar. Grå är de ommålade väggarna. Endast Svens vallstuga och Röda stugan har varit rödmålade, men numera är färgen nästan helt borttvättad av väder och vind. På de flesta taken ligger spån efter restaureringen 1994-95. I början av seklet var däremot vedtak vanligast.
Till varje vall har det hört vallstuga, fäx, krakhus, störs och lador m.m., däremot inte annat än undantagsvis sådana byggnader som behövdes för sädesodling som t.ex. loge, härbre och stall. Ingen av vallarna är längre intakt. En stor del av ekonomibyggnader har försvunnit, men allra sorter finns dock representerade inom området.

KÄLLA: Byggnadsminnesutredning om Digerkölsvallen i Färila socken. Ann Renström. 1997